Studenterna uppger att GenAI skapar möjligheter för individuellt språkstöd, vilket enligt studenterna betyder mycket för dem. Studenterna uttrycker att det faktum att de inte har svenska som sitt förstaspråk medför ett behov av språkstöd i form av översättning, meningsbyggnad, ordförståelse och synonymer när det gäller akademiskt läsande och skrivande och att GenAI är en del av deras språklärande. Några av studenterna reflekterar över att GenAI kan fungera som komplement till lärares stöd. En av studenterna uttrycker:

Om man kan få hjälp av AI som språkstöd och för att förstå svenska språket kan det vara bra för skolan har inte så mycket resurser att ge alla som har svenska som andraspråk stöd gällande språket. Det vore jättebra om den kan läsa din text och berätta vad du gjort fel och förklara vad du kan göra bättre det vore jättebra. Nu ber jag min man läsa och tala om vad jag gör för fel om man hade ett program som gör att man kan bli medveten om vad som är fel och hur man kan utveckla det som är fel. Grammatik och sånt (intervju S2).

Under den reflexiva intervjun framkommer att studenterna önskar en större tydlighet från universitetets sida gällande om och i så fall när det är tillåtet att använda GenAI i sina studier. GenAI skulle kunna fungera som ett reellt språkstöd för andraspråksstudenter och studenterna visar hög grad av medvetenhet gällande det oetiska i att plagiera GenAI-genererad text. Rädslan för plagiat medför dock ibland att de helt avstår från att använda GenAI som språkstöd, det vill säga att de väljer att inte utnyttja de affordanser som finns. En student uttrycker sig så här:

Det skulle vara ett bra språkstöd om man fick veta av universitetet att man får använda AI för grammatik och stavning. Nu törs man nästan inte för man vill inte hamna i plagiat. Lärarnas uppgift är ju inte att rätta språket så det borde vara bättre om vi fick använda AI. (reflexiv intervju S4)

Förutom ett reellt språkstöd för att kunna läsa och skriva akademisk text på svenska framkommer också att GenAI möjliggör att enkelt växla mellan olika språk, vilket spelar en viktig roll i att erövra ett nytt språk.

Studenterna upplever att GenAI erbjuder möjligheter att spara tid i det akademiska läsandet och skrivandet. Det som gör teknologin tidsbesparande är möjligheter att snabbt finna sökord via exempelvis GenAI eller att använda verktygen som en form av snabbt lexikon. Detta kan vara till stöd för andraspråksstudenter vars studier blir mer tidskrävande än andra studenter på grund av språkliga utmaningar. Ett annat användningsområde för att spara tid är att få hjälp att snabbare få förklaring och förstå vetenskapliga begrepp: ”Bra att få hjälp med att förstå vetenskapliga begrepp. Bra om man har balans, man får ett bredare ordförråd då, men man kan vara utan. Det är något roligt, som ett nytt lexikon fast snabbare” (intervju S5).

Citatet indikerar att användning av GenAI kan innebära både ökat svenskt ordförråd och att få stöd i att förstå vetenskapliga begrepp. Studenter beskriver att ”man kan vara utan”, vilket går att förstå som att studenten på egen hand kan klara utbildningen och har balans i sitt användande av AI. Vid den reflexiva intervjun problematiseras och reflekteras det dock över om detta med snabbhet verkligen enbart är positivt. En student uttrycker då: “När man ska lära sig så måste det ta lite tid. Varför måste det gå så fort? Då missar man jättemycket” (reflexiv intervju S3). Studenten i citatet beskriver här en farhåga med att spara tid och att lärande är en process som måste få ta tid. Det kan ses som en indikation på att studenterna anser att det inte alltid sker ett lärande vid användning av GenAI vid akademiskt läsande och skrivande. Vidare uttrycks vikten för andraspråkstudenter att ständigt utveckla det svenska språket och att detta kan försvåras vid användning av GenAI. Ett exempel som ges är att låta GenAI göra en översättning av det som ska uttryckas i stället för att själv fundera över ordval. Något annat som framkommer i relation till språkutveckling är vikten att få äga språket i sina texter:

Jag tycker om att använda de ord som jag redan behärskar. Å ena sidan för att jag känner mig trygg med hur man använder orden och å andra sidan för att jag vill att mina texter präglas av mitt språk. (Intervju S7)

