Ett av de mest etablerade frågeformulären för att kartlägga insomni är Insomnia Severity Index (ISI). Enkäten innehåller sju frågor om sömnbesvär och deras påverkan på vardagen. I en studie av Julia Eken med flera har ISI testats på svenska tonåringar, och resultaten tyder på att det fungerar väl även i denna åldersgrupp.

Tyngdtäcken antas kunna lindra orostillstånd, underlätta avslappning och bidra till en längre och sammanhållen sömn. Skulle därför tyngdtäcken kunna hjälpa barn med ADHD till en bättre sömn? Och skulle användning av tyngdtäcken bidra till lugn och god sömn inom äldreomsorgen? I detta nummer presenterar Maria Lönn och Eva Hjort Telhede resultat från två doktorsavhandlingar vid Högskolan i Halmstad som undersökt dessa frågor. Fynden visar att tyngdtäcken kan vara till hjälp för många – men inte för alla. Det påminner oss om att det inte finns en universallösning för sömnproblem, men att vi behