<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!DOCTYPE article PUBLIC "-//NLM//DTD JATS (Z39.96) Journal Publishing DTD v1.0 20120330//EN" "http://jats.nlm.nih.gov/publishing/1.0/JATS-journalpublishing1.dtd"><article xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:mml="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" article-type="editorial" xml:lang="sv"><front><journal-meta><journal-id journal-id-type="publisher-id">SOH</journal-id><journal-title-group><journal-title>S&#x00F6;mn och h&#x00E4;lsa</journal-title></journal-title-group><issn pub-type="epub">2003-2501</issn><issn pub-type="ppub">2003-234X</issn><publisher><publisher-name>Kristianstad University Press</publisher-name></publisher></journal-meta><article-meta><article-id pub-id-type="publisher-id">SOH.10.18310</article-id><article-id pub-id-type="doi">10.59526/SOH.10.18310</article-id><article-categories><subj-group xml:lang="en"><subject>editorial</subject></subj-group></article-categories><title-group><article-title>S&#x00F6;mnens makt &#x2013; forskning om s&#x00F6;mnbesv&#x00E4;r, sm&#x00E4;rta och hj&#x00E4;rntum&#x00F6;rer hos barn, samt intensivv&#x00E5;rd under pandemin</article-title><subtitle>Redakt&#x00F6;ren har ordet</subtitle></title-group><contrib-group><contrib contrib-type="author"><name><surname>Garmy</surname><given-names>Pernilla</given-names></name><xref ref-type="aff" rid="aff0001"/></contrib><aff id="aff0001">professor, specialistsjuksk&#x00F6;terska, H&#x00F6;gskolan Kristianstad <email xlink:href="pernilla.garmy@hkr.se">pernilla.garmy@hkr.se</email></aff></contrib-group><pub-date pub-type="epub"><day>24</day><month>7</month><year>2024</year></pub-date><pub-date pub-type="collection"><year>2024</year></pub-date><volume>10</volume><fpage>9</fpage><lpage>10</lpage><permissions><copyright-year>2023</copyright-year><copyright-holder>&#x00A9; 2023 Garmy P.</copyright-holder><license license-type="open-access" xlink:href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/"><license-p>This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License ( <ext-link ext-link-type="uri" xlink:href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/">http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</ext-link>), permitting all use, distribution, adaptation and reproduction in any medium or format, provided the original work is properly cited.</license-p></license></permissions></article-meta></front><body><p>I detta nummer presenterar psykologen Tor Arnison en sammanfattning av sin avhandling om sambandet mellan s&#x00F6;mnbesv&#x00E4;r och sm&#x00E4;rta hos ungdomar. Han tar oss med p&#x00E5; en resa genom historien och till och med till den grekiska mytologin. Tor Arnison skriver att s&#x00F6;mnguden Hypnos ans&#x00E5;gs kunna lindra sm&#x00E4;rta. Och l&#x00E4;kekonstens fader, Hippocrates, menade att s&#x00F6;mn var b&#x00E4;sta behandlingen mot sm&#x00E4;rta. Det som dock sticker ut i Tor Arnisons egen forskning &#x00E4;r att det verkar som att s&#x00F6;mnbesv&#x00E4;ren p&#x00E5;verkar sm&#x00E4;rta mer &#x00E4;n tv&#x00E4;rtom. Att vi &#x00E4;r mer k&#x00E4;nsliga f&#x00F6;r sm&#x00E4;rta n&#x00E4;r vi har s&#x00F6;mnbesv&#x00E4;r kan ju &#x00E4;nd&#x00E5; tyckas logiskt. Men jag gissar att de flesta &#x00E4;nd&#x00E5; t&#x00E4;nker att det &#x00E4;r sm&#x00E4;rta som orsakar s&#x00F6;mnbesv&#x00E4;r. Naturligtvis &#x00E4;r det ett samband &#x00E5;t b&#x00E5;da riktningarna, men Tor Arnisons forskning s&#x00E4;tter fokus p&#x00E5; hur betydelsefullt det &#x00E4;r att s&#x00E4;tta in tidiga preventiva insatser f&#x00F6;r att fr&#x00E4;mja barn och ungas s&#x00F6;mn.</p><p>Elin Irestorm skriver om att s&#x00F6;mnst&#x00F6;rningar &#x00E4;r vanliga efter behandling f&#x00F6;r hj&#x00E4;rntum&#x00F6;r hos barn. S&#x00F6;mnsv&#x00E5;righeterna kan kvarst&#x00E5; l&#x00E4;nge efter avslutad behandling, ofta &#x00E4;nda in i vuxenlivet, och Elin Irestorm efterlyser nu studier som unders&#x00F6;ker hur vi kan behandla eller lindra s&#x00F6;mnproblem f&#x00F6;r barn som &#x00F6;verlevt hj&#x00E4;rntum&#x00F6;r.</p><p>I Anna Nordins och Angelica Fredholms engagerande artikel f&#x00E5;r intensivv&#x00E5;rdssjuksk&#x00F6;terskors och chefers r&#x00F6;ster om s&#x00F6;mn komma fram. Det handlar om den extremt pressade situation som f&#x00F6;rekom p&#x00E5; intensivv&#x00E5;rden under covid-19-pandemin. Slutsatsen i artikeln &#x00E4;r att det beh&#x00F6;vs forskning p&#x00E5; organisatorisk niv&#x00E5; f&#x00F6;r att kunna framg&#x00E5;ngsrikt hantera kommande kriser.</p><p>Att det &#x00E4;r viktigt att ta upp s&#x00F6;mn och tr&#x00F6;tthet i patientsamtal tror jag att de flesta v&#x00E5;rdgivare &#x00E4;r &#x00F6;verens om. Fr&#x00E5;gan &#x00E4;r hur vi ska g&#x00F6;ra det, och hur mycket tid vi ska l&#x00E4;gga p&#x00E5; det. &#x00C4;r det m&#x00F6;jligt att f&#x00E5;r adekvata svar &#x00E4;ven om vi anv&#x00E4;nder oss av korta screeningformul&#x00E4;r? I det h&#x00E4;r numrets avslutande artikel presenterar doktoranden Clara Sancho Domingo med medf&#x00F6;rfattare en studie d&#x00E4;r de testat om det &#x00E4;r m&#x00F6;jligt att anv&#x00E4;nda en f&#x00F6;rkortad version av det etablerade instrumentet the Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI). Det verkar som att den kortare versionen, the Brief Pittsburgh Sleep Quality Index (B-PSQI) fungerar bra.</p></body></article>