Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik

Inkludering, en skola för alla och elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan

Jörgen Frostlund — 2023-11-20

I denna scoping review analyseras resultaten av forskningen om obligatorisk grundskoleutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, under perioden 2011–2023. De vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder som använts, samt de forskningsfrågor och resultat som har ansetts viktiga inom forskningsområdet presenteras. Därvid diskuteras också hur inkluderingsbegreppet använts i forskningen samt vilka forskningsluckor som finns inom forskningsområdet.

Inom forskningsområdet är tolkande och kritiska vetenskapsteoretiska perspektiv vanligast och mest använda metoder är enkäter/test och dokument/litteratur/textanalys. De forskningsfrågor som har ställts inom forskningsområdet är varierande, men vanligast är frågor inriktade på det professionella innehållet i utbildningen av elever med IF. Professionella i skolan är överens om att inkludering är ett eftersträvansvärt ideal, som dock inte alltid är uppnåeligt eftersom skolor har svårt att tillgodose elevgruppens behov. Vidare uttrycker professionella en variation av definitioner (dock är placeringsdefinition vanligast), när de definierar begreppet inkludering. Resultatet är väntat, då det inom forskningsområdet saknas konsensus kring hur inkluderingsbegreppet ska definieras. Vidare är det sällsynt med forskning utifrån ett elevperspektiv. Ett resultat av forskningen är att elever med IF är mer negativa till sin lärmiljö (i kontexten inkludering) än andra elevgrupper. Elever med IF deltar också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter under skoltiden, vilket indikerar att det fattas gemenskaper i skolan som välkomnar alla elever. Det saknas dock en stabil vetenskaplig grund för säkert kunna säga hur elever med IF upplever inkluderande ansatser i skolan.

Inom forskningsområdet behövs studier med elevperspektiv. Det saknas också forskning om interaktion mellan elever, mellan elever och lärare; om kommunikationsförmåga i ett elevnära perspektiv; om samverkan mellan olika professioner, samt om lärares erfarenhet av undervisning med olika läroplaner i samma klassrum. Det finns behov av forskning som mer entydigt definierar vad inkludering innebär samt hur inkludering praktiskt bör utformas i den obligatoriska grundskoleutbildningen för elever med IF.

Ekologisk läraragens

Charlotte Dunne — 2023-08-03

Den här studien fokuserar lärares arbete med att forma innehållet i kemiundervisning på mellanstadiet och den läraragens som kommer till uttryck i transformation av policyintentioner från styrdokument och andra undervisningsresurser. Studien är baserad på intervjuer med nio lärare som undervisade i kemi på mellanstadiet. Intervjuerna var semi-strukturerade och analyserades utifrån en ekologisk modell av läraragens. I intervjuerna har begreppen kemiska sammanhang och kemiska samband fungerat som utgångspunkt i samtalen och som exempel på kursplanebegrepp som lärare behöver tolka och förhålla sig till. Resultaten visar att lärarna både formulerar egna mål och utgår från mål i styrdokumenten för att forma kemiundervisning på mellanstadiet. Olika lärare använder och har tillgång till olika resurser för arbetet med att transformera policyintentioner. Sammantaget får detta som konsekvens att kemiundervisningen ges olika innehåll och utformning av olika lärare. Av vissa lärare lyfts resurser som ”Naturvetenskap och teknik för alla” (NTA) och gamla nationella prov fram som viktiga resurser som underlättar arbetet och används som referenser i arbetet med att forma undervisningens innehåll medan andra lärare betonar betydelsen av en kollegial tolkningsgemenskap. Resultaten synliggör olika agentiska förhållningssätt bland kemilärare på mellanstadiet i transformation av policyintentioner i kemiundervisningen.

Ett neuropedagogiskt ideal på lärares kompetensutvecklingsmarknad.

Anita Norlund — 2023-08-07

The aim of this article is to examine the increased focus on neuroeducational content in teachers’ continuing professional development (CPD) and to further explore its characteristics and consequences for teaching. The empirical material is based on 236 invoices representing CPD and other material that followed from extended studies of, primarily, identified CPD actors’ webpages. The cluster of characteristics is presented as a pedagogic modality based on concepts and phenomena from the sociologist of education Basil Bernstein; selection, organization, evaluation, classification and framing. The pedagogic modality is finally discussed, and critiqued, not least regarding its consequences for teachers and students. The overall conclusion is that a neuroeducational modality brings several potential risks, not least concerning conditions for teachers and students.