<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!DOCTYPE article PUBLIC "-//NLM//DTD JATS (Z39.96) Journal Publishing DTD v1.0 20120330//EN" "http://jats.nlm.nih.gov/publishing/1.0/JATS-journalpublishing1.dtd">
<article xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:mml="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" article-type="research-article" xml:lang="sv">
<front>
<journal-meta>
<journal-id journal-id-type="publisher-id">FN</journal-id>
<journal-title-group>
<journal-title>Forum navale</journal-title>
</journal-title-group>
<issn pub-type="epub">0280-6215</issn>
<issn pub-type="ppub">2002-0015</issn>
<publisher>
<publisher-name>Sj&#x00F6;historiska Samfundet</publisher-name>
</publisher>
</journal-meta>
<article-meta>
<article-categories>
<subj-group xml:lang="en">
<subject>Research article</subject>
</subj-group>
</article-categories>
<title-group>
<article-title>&#x201D;Amiralens byxor&#x201D;</article-title>
<subtitle>- en bokarkeologisk utflykt om amiral de Kantzow</subtitle>
</title-group>
<contrib-group>
<contrib contrib-type="author"><name><surname>Stolt</surname><given-names>Carl-Magnus</given-names></name></contrib>
</contrib-group>
<author-notes><p>Carl-Magnus Stolt (f. 1957) &#x00E4;r l&#x00E4;kare, f&#x00F6;rfattare, professor emeritus i medicinsk humaniora. Hans senaste bok var SOS Macona (2024). Bor p&#x00E5; Kattegatts strand i hall&#x00E4;ndska Frilles&#x00E5;s.</p></author-notes>
<pub-date pub-type="epub"><day>19</day><month>09</month><year>2025</year></pub-date>
<pub-date pub-type="collection"><year>2025</year></pub-date>
<volume></volume>
<issue></issue>
<fpage>74</fpage>
<lpage>83</lpage>
<permissions>
<copyright-year>2025</copyright-year>
<copyright-holder>&#x00A9; 2025 Sj&#x00F6;historiska Samfundet och f&#x00F6;rfattarna</copyright-holder>
<license license-type="open-access" xlink:href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/">
<license-p>This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License (<ext-link ext-link-type="uri" xlink:href="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/">http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/</ext-link>), permitting all non-commercial use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.</license-p>
</license>
</permissions>
</article-meta>
</front>
<body>
<p>Jag minns inte riktigt n&#x00E4;r och hur jag fick tag p&#x00E5; boken <italic>In Joyful Russia</italic> (1897). Den var s&#x00F6;nderl&#x00E4;st, l&#x00E4;tt s&#x00F6;nderfallande och med l&#x00F6;s rygg. F&#x00F6;rfat-taren John A Logan skrev entusiastiskt om Ryssland och dess framtid. Hans till&#x00E4;gnan till hustrun och barnaskaran &#x00E4;r r&#x00F6;rande, s&#x00E4;rskilt med facit i hand. Tv&#x00E5; &#x00E5;r efter det att boken kom ut dog n&#x00E4;mligen f&#x00F6;rfattaren i strid, och hustrun fick hans postuma hj&#x00E4;ltemedalj.</p>
