NoB2024 Namn och Bygd 0077-2704 2002-4177 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 10.69489/nob.112.65520 Huvud i Valeberg Strandberg Svante 03 02 2025 2024 112 102 103 Huvud i Valeberg

Valeberg är en av byarna i västgötasocknen Larv. Ett hemman i byn heter Huvudsgården. Namnet behandlas av Ivar Lundahl (i SOSk 9 s. 17). Han anför de äldre skrivningarna Hufwud 1715 och Hufvudsgården 1874 och ger följande kommentar: »Gården synes urspr. ha hetat Huvud, möjligen avseende ett framskjutande terrängparti.»

Nära byboplatsen i Valeberg reser sig en markerad höjd vid stranden av Lidan (T 8C SO). Denna terrängformation har kanske i äldre tid kunnat omtalas med ordet huvud; se om detta som höjdbeteckning t.ex. Olsson (1956 s. 9), Lindberg (1960 s. 50 f.). I SOSk och i arkivmaterial finns emellertid uppgifter som tyder på att Huvud 1715 bör uppfattas på annat sätt.

Från Valeberg är det inte långt till Ullene. Ett gårdnamn i sistnämnda socken redovisas av Lundahl i SOSk 14 (s. 56) med uppslagsformen Huvudi Putsen och upplysningen »Kallas Pussen». Där anförs en lång rad äldre belägg, bland dessa Pwssenn 1564, Pussen 1577, Huffuedh i Pusenn 1590, Huffuid i Puszenn 1601 och Hufwud i Putzenn 1685. Putsen (Pussen) är enligt Lundahl det ursprungliga namnet, innehållande fsv. putz, pus m. ʼ(djup) brunn, brunn med smutsigt vatten, gyttjepussʼ. Han tillägger: »Det redan 1590 betygade yngre namnet Huvud i Pussen innehåller väl ordet huvud i dess från fsv. kända användning som mansbinamn.»

I SOSk 13 (s. 51) möter vi Huvudshemmet (Hufwudzhemmet 1684) som gårdnamn i Daretorps socken, Västergötland. Om denna toponym framhåller Lundahl att dess förled näppeligen kan vara huvud i betydelsen ʼutskjutande bergpartiʼ med motiveringen att »något utskjutande parti, som kunde ha föranlett namnet, finns icke». Lundahls slutsats blir: »Troligen föreligger i stället gen. av samma ord i dess från fsv. kända användning som mansnamn.»

Det enda under mansnamnet Hovudh anförda belägget i SMP (h. 14 sp. 505) är Jan Huffuidhson 1491, avseende en faste i Vedens härad, Västergötland. Från Fröjereds socken i Västergötland omtalas Hufvudh i Kiessebodh (Kisebo) i jordeboken för Skaraborgs län 1660.

Bild 265 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

Hovudh, Huvudh eller någon motsvarande form har använts som tillnamn i fornsvenskan, forndanskan och fornvästnordiskan; se Hellquist (1912 s. 100), SMP (a.st.), DGP 2 (sp. 472 f.), Lind Bin. (sp. 170). Förleden i det skånska bynamnet Huvudstorp i Dagstorps socken är enligt Göran Hallberg (i SkO A 7 s. 37) troligen genitiv av tillnamnet Hoveth ʼhuvudʼ.

Edsvära socken gränsar till Larv och avståndet mellan Norra Vånga socken och Larv är ringa. I VH 1600:1 B finner vi i Edsvära Gunne hufueson

Bild 390 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

och i Vånga gäll och socken Suen hufueson

Bild 389 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

.Personnamnet Huvud har uppträtt också i samband med Valeberg i Larv. Älvsborgs lösen 1571 redovisar Mans huuedsson i walberg.

Bild 211 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

Från Larv omtalas i VH 1599:17 inbyggaren Huffued i walbergh

Bild 19 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

 och i VH 1600:1 B sockenbon Hufued i valb:

Bild 398 i nätåtergivningen av denna källa (SDHK).

.

I betraktande av nu tillgängligt material håller jag för sannolikt att Huvudsgården i Valeberg återspeglar personnamnet Huvud och att belägget Hufwud 1715 åsyftar en person knuten till hemmanet. Att formen Hufwud 1715 uppträder utan efterföljande patronymikon kan rimligtvis bero på att mansnamnet Huvud varit ett mera markerat och mindre frekvent namn än t.ex. Anders, Erik, Johan och Olof och därför varit tillräckligt identifierande utan son-namn. Jfr skrivningarna Huffued i walbergh 1599, Hufued i valb: 1600, Huffuedh i Pusenn 1590, Huffuid i Puszenn 1601, Hufwud i Putzenn 1685 och även Hufvudh i Kiessebodh 1600. Det är tänkbart att en med Västergötlands personnamnsskick mindre förtrogen skrivare 1715 inte uppfattat en förlagas Huvud utan patronymikon som antroponym.

 Källor och litteratur

Hellquist, Elof, 1912: Fornsvenska tillnamn. I: Xenia Lideniana. Festskrift tillägnad professor Evald Lidén på hans femtioårsdag den 3 oktober 1912. Stockholm. S. 84–115.

Lindberg, Carl, 1960: Stadsnamnet Hudiksvall. Ett senmedeltida namn på en forntida hamn Hudvik. I: OUÅ. S. 35–52.

Olsson, Ingemar, 1956: Några strand- och fiskeplatsnamn från Östergarn. I: OUÅ. S. 3–16.

VH = Västergötlands handlingar i KA.

Älvsborgs lösen 1571 i KA. (SE/RA/5116/12.)

 References Hellquist, Elof . 1912. Fornsvenska tillnamn. Xenia Lideniana 3. 84–115. Lindberg, Carl . 1960. Stadsnamnet Hudiksvall. Ett senmedeltida namn på en forntida hamn Hudvik 35–52. Olsson, Ingemar . 1956. Några strand- och fiskeplatsnamn från Östergarn. OUÅ 5116. 3–16.