Studenten framhåller att det dels handlar om att känna trygghet i att ha kunskap om vad de ord som används i texten betyder, dels om att få sätta sin egen prägel på texten. Vid de reflexiva intervjuerna fyller två studenter på med att beskriva att det, för andraspråksstudenter, krävs hårdare jobb för att få förståelse och kunskap och för att nå fördjupade kunskaper och att det finns en risk att inte någonsin lära sig det nya språket om språkstöd alltid används. Dock framkommer andra uppfattningar som att det visst går att äga kunskapen som skapas via användning av GenAI: “Det är ändå en kunskap men en annan, kanske bredare kunskap. Man kanske inte kan lika mycket utantill som den som läser böcker men man kan tänka lite utanför boxen” (intervju S5). Eller som en annan student uttrycker vid den reflexiva intervjun:

Jag har börjat tänka att läsa i böcker egentligen är samma grej som att använda digital teknologi. Man läser, skriver om, omarbetar och kommer fram till sina slutsatser och avgör om det är användbara kunskaper. Så om du vill använda AI så kan du göra det, men du måste jobba på samma sätt, det måste filtreras genom din hjärna. (Reflexiv intervju S3)

Utifrån detta kan en tolkning om att det handlar mer om vad GenAI används till snarare än om GenAI ska användas eller inte göras.

En annan handlingsmöjlighet som framkommer är att GenAI skapar möjligheter att förstå komplext innehåll på svenska. Denna möjlighet kan förstås som både en möjlighet att bättre förstå språket och som möjlighet att få förklaringar som stöttar förståelsen av vetenskapligt innehåll. En student beskriver denna möjlighet på följande vis:

Först gjorde jag en egen sammanfattning, sen jag bad honom [ChatGPT] om att göra en sammanfattning av samma text så kunde jag se om jag hade förstått. Ser de likadana ut eller har jag helt fel, jag kunde jämföra och förstå bättre. Så gjorde jag med svårare texter. Då var jag nöjd när jag fick samma resultat eftersom då hade jag förstått (intervju S1).

Citatet indikerar att GenAI används för att förstå ett komplext textinnehåll både genom att få en sammanfattning av innehållet men också genom att kontrollera den egna förståelsen av texten. Andra berättelser handlar om att studenter använder GenAI för att kunna tillgodogöra sig svår kurslitteratur på svenska. De använder då GenAI som stöd genom att be om enklare förklaringar på textinnehåll som gjorde att de sedan kunde fortsätta läsa i kurslitteraturen. Här synliggörs således två möjligheter för andraspråksstudenter att få stöttning i att förstå vetenskaplig text.

Studenter beskriver också att de använder GenAI interaktivt för att bättre förstå uppgifter och förklaringar till ord och begrepp, vilket en student exemplifierar:

Bra för att få hjälp med hur man kan förstå uppgifter mer. Man kan ställa frågor. Man får tydligare svar. Vad menas med det här ordet? Kan du ge ett exempel? Kan du ge synonymer? Den [ChatGPT] ger mer tydlighet. (Intervju S4)

Vid den reflexiva intervjun framkommer vikten av att få stöttning när det gäller att förstå instruktionen till en uppgift än mer. Studenterna anser att hur en instruktion är formulerad, kan utgöra själva hindret för att utföra en uppgift korrekt och menar att GenAI då kan ge tydliga svar. Vidare uppger studenterna att GenAI kan fungera som digitalt stöd i form av en interaktiv, digital vän. En student säger:

AI kan vara som en digital kompis, pluggkompis, en data som hjälper dig att få ny information. Men som vi sagt många gånger, att man måste vara försiktig. Men det kan också vara en hjälp fast man har sin studiegrupp. Det har varit flera gånger som jag suttit och tänkt och tänkt och sedan en googling och då förstår jag. Som ”barnets perspektiv” och ”barnperspektiv”. Så det är ett bra stöd, men man måste vara försiktig. (Reflexiv intervju S5)

Vid den reflexiva intervjun resonerade studenterna mer om att se GenAI som en digital vän. Det framkommer vissa förbehåll gällande hur hjälpsam denne vän egentligen är och om GenAI ska ses som en vän då det inte alltid går att lita på de svar som genereras från GenAI. Studenterna uttrycker att GenAI kan vara ett stöd för att förstå och att den kan fungera som en slags handledare när de löser akademiska uppgifter, men att den inte får göra hela jobbet. Det finns en gräns och det finns hinder för att använda GenAI, uttrycker de.

Risken med plagiat och fusk relateras till vad som är tillåtet när det gäller användningen av GenAI men också vilken inverkan på lärande och kunskap som GenAI kommer att få i framtiden. Detta innebär att kunskap om GenAI ses som en förutsättning för att kunna undvika att använda GenAI på fel sätt och därmed undvika risk för plagiat och fusk. En student beskriver ett förhållningssätt till GenAI som hon använder för att inte riskera att hamna i plagiat:

Jag väljer mina frågor så jag inte får direkt svaret, utan svaret ska inspirera mig. Jag ställer frågor för att förstå uppgiften mer, sedan skriver jag. Om man frågar direkt så blir det svårt att gå vidare, man fastnar vid ChatGPTs formuleringar, det kommer inga andra idéer. Man fastnar. (Intervju S4)

Så studenten arbetar medvetet med GenAI och har en tydlig målsättning med användandet. Hon visar en medvetenhet om att GenAI skulle kunna göra mer, och exempelvis ge formuleringsförslag, men att detta inte gynnar hennes egen skrivprocess utan tvärtom hämmar den. En annan student beskriver svårigheten i att veta var gränsen för plagiat och fusk går. Hon säger:

Man vet ju inte vad som är för mycket. På sistone så har det varit svårt att inte ta för mycket hjälp. Att inte utmana sig. Det är så lätt, man bara skriver en fråga och så får man svar. Som förr i tiden, om man läste en bok, då får man mer tankar än nu då man söker. Jag vet inte om det finns en gräns? […] Man ska inte säga ”Skriv en text”, det är fel, då är det plagiat. Det går så fort med ChatGPT, men det är en risk. (Intervju S5)

Studenten lyfter problematiken med var gränsen går för plagiat och fusk. Hon beskriver å ena sidan att det är viktigt att använda GenAI på rätt sätt och inte överlämna för mycket av skrivandet till teknologin, men å andra sidan att det kan vara svårt att inte tänja på gränsen då teknologin är både tillgänglig och snabb. Ytterligare en risk som beskrivs kan relateras till falsk information och att bedöma sanningshalten i den information som GenAI genererar. En student uttrycker: ”Jag vet inte var informationen kommer från. Vem det är som gjort verktyget? Jag vet inte vilket syfte det är med informationen” (intervju S6). Här är oron en annan och studenten lyfter aspekten av att vara en kritisk läsare där läsaren behöver ha kunskaper om hur informationen skapas och vilka som är ansvariga för AI-verktyget för att därigenom kunna vara vaksam på om avsändaren kan ha dolda intentioner.

Att användning av GenAI kan innebära större möjligheter för en likvärdig utbildning framkommer på olika sätt. Studenterna har önskemål om en kurs eller en utbildning i AI-användning, gärna tidigt i utbildningen, som behandlar hur verktyget kan användas samt vad som kan undvikas för att inte riskera plagiat och fusk. Exempelvis kan det vara bra att bli medveten om hur verktyget går att använda för att hitta synonymer och att stötta språkligt ansåg studenterna. Studenterna uttrycker även att mer kunskap kan innebära att färre studenter blir anklagade för plagiat och fusk. ”Jag tror att vi inte använder AI på samma sätt, det vore bra om vi fick undervisning eftersom det kan gå illa och man kan bli avstängd om man inte har kunskapen” (intervju S1). Det framkommer även att studenterna har en insikt i att alla inte har samma stöd från familj och vänner därför kan kunskapen om GenAI skilja sig åt. Några av de tillfrågade studenterna har stor erfarenhet av att använda GenAI och vet därmed på vilket sätt GenAI kan användas som ett stöd och inte ett hinder. Andra berättar att de aldrig prövat GenAI både på grund av att de inte vet hur de skulle gå till väga och av rädsla för att använda den på ett inkorrekt sätt. Utifrån det ser studenterna ytterligare en vinst med utbildning inom lärarprogrammet då det skulle ge bättre förutsättningar att använda GenAI på ett relevant sätt som kan bidra till jämlikhet:

Det finns ju olika förutsättningar gällande vem som har kunskap. Den som har kunskap får möjlighet att kunna välja vad man kan använda den till. Om man inte vet hur man ska använda AI är det kanske bättre att man undviker det så att man inte hamnar i fusk. Det handlar om kunskap helt enkelt. (Intervju S6)