<p>Bokens &#x00E4;mne och dess f&#x00F6;rfattare i all &#x00E4;ra, men det &#x00E4;r n&#x00E5;got annat som f&#x00E5;ngar mitt intresse n&#x00E4;r jag en sommarkv&#x00E4;ll &#x00E5;ter tar fram <italic>In Joyful Russia</italic>. P&#x00E5; ett f&#x00F6;rs&#x00E4;ttsblad har n&#x00E5;gon skrivit n&#x00E5;got. Vad st&#x00E5;r det? Vem har skrivit?</p>
<fig id="fig1">
<caption><p><italic>Det vackra omslaget till boken &#x201D;In Joyful Russia&#x201D; (1897) av John A. Logan Jr.</italic></p></caption>
<graphic xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xlink:href="images\c5-fig1.jpg"><alt-text>none</alt-text></graphic>
</fig>
<fig id="fig2">
<caption><p><italic>P&#x00E5; ett av f&#x00F6;rs&#x00E4;ttsbladen till boken &#x201D;In Joyful Russia&#x201D; har amiral Herbert de Kantzow skrivit sitt namn i blyerts och sedan g&#x00E5;voadresserat den till John Hubb.</italic></p></caption>
<graphic xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xlink:href="images\c5-fig2.jpg"><alt-text>none</alt-text></graphic>
</fig>
<p>B&#x00F6;cker har som bekant sina &#x00F6;den.</p>
<p>Jag kallar det bokarkeologi. Med det menar jag att hitta livs-ber&#x00E4;ttelser och sammanhang i det f&#x00F6;rflutna med utg&#x00E5;ngspunkt fr&#x00E5;n namnteckningar och andra sp&#x00E5;r i b&#x00F6;cker. Det kan vara dedikationer, marginalanteckningar eller n&#x00E5;got annat som g&#x00F6;r just den boken unik - och ger den en exemplar-specifik aura. De konkreta sp&#x00E5;ren inneb&#x00E4;r en k&#x00E4;nsla av n&#x00E4;rhet som kallas autenticitet. Fr&#x00E5;n dessa sp&#x00E5;r vecklar det ibland ut sig en historia om en m&#x00E4;nniska i det f&#x00F6;rflutna som uppenbart haft just den boken i sina h&#x00E4;nder.<xref rid="FN1" ref-type="fn"><sup>1</sup></xref></p>
<p>Jag granskar l&#x00E4;nge anteckning-arna p&#x00E5; f&#x00F6;rs&#x00E4;ttsbladet i mitt exemplar av <italic>In Joyful Russia</italic>. De &#x00E4;r delvis sv&#x00E5;rtydda. H&#x00F6;gst upp st&#x00E5;r det med tunn blyerts &#x201D;H. de Kantzow&#x201D; och d&#x00E4;runder med mer kraftfullt bl&#x00E4;ck att boken &#x00E4;r fr&#x00E5;n &#x201D;Admiral de Kantzow&#x201D;. Ordet &#x201D;Admiral&#x201D; har han liksom delat upp i tre delar. Det tog tid innan jag fattade det.</p>
<p>Vem amiralen gav boken till &#x00E4;r det mest sv&#x00E5;rtydda, men kanske st&#x00E5;r det &#x201D;John Hubb&#x201D;.</p>
<p>Anteckningarna v&#x00E4;cker bokar-keologen i mig. Det faktum att en amiral vid namn de Kantzow haft just denna bok i sina h&#x00E4;nder &#x00F6;ppnar pl&#x00F6;tsligt en lucka i tiden.</p>
<p>Boken i min hand blir biljetten till en tidsresa som tar mig till 1800-talet och till en beg&#x00E5;vad syskonskara som f&#x00F6;renade litteratur och en vurm f&#x00F6;r ett liv inom flottan.</p>
<sec id="sec5_1">
<title>Amiralens sl&#x00E4;kt - hans egensinniga, litter&#x00E4;ra br&#x00F6;der</title>
<p>Sl&#x00E4;kten som fick namnet von Kantzow invandrade fr&#x00E5;n Pommern till Sverige och blev adlad p&#x00E5; 1800-talets b&#x00F6;rjan.</p>
<p>Amiralens farfar hette Johan Albert och var bland mycket annat svensk konsul i Lissabon. N&#x00E4;r Frankrike under Napoleon invaderade pyreneiska halv&#x00F6;n tvingades den portugisiska kungafamiljen fly till sitt lydland Brasilien. Johan Albert f&#x00F6;ljde med och uppr&#x00E4;tth&#x00F6;ll t&#x00E4;t kontakt med de kung-liga.<xref rid="FN2" ref-type="fn"><sup>2</sup></xref></p>
<p>Hans son Carl Adolf tog &#x00F6;ver efter pappan som svensk generalkonsul i Lissabon och gifte sig med Emma Bosanquet, dotter till chefen f&#x00F6;r Bank of England. Han &#x00E4;ndrade namnet von Kantzow till det mer internationellt och tyngre klingande &#x201D;de Kantzow&#x201D;. Carl Adolf de Kantzow bel&#x00F6;nades av den portugisiske kungen med upph&#x00F6;jelse till baron de S:t George. Det var f&#x00F6;r b&#x00E5;de sina och pappan Johan Alberts insatser. Carl Adolf dog under en spavistelse i Tyskland 1867. Tillsammans med Emma hade han sex s&#x00F6;ner och tv&#x00E5; d&#x00F6;ttrar.</p>
<p>Den &#x00E4;ldste sonen hade det l&#x00E5;nga namnet Edvard Bosanquet S:t George de Kantzow (1826-1905). Han &#x00E4;rvde s&#x00E5;ledes pappans S.t George titel. Edvard blev svensk diplomat och var dessutom poetiskt beg&#x00E5;vad, eller &#x00E5;tminstone poetiskt intresserad... Han skrev f&#x00F6;rutom tv&#x00E5; diktsamlingar &#x00E4;ven ofta sina diplomatiska depecher p&#x00E5; vers. F&#x00F6;rutom en roman skrev han ocks&#x00E5; dikter. Hans sista diktsamling, <italic>Alprosa,</italic> kom ut 1901 och kan l&#x00E4;sas i sin helhet p&#x00E5; Litteraturbankens hemsida.<xref rid="FN3" ref-type="fn"><sup>3</sup></xref> Edvard dog i Stockholm 1905.</p>
<p>N&#x00E4;st &#x00E4;ldst i syskonskaran var Alfred de Kantzow (1827-1919). Precis som de flesta i sl&#x00E4;kten blev han f&#x00F6;rst milit&#x00E4;r och tj&#x00E4;nstgjorde f&#x00F6;r England i de indiska trupperna. Men redan innan han fyllt trettio &#x00E5;r l&#x00E4;mnade han den milit&#x00E4;ra banan - f&#x00F6;r att &#x00E4;gna sig &#x00E5;t poetiskt f&#x00F6;rfattarskap. Han flyt-tade till England, gifte sig och blev pappa till sex barn. Hans v&#x00E4;nskap med f&#x00F6;rfattaren John Cowper Powys (1871-1963) &#x00E4;r omskriven. Cowper Powys var p&#x00E5; sin tid ett stort litter&#x00E4;rt namn, flera g&#x00E5;nger aktuell i diskussio-nerna r&#x00F6;rande Nobelpriset i litteratur.</p>
<p>Alfred de Kantzow var omtalad f&#x00F6;r sin excentriska livsstil och bohe-miska l&#x00E4;ggning. Mellan honom och den betydligt yngre Cowper Powys uppstod en m&#x00E5;ng&#x00E5;rig, varm och n&#x00E4;ra v&#x00E4;nskap. De tog l&#x00E5;nga promenader tillsammans under vilka de diskuterade poesi och filosofi. Cowper Powys blev l&#x00E4;rjunge till den gamle bohemen och var till slut den som s&#x00E5;g till av Alfreds dikter gavs ut i tv&#x00E5; diktsamlingar: <italic>Ultima Verba</italic> (1901), och <italic>Noctis Susurri</italic> (1906).<xref rid="FN4" ref-type="fn"><sup>4</sup></xref></p>
<p>N&#x00E4;ste bror hette Walter Sidney de Kantzow (1831-1927). Han blev marinofficer och som bef&#x00E4;lhavare deltog han i det ryska Krimkriget p&#x00E5; 1850-talet. Han deltog ocks&#x00E5; i den brittiska flottans arbete f&#x00F6;r att f&#x00F6;rhindra slavtransporter fr&#x00E5;n Afrika till Amerika. Som vi senare skall se var ocks&#x00E5; amiral Herbert de Kantzow aktiv i denna verksamhet.</p>
<p>N&#x00E4;st yngst av br&#x00F6;derna var Charles Alphonse de Kantzow (1835-1927). Han gjorde ocks&#x00E5; en milit&#x00E4;r karri&#x00E4;r f&#x00F6;r England. F&#x00F6;r sitt arbete i Bengalen, d&#x00E4;r han slog ner ett indiskt uppror, fick han tapperhetsmedalj. Hans hj&#x00E4;l-teinsats blev omskriven i b&#x00E5;de b&#x00F6;cker och tidningar. I motsats till dessa hyllningar attackerades han av ingen mindre &#x00E4;n Karl Marx som i en bok beskrev honom som brutal.<xref rid="FN5" ref-type="fn"><sup>5</sup></xref></p>
<p>Sist ut av Herberts br&#x00F6;der &#x00E4;r Henry Ives de Kantzow (1837-1895), som ocks&#x00E5; blev marinofficer. Av Herberts systrar dog Florence som sp&#x00E4;dbarn och Rosette (1832-1905) gifte sig med den svenske adelsmannen Gustaf Leijonhufvud.</p>
</sec>
<sec id="sec5_2">
<title>Amiral Herbert de Kantzow</title>
<p>Vi &#x00E4;r nu framme vid amiralen som &#x00E4;gt boken som f&#x00F6;ranlett detta utforskande.</p>
<p>Herbert Philip var f&#x00F6;dd 1829 och gjorde som s&#x00E5; m&#x00E5;nga av sina br&#x00F6;der karri&#x00E4;r inom den brittiska flottan. P&#x00E5; sin 19-&#x00E5;rsdag tog han v&#x00E4;rvning vid den engelska marinen.</p>
<p>Han steg snabbt i graderna. Ett &#x00E5;r senare blev han &#x201D;lieutenant&#x201D; och d&#x00E5; l&#x00E4;t han portr&#x00E4;ttera sig i ett s&#x00E5; kallat daguerrotyp-fotografi.<xref rid="FN6" ref-type="fn"><sup>6</sup></xref></p>
<fig id="fig3">
<caption><p><italic>Daguerrotypportr&#x00E4;tt av Herbert Philip de Kantzow, 1849. Portr&#x00E4;ttet &#x00E4;r fr&#x00E5;n William J. Schultz samling och utlagt p&#x00E5; internet av den Ameri-kanska antikvariska bokhandlarf&#x00F6;reningen (ABAA).</italic></p></caption>
<graphic xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xlink:href="images\c5-fig3.jpg"><alt-text>none</alt-text></graphic>
</fig>
<p>Daguerrotyp-portr&#x00E4;ttet sitter &#x00E4;nnu i sitt ursprungliga l&#x00E4;der-etui. Vid denna tidpunkt, 1849, var Herbert de Kantzow nybliven l&#x00F6;jtnant och tj&#x00E4;nstgjorde vid Royal Navy's <italic>West Africa Squadron.</italic> Det brittiska parlamentet hade sedan b&#x00F6;rjan av 1800-talet f&#x00F6;rs&#x00F6;kt bek&#x00E4;mpa slavhandeln fr&#x00E5;n Afrika till Amerika. Marinofficeren Herbert de Kantzow blev en av de bef&#x00E4;lhavare som s&#x00E5;g till att parlamentets beslut f&#x00F6;rverkligades. Han var k&#x00E4;nd f&#x00F6;r att vara en nitisk och v&#x00E4;linformerad kapten med stor kunskap om hur man skulle bek&#x00E4;mpa &#x201D;The slave trade&#x201D;. I b&#x00F6;rjan av 1850-talet patrul-lerade Herbert den brasilianska kusten som kapten p&#x00E5; fartygen <italic>Cormorant</italic> och <italic>Sharpshooter</italic>.</p>
