Det finns så många fler rytmer. Vi har årstidernas växlingar. Vi har rytmer under dagen, flera perioder då vi är piggare och tröttare under dagen, även om vi inte somnar. Under sömnen har vi våra sömncykler, som är 1-2 timmar per cykel. Men så har vi också månens cykel. Av våra olika cykler är menstruationscykeln den mest kända. Av någon anledning är menstruationscykeln ungefär lika lång som ett månvarv. Varför det är så vet vi inte. Det är inte heller så att alla kvinnor i fertil ålder har ägglossning vid samma tillfälle under månens cykel, även om viss forskning visar att ägglossning är vanligare när månen är i nedan.

Att vara människa innebär att vara i svängning, att vara i gungning, att vara i rytm. Vi mår bra när mörkerhormonet melatonin har en regelbunden svängning, så att det är lågt på dagen när det är ljust och högt på natten när det är mörkt. Otaliga andra hormon i kroppen har liknande svängningar och rytmer. Även humöret ska svänga, och under vissa perioder av livet, exempelvis under puberteten, är humörsvängningarna större än annars. Kanske för att människan på så vis kan lära sig om sitt känsloregister och hur det känns att leva. Utan dessa svängningar lever vi inte. När vi ska mäta liv är det puls och andning vi söker efter. Andas in och ut, hjärtat slår, om och om igen. I en livslång rytm. Det raka strecket på monitorn i sjukhusrummet betyder död. Så även om vi inte förstår så mycket om sömnens eller månens mysterium, så kan vi bara låta oss ryckas med och känna gunget, och förundras över månen som ibland kommer så nära att man tror att man kan ta på den. Supermånen, augustimånenen eller vad du väljer att kalla den.

I Sverige har Christian Benedict (2022) tillsammans med medarbetare undersökt över 800 personer i Uppsala med en natts polysomnigrafi i hemmet, och sedan jämfört mätningarna mot vilken månfas som var i vid mätningen. I denna undersökning visade det sig att männen sov något sämre under den del av månfasen när månen är i tillväxtfas, det vill säga mellan nymåne och fullmåne. Men det var en tvärsnittsundersökning, och det är svårt att säga om det var månens faser som påverkade dem, eller om det var andra företeelser.

De indiska forskarna Mihika Gokhale och Sunil Kumar har gjort en litteraturgenomgång över vetenskapliga artiklar som handlar om månen och hälsa (Gokhale & Kumar, 2023). Totalt inkluderades 35 studier som undersökte skilda aspekter av hälsa såsom psykisk hälsa, hjärtkärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, barnafödsel, menstruation, sömn, olyckor och nödanrop. I den övervägande majoriteteten av studierna kunde man inte finna några signifikanta samband mellan månens faser och hälsobesvär. Dock kan det vara så att människor upplever sig tröttare dagen efter en natt med fullmåne. Om det har med ljuset att göra, eller föreställningen om att månen ska påverka sömnen, eller något annat vet vi inte. Även Jarl Torgerson (2019) kommer fram till att månens roll i medicinen är försumbar ur forskningssynpunkt. I en fantasieggande essä skriver Torgerson i Läkartidningen om hur människor har tolkat månens roll i förhållande till medicin, folktro och kultur.

En av mina älsklingsböcker som barn var Det blåser på månen av Eric Linklater. Där berättas det att när det blåser på månen så kan vinden blåsa rakt in i ens hjärta, och om det är en ond vind så finns risken att man uppför sig dåligt. Så när någon är otrevlig och dum, brukar jag tänka att nu blåser det på månen. Inte för att det går att belägga vetenskapligt, men för mig är det en lugnande tanke.