Ovanstående citat indikerar att studenterna uppfattar en risk för ojämlikhet då studenter har olika digital kompetens och olika erfarenheter av AI. Den ojämlika kunskapen kan innebära att de som redan har god digital kompetens kan dra nytta av de affordanser som GenAI erbjuder. En student resonerar i en reflektion om att utbildningen bör tillåta och uppmuntra användning av GenAI för att möjliggöra mer stöd till studenter. Detta kan tolkas som att användning av GenAI kan ge ökade möjliggörande för likvärdighet i utbildningen. I samma resonemang uttrycks att lärarens roll kan börja att ifrågasättas om mycket information och stöd i det akademiska skrivandet kan genereras ur AI:

Jag tycker att utbildningen bör börja använda ChatGPT. Lärarens funktion kan ifrågasättas om vi har tillgång till ChatGPT. Då kan studenter få uppgifter, information som de arbetar med själva, läser litteratur, med andra studenter och får stöd av ChatGPT. Då behöver inte läraren ge råd om tex här ska du ha syfte, frågeställningar, utan då kan man se filmer, få hjälp av ChatGPT. Och klockan två på natten kan du få hjälp med hur man skriver en uppsats. Stödet kan man få från AI i stället för läraren, när som helst, om du har internet. (Intervju S3)

Citatet indikerar ett antagande om att lärarens roll i utbildningen kan komma att förändras i och med att GenAI erbjuder det stöd som en lärare kan ge gällande akademiskt läsande och skrivande. Detta skulle i förlängningen kunna bidra till ökad likvärdighet. Det framkommer även ett annat perspektiv på eventuella begränsningar för att använda GenAI i stor utsträckning från en av studenterna. Hennes reflektion, vid den reflexiva intervjun, är att det framstår som om GenAI är någonting dåligt och något som inte bör användas och hon menar att det är precis tvärtom. Studenten beskriver GenAI som ett starkt verktyg som ger bra stöd i studierna, inte bara för andraspråksstudenter utan för alla studenter och hennes uppfattning är att GenAI behövs för att kunna “vara med i matchen för att kunna prestera på en högre nivå” (intervju S1).

Studenters agens handlar här om studenters möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Studenterna uttrycker att användning av GenAI ger utrymme för att förstå komplext innehåll, vilket i förlängningen kan göra att de kan uppleva att de behärskar både innehåll och språk. Studenterna upplever att användning av GenAI kan ge stöd i förståelsen av komplext innehåll vilket kan innebära stärkt självförtroende eftersom teknologin ger stöd utan att döma, vilket exemplifieras av en student: “Det blir enklare att förstå. Man vågar mer. Man provar och vet att den rättar. Man behöver inte vara rädd för man får hjälp, ja det underlättar” (intervju S2).

Vid den reflexiva intervjun är det flera studenter som reflekterar över utrymmet för ökat självförtroende och igenkänningsfaktorn uttrycks som stor. En student reflekterar enligt följande:

Man ska inte vara rädd för det. Om man tar bort det där med plagiat och att man använder AI på ett bra sätt då kan man känna att man kan. Man behöver bara sig själv och sin dator och så kan man skriva en hel text. Man kan träna på att skriva och så har man sin digitala kompis bredvid sig. Man ska inte vara rädd. (Intervju S5)

Men, det visade sig att användning av GenAI i relation till ökat självförtroende inte anses oproblematiskt av studenterna. Risken av att bli allt för beroende av GenAI i sitt skrivande, kan istället påverka självförtroendet negativt. Studenterna uttrycker en oro för att användningen av GenAI skulle kunna leda till uppfattningen om att inte klara av sina studier utan GenAI. En student säger “Men man ska inte använda AI hela tiden, utan ibland. Inte för mycket. Det är lite läskigt att bli beroende av det” (intervju S5).

Det framkommer även vid den reflexiva intervjun att möjligheten att fråga GenAI för att våga mer kan innebära att interaktionen med studiekamraterna minskar. Om stödjande aktiviteter i studiegruppen som exempelvis att läsa varandras texter och att ta hjälp från varandra ersätts av att studenterna frågar GenAI kan detta innebära att ett sämre självförtroende skapas. ”Man kanske inte törs fråga saker man inte förstår inför en grupp” (intervju S7) resonerar en av studenterna. En sådan utveckling kan innebära att studiegrupperna och det gemensamma lärandet krymper och det individualiserande lärandet ökar.