<p>Daguerrotypen av Herbert de Kantzow l&#x00E4;r vara unik - kanske den enda av en namngiven kapten fr&#x00E5;n den brittiska kampen mot slavtransporter under 1800-talets mitt.<xref rid="FN7" ref-type="fn"><sup>7</sup></xref></p>
<fig id="fig4">
<caption><p><italic>Herbert de Kantzows amiralsfrack samt hatt, byxor och ep&#x00E5;letter med metallbroderi i halvrelief, samt fransar av grov guldbuljon. Foto: Arm&#x00E9;museum</italic></p></caption>
<graphic xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xlink:href="images\c5-fig4.jpg"><alt-text>none</alt-text></graphic>
</fig>
<p>&#x201D;To Grace, Herbert Philip de Kantzow 1849&#x201D; st&#x00E5;r det p&#x00E5; portr&#x00E4;ttet. Sannolikt skrivet av Kantzow sj&#x00E4;lv och riktat &#x201D;to a sweetheart or female relative&#x201D;, enligt den amerikanska antikvariska bokhandlarf&#x00F6;reningen. Herbert f&#x00E5;r fram&#x00F6;ver en dotter som d&#x00F6;ps till Grace, men hon kommer till v&#x00E4;rlden f&#x00F6;rst 1869, allts&#x00E5; tjugo &#x00E5;r senare. S&#x00E5; kanske hade den 20 &#x00E5;r unge marinofficeren Herbert en k&#x00E4;rlek som hette Grace, eller s&#x00E5; gav han l&#x00E5;ngt senare fotot till sin dotter, och skrev d&#x00E5; dit &#x201D;To Grace&#x201D;.</p>
<p>Som kapten och bef&#x00E4;lhavare tj&#x00E4;nstg&#x00F6;r Herbert under senare delen av 1850-talet och p&#x00E5; 1860-talet p&#x00E5; marina stridsfartyg som <italic>Imp&#x00E9;rieuse</italic> och <italic>Conqueror.<xref rid="FN8" ref-type="fn"><sup>8</sup></xref></italic> Den sistn&#x00E4;mnda var en kombinerad &#x00E5;ngare och segelfartyg, tungt bestyckad. Den f&#x00F6;rliste 1861 vid Bahamas, men det &#x00E4;r oklart om Herbert var ombord d&#x00E5;.</p>
<p>&#x00C5;r 1866 gifte sig Herbert med Ellen Teodosia Yatman. Hon var dotter till en f&#x00F6;rm&#x00F6;gen engelsman. Br&#x00F6;llopet &#x00E4;gde rum den 21 april i Neapel, med utsikt mot Capri &#x00F6;ver Neapelgolfen.<xref rid="FN9" ref-type="fn"><sup>9</sup></xref></p>
<p>Herberts marinofficerskarri&#x00E4;r kr&#x00F6;ntes med amiralsutn&#x00E4;mningen 1888. Han var d&#x00E5; 59 &#x00E5;r gammal. Precis som flera av sina br&#x00F6;der hade Herbert ocks&#x00E5; litter&#x00E4;ra ambitioner. &#x00C5;r 1875 gav han ut en reseskildring: <italic>Summer Days in Auvergne</italic> som alltj&#x00E4;mt &#x00E4;r en l&#x00E4;sv&#x00E4;rd landskapsskildring.<xref rid="FN10" ref-type="fn"><sup>10</sup></xref></p>
