Utöver smärtforskningsområdet har Steven gjort intryck inom sömnområdet. Tillsammans med medarbetare har han publicerat mer än 30 vetenskapliga artiklar om sömn och insomni. Främst har studierna undersökt sömnproblem i relation till långvarig kronisk smärta, och undersökt hur sömn kan ha en förvärrande funktion vid smärtproblematik. ”Det finns en intressant koppling mellan sömn och smärta. De bildar onda cirklar med varandra”.

Intresset för sömnen väcktes under 90-talet med Stevens arbete som psykolog vid den yrkesmedicinska mottagningen i Örebro (kallas numera Arbets- och Miljömedicin). Många patienter med smärta eller stress-problematik hade även sömnproblem men sömnproblem var inget som man sjukskrevs för, trots att sömnproblemen också påverkade arbetsförmågan.

Steven ville kunna hjälpa patienterna bättre och läste på om kognitiv beteendeterapi för insomni. Kunskaperna förpackades i hans första bok om sömn: självhjälpsboken ”Sov bättre” som publicerades av Ica Förlag år 2002. Med denna bok introducerades vanliga evidensbaserade principer för bättre sömn till den breda allmänheten. Bokens råd är i stort desamma som ges i modernare självhjälpsböcker, men tekniken sömnrestriktion har fått en tydligare roll sedan dess.

Steven har kontinuerligt med sin forskning och undervisning även haft patienter i psykoterapi. ”Det är viktigt att träffa för patienter för det informerar forskningen. Vissa vill bara fokusera på teori men vill man tillämpa kunskaper måste man ha en fot i den kliniska verkligheten. Många gånger är patienter annorlunda än hur det beskrivs i studier. Det testar ens kreativitet och om teorier funkar”.

År 2016 publicerade Steven, tillsammans med legitimerad psykolog och professor Ida Flink, boken ”Hälsopsykologi i vården”, riktad till vårdprofessioner. I boken tas sömnproblem upp på flera sätt: som riskfaktor för andra problem, och som ett problem att behandla enligt evidensbaserade metoder. ”Det var en självklarhet att ha med sömn i boken” konstaterar Steven. ”Sömn medikaliseras ofta. Naturligtvis spelar kroppen roll men det är ofta psykologiska saker som grubbel som påverkar nattsömnen”.

På frågan om vad han är mest nöjd med ifråga om sina gärningar inom sömn området så svarar Steven ” att ha hjälpt till att sprida KBT för insomni”. ”KBT-i fanns innan mig men vi har hjälpt till att sprida det, att se till att det kommer in tidigare och att det förmedlas vid samsjuklighet. Nu finns sömn med i de flesta rehab-program”.

År 2018 publicerade Steven, tillsammans med Ida Flink, ytterligare en bok med titeln ”Sömn, dröm, mardröm”. Boken har ett bredare perspektiv på sömn än ”Sov bättre” och innebär ett mer förebyggande fokus gällande sömnproblem. (Boken recenserades i nummer 4, 2020 av Tidskriften Sömn & Hälsa). ”Jag hade en idé om en renodlad seriös bok om drömmar” berättar Steven. ”Tyvärr var förlagen var inte intresserade då.” (Den som söker på ordet ”dröm” på valfri nätbokhandel kommer dock upptäcka att det finns en uppsjö av ovetenskapliga böcker på temat drömtydning, så intresset för drömmar får anses stort).

Hittills har KBT-området har inte intresserat sig särskilt mycket för drömmar, trots att de kan ha en viktig betydelse känslomässigt. ”Man borde fråga patienter om drömmar, precis som med alkohol” konstaterar Steven. Oavsett vad man tror att drömmar fyller för funktion så kan de erbjuda starka upplevelser av sådant som inte är möjligt i verkligheten, vilket Steven har ett exempel på. ”Plötsligt dök min avlidna pappa upp i drömmen, och han var så levande” berättar Steven. ”Nånstans finns han kvar” säger han och pekar på sitt huvud.

Vad bör vårdgivare tänka på i mötet med patienter som har insomni? I första hand att fråga om det finns sömnproblem, samt att erbjuda något bättre än psykoedukation, säger Steven. Vid behandling av insomni lyfter Steven två aspekter som han anser är extra viktiga. Den första gäller vikten av en grundlig informationsinsamling. ”Vi får inte tappa bort grunden med att använda sömndagbok och ta reda på vad patienterna gör på kvällen och i sängen. Detaljer är viktiga för att rätta till rutiner”. Han nämner även vikten av att fråga om samsjuklighet och att ta reda på hur patienten har det med sitt boende och om det finns sociala problem. Det andra rör synen på KBT-I som en behandling för alla. ”Har vi förenklat för mycket?” undrar Steven. ”De olika nyare komponenterna som mindfulness kan vara bra men vi måste ha en bra beteendeanalys och välja rätt verktyg för rätt person”.

Numer erbjuds i många fall internet-terapi som första steg på vårdcentraler men för de med komplexa problem räcker det inte. Steven uttrycker farhågor för att patienter blir terapi-resistenta av att ha misslyckats i tidigare insatser och därför inte drar lika god nytta av att få träffa en specialiserad KBT-I-behandlare. Han betonar vikten av att bygga en relation till patienterna och hjälpa dem med färdigheter för att hantera känslor som uppstår under tex sömnrestriktion. ”It gets worse before it gets better” konstaterar Steven.

Vad borde det forskas mer på? ”Komorbiditet” svarar Steven utan tvekan. ”Det är svårt att lyfta ut sömnen ur andra delar av hälsan. Sömnproblem innebär risk för svårare hälsoproblem men det är mer komplext än att sömnproblem bara är en orsak”. Kognitiva faktorer lyfts som ett annat angeläget forskningsfokus, i synnerhet så kallade katastroftankar (att föreställa sig det värsta tänkbara). En sista fråga: hur sover Steven om nätterna? ”Nobody's perfect” ler Steven. ”Men jag är nöjd med min sömn”.

Professor emeritus i psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut.

Startade upp forskningsmiljön Center for Health and Medical Psychology vid Örebro universitet, där han var forskningsledare till sin pensionering. Arbetar numera deltid med utbildning och konsultationer.