Studenterna anser att GenAI kan främja självständighet genom ständigt erbjudande av stöd, vilket minskar beroendet av lärare eller andra stödpersoner. De föreslår att utbildningen bör integrera GenAI för att ge kontinuerligt stöd, vilket skulle möjliggöra för studenter att ta större ansvar för sitt eget lärande. Nedanstående citat agerar som exempel på hur studenterna upplever att de får större självständighet: ”När jag använder AI underlättar det jättemycket. Man kan bli mer självständig om man inte behöver fråga någon. Ingen vet heller om att jag behöver stöd. Jag kan sköta det själv, med datorn” (intervju S4).

Citatet indikerar att studenten uppskattar att inte behöva avslöja behovet av stöd och att hon vill uppfattas av både sig själv och andra som kompetent. Men användande av GenAI i för stor utsträckning kan även innebära en försvagad självständighet såsom en annan student uttrycker det: ”Man kan tvivla på sin egen kompetens om man använder GenAI för mycket. Man tror inte på att man kan skriva utan. Man tappar tron på sig själv” (reflexiv intervju S5).

Det visade sig att studenterna ser en risk med att GenAI kan innebära att inte äga sin egen kunskap. En aspekt av detta var uppfattningen om uteblivet lärande om GenAI skriver texten. En student beskriver att det är lockande att använda GenAI för enkelhetens skull och att det, förutom att leda till att lärandet uteblir, även medför minskad kreativitet eller lättja. En annan student uttrycker detta med att inte äga sin kunskap på följande sätt:

Jättestora risker, att man blir för beroende. Att man inte lär sig, bara kopierar text. Att lärandet försvinner. Man bara läser det som kommer upp och jaha, så här är det. Inte gör det jobb man ska göra. Vi skriver för att bevisa att vi förstår ämnet. Om man använder sig för mycket av AI så blir det att man inte förstår ämnet. Att man inte utmanar sig. Inte sätter sig in i ett ämne. (Intervju S5)

Citatet ovan belyser att lärsituationer, lärande och kunskapande kan utebli vid fel användning av GenAI enligt studenterna och bör därför undvikas. Studenterna beskriver också mer explicit sådant som påverkar lärandet negativt i användandet av GenAI. En aspekt som framkommer är att kunskaperna inte blir djupa och att lärandet gynnas mer av analogt arbete där hjärnan och händerna får arbeta. De framhåller att arbetet behöver ske i lagom takt, där GenAI ger för mycket information för snabbt. Vidare görs ett resonemang om att GenAIs intåg i akademiska läs- och skrivpraktiker kan medföra förändrade roller för både lärare och studenter i utbildningen. Vid den reflexiva intervjun betonar studenterna att läraren har en oumbärlig roll som inte kan ersättas av maskiner. GenAI kan avlasta läraren genom att hantera enklare frågor, vilket frigör tid för läraren att fokusera på det mellanmänskliga och mer komplexa aspekter av undervisningen anser de. Studenterna är medvetna om att GenAI kan stödja självständighet i akademiskt skrivande genom att förtydliga instruktioner och erbjuda hjälp när som helst. Detta underlättar för studenter att bli mer självständiga. Samtidigt betonas att mänsklig kommunikation och interaktion är oersättlig, särskilt för blivande förskollärare.

Studenterna beskriver hur flexibiliteten i studierna gör det möjligt att kombinera studier med föräldraskap och andra åtaganden. Möjligheten att studera när som helst och att kunna dela upp studiedagen är exempel på hur studenters agens möjliggörs genom att studenter kan anpassa sina studier efter sina behov och livssituationer. En student uttrycker: ”Bra att kunna studera när jag vill, bra för att kombinera med föräldraskap, små barn. Jag kan läsa när jag vill, dela upp studiedagen och läsa till exempel en stund på kvällen. Bra vid VAB och annat också” (intervju S3).

Citatet ovan är ett exempel på att användning av GenAI kan innebära att studenters utrymme för flexibilitet i studierna ökar. Som tidigare nämnts så upplever studenterna att GenAI även möjliggör att få språkligt och innehållsligt stöd i studierna på ett flexibelt sätt. Flexibilitet i studierna kan också innebära en baksida enligt studenterna eftersom det kan vara svårare att ta sig tid för återhämtning när det alltid är möjligt att studera.