<p>Herbert och Ellen Teodosia fick tre barn. &#x00C5;ret efter br&#x00F6;llopet f&#x00F6;ds ett gossebarn som f&#x00E5;r namnet Herbert efter pappan. Men lille Herbert d&#x00F6;r redan som sp&#x00E4;dbarn. Tv&#x00E5; &#x00E5;r senare, 1869, f&#x00E5;r paret tvillingar som d&#x00F6;ps till Grace och Nora. Nora blir ogift men Grace gifter sig med en svensk sl&#x00E4;k-ting, Albert von Kantzow. Det &#x00E4;r i samband med att Albert g&#x00F6;r en studieresa till England 1895 som de tr&#x00E4;ffas och kort d&#x00E4;rp&#x00E5; gifter sig. De flyttar till Sverige och 1896 f&#x00F6;ds deras son som f&#x00E5;r namnet Johan Albert. Han blir senare i livet en duglig svensk statstj&#x00E4;nsteman och ekonom p&#x00E5; Riks-f&#x00F6;rs&#x00E4;kringsanstalten, som F&#x00F6;rs&#x00E4;kringskassan hette p&#x00E5; den tiden. Det var ocks&#x00E5; han som senare &#x00F6;verl&#x00E4;mnar sin morfars, amiralens, uniformsfrack till Arm&#x00E9;museum i Stockholm.<xref rid="FN11" ref-type="fn"><sup>11</sup></xref></p>
</sec>
<sec id="sec5_3">
<title>Avslutning</title>
<p>Amiralen Herbert de Kantzow var i 70-&#x00E5;rs&#x00E5;ldern n&#x00E4;r boken <italic>In Joyful Russia</italic> kom ut 1897. Namnteckningen i svag blyerts i boken &#x00E4;r troligen hans. Senare gav han bort boken till John Hubb och undertecknade med &#x201D;Admiral de Kantzow&#x201D;.</p>
<p>Amiral Herbert de Kantzow g&#x00E5;r ur tiden den 12 maj 1915. D&#x00E5; bor han i sitt hus i Kensington i London och ett v&#x00E4;rldskrig p&#x00E5;g&#x00E5;r. Han f&#x00E5;r sin grav p&#x00E5; Willesdens gamla kyrkog&#x00E5;rd i London.</p>
<p>Det finns en os&#x00E4;kerhet r&#x00F6;rande tolkningen av efternamnet f&#x00F6;r John Hubb. Men om Hubb st&#x00E4;mmer: Vem var d&#x00E5; John Hubb som fick boken av amiral de Kantzow?</p>
<p>Kanske &#x00E4;r en spekulation till&#x00E5;ten. Jag hittar ingen John Hubb n&#x00E4;r jag s&#x00F6;kt i olika arkiv. Kan det ha varit s&#x00E5; att Hubb &#x00E4;r en f&#x00F6;rkortning f&#x00F6;r Hubbard? Den engelske amiralen Herbert de Kantzow hade internatio-nella v&#x00E4;nner i marina kretsar. Samtida med honom var den amerikanske amiralen John Hubbard (1849-1932). De hade f&#x00F6;rmodligen kontakt med varandra och till exempel tycks det som om de b&#x00E5;da deltog p&#x00E5; ett m&#x00F6;te om livb&#x00E5;tar 1902, arrangerat av Royal National Life-Boat Institution.<xref rid="FN12" ref-type="fn"><sup>12</sup></xref> S&#x00E5; kanske var det den amerikanske amiralskollegan John Hubbard som fick boken. Men det f&#x00F6;rblir en spekulation. Fr&#x00E5;gan hur boken hamnade i Sverige f&#x00F6;rblir ocks&#x00E5; obesvarad.</p>
<p>Den bokarkeologiska utflykten tar slut h&#x00E4;r.</p>
<p>Jag l&#x00E4;ser boken <italic>In Joyful Russia</italic> fr&#x00E5;n 1897 och drabbas av f&#x00F6;rfattaren John Logans slutord. Han skriver optimistiskt om Rysslands framtid som ett fritt kulturland. Med facit i hand vet vi tyv&#x00E4;rr b&#x00E4;ttre, men hoppet m&#x00E5;ste f&#x00E5; leva kvar.</p>
</sec>
<sec id="sec5_4">
<title>Litteraturf&#x00F6;rteckning</title>
<ref-list>
<ref id="R1"><element-citation publication-type="other"><person-group person-group-type="author"><name><surname>De Kantzow</surname><given-names>Herbert</given-names></name></person-group><source>Summer days in Auvergne</source><year>1875</year><article-title>British Library Historical Print Editions History of Travel</article-title><year>2023</year></element-citation></ref>
