Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift

Recension av Frykman, Jonas & Orvar Löfgren (2022). Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet.

Helena Hörnfeldt — Fri, 24 Feb 2023 00:00:00 +0100

The culture of cooling – an introduction

Matilda Marshall, Inger Johanne Lyngø — Tue, 07 Mar 2023 00:00:00 +0100

Guest editors' introduction to Theme: Cold and freezing.

Collective cool

Matilda Marshall — Tue, 28 Feb 2023 00:00:00 +0100

Kan du tänka dig att dela din frys med dina grannar? Idag har de flesta hushåll i Sverige tillgång till en frys i hemmet, men i mitten av 1900-talet erbjöd kollektiva frysfacksanläggningar ett ekonomiskt alternativ till modern teknik. Forskare i geografi har föreslaget att uppmuntrande av kollektiva kylningspraktiker kan minska klimat- och miljöpåverkan. Syftet med denna artikel är att undersöka kollektiva frysfack som kulturellt fenomen och därmed komma närmre kollektiva kylningspraktiker, samt att diskutera förutsättningarna för (återinförandet av) kollektiva fryspraktiker. Genom personliga berättelser och mediematerial följer jag meningar, normer och diskurser som är del av dessa kollektiva och vardagliga praktiker. Frysfacken var del av vardagliga praktiker gällande mat, hantera avstånd och sociala relationer. När hemfrysen framställdes som mer överkomlig och rationell minskade antalet frysfack. Avslutningsvis diskuterar jag möjligheter och implikationer av en potentiell uppskalning eller revitalisering av den kollektiva fryspraktiken.

Freezers full of gold

Flora Mary Bartlett — Tue, 07 Mar 2023 00:00:00 +0100

Moderna frysboxar har förändrat matförvaringen i Sverige. Baserad på ett tretton månader långt fältarbete i Arjeplog (Norrland/Sápmi), undersöker den här artikeln hur toppmatade frysboxar spelar en viktig roll i merän-mänskliga nätverk av mat, hållbarhet, och “det goda livet” i det lokala samhället. Det mesta av proteinet som lagrades i frysarna av deltagarna jagades eller plockades från det lokala landskapet, och deltagarna kände sig “rika och nöjda” med frysboxar fyllda av “naturlig” mat. Genom att utgå från teorier om nymaterialism och det mer-än-mänskliga, undersöker jag relationerna mellan älgen, frysboxen, skogen, och kroppen. Jag hävdar att frysboxen inte är ett statiskt föremål utan en levande aktör i dessa nätverk av det goda livet. Artikeln är ett empiriskt grundat bidrag till studier om frysning och landskapsrelationer i norra Sverige.

A frozen culture

Eyvind Bagle — Fri, 24 Feb 2023 00:00:00 +0100

Mellan 1850 och 1914 var Norge en stor leverantör av naturis till Storbritannien och Västeuropa. Isblocken hölls relativt intakta över tid och avstånd. Kylan från is överfördes när den smälte i skåp och lådor. Naturisindustrin hade ett sammansatt utbud av slutkonsumenter inom restauranger, oceanångare, livsmedelsindustrier och pelagiska fisktrålare. Samtidigt var naturis också en produktionsindustri, baserad på metoder för naturresursutvinning. Den här artikeln hävdar att även om makroförutsättningar och strukturella konturer är allmänt förstådda, har det gjorts lite utforskning av de sociala eller teknologiska processer genom vilka isindustrin kom att bli en källa till rikedom (för ett fåtal) och sysselsättning (för tusentals). Artikeln fokuserar på en entreprenör, Johan Martin Dahll, som mellan cirka 1850 och hans död 1877 var avgörande för att forma branschen i en norsk kontext.

Strange encounters with ice at US motels – and Nordic translations

Helene Brembeck — Fri, 03 Mar 2023 00:00:00 +0100

Denna essä är ett kulturhistoriskt försök i all enkelhet att sprida ljus över användningen av isbitar i drycker förstådd som en praktik, dess historia, nutida användning och till viss del framtid. Med utgångspunkt i författarens resedagbok från USA och svenska exempel och med hjälp av ett blandat material bestående av litteratur, material från internet och olika arkiv samt korta intervjuer per telefon och email är ambitionen att förmedla intryck av iskubens normalisering och översättning till olika kulturella kontexter. Essän avslutas med ett par exempel på misslyckade översättningar och reflektioner om isbitens framtid i en tid av ökande klimatmedvetenhet. Väl medveten om mångfalden av möjliga historier och perspektiv på isbiten, är författarens förhoppning att essän skall väcka intresse och nyfikenhet för detta vardagliga objekt och dess möjlighet att ge perspektiv på vårt samhälle och dess historia.