<ref id="R2"><element-citation publication-type="other"><person-group person-group-type="author"><name><surname>Logan</surname><given-names>John A.</given-names></name></person-group><source>In Joyful Russia</source><year>1897</year></element-citation></ref>
<ref id="R3"><element-citation publication-type="other"><person-group person-group-type="author"><name><surname>S:t George de Kantzow</surname><given-names>Edvard.</given-names></name></person-group><source>Alprosor Dikter</source><year>1898</year><publisher-name>Faksimil i Litte-raturbanken.se</publisher-name></element-citation></ref>
<ref id="R4"><element-citation publication-type="other"><person-group person-group-type="author"><name><surname>Stolt</surname><given-names>C-M.</given-names></name></person-group><article-title>&#x201C;Bokarkeologen Om sp&#x00E5;r i b&#x00F6;cker och begreppet autenticitet&#x201D;</article-title><source>Nya Argus nr 10-12</source><year>2023</year></element-citation></ref>
<ref id="R5"><element-citation publication-type="other"><person-group person-group-type="author"><name><surname>&#x00C4;berg</surname><given-names>Alf.</given-names></name></person-group><source>De f&#x00F6;rsta utvandrarna. Svenskars &#x00F6;den och &#x00E4;ventyr i Nord- och Sydamerika</source><year>1984</year></element-citation></ref>
</ref-list>
</sec>
</body>
<back>
<sec id="sec5_5">
<title>Noter</title>
<fn-group>
<fn id="FN1"><label>1</label><p>Stolt, 2023.</p></fn>
<fn id="FN2"><label>2</label><p>&#x00C5;berg, 1984.</p></fn>
<fn id="FN3"><label>3</label><p>S:t George de Kantzow, E., 1898.</p></fn>
<fn id="FN4"><label>4</label><p>Portslade in the Past: Portslade Poet - Alfred de Kantzow (1827-1919) (portsladehis-tory.blogspot.com)</p></fn>
<fn id="FN5"><label>5</label><p>Notes on Indian history (664-1858) (marxists.org)</p></fn>
<fn id="FN6"><label>6</label><p>Det &#x00E4;r den amerikanska antikvariska bokhandlarf&#x00F6;reningen som lagt ut daguerrotypen som &#x00E4;r fr&#x00E5;n William J. Schultz samling: Quarter-Plate Daguerreotype of Herbert Philip de Kantzow, Captain of an Atlantic Slave Trade Suppression Ship in the West Africa Squadron. 1849 by KANTZOW, Herbert Philip de | Search for rare books | ABAA</p></fn>
<fn id="FN7"><label>7</label><p>Enligt The Antiquarian Booksellers&#x2019; Association of America.</p></fn>
<fn id="FN8"><label>8</label><p>K&#x00E4;lla: &#x201D;Biography of Herbert Philip De Kantzow R.N.&#x201D; (pdavis.nl)</p></fn>
<fn id="FN9"><label>9</label><p>K&#x00E4;lla: Adelsvapen.com</p></fn>
<fn id="FN10"><label>10</label><p>De Kantzow, H. (1875), 2023.</p></fn>
<fn id="FN11"><label>11</label><p>Se https://digitaltmuseum.se/011024368743/langbyxor</p></fn>
<fn id="FN12"><label>12</label><p>THE LIFE-BOAT. JOURNAL, May 1902 0204.pdf (windows.net)</p></fn></fn-group>
</sec>
</back>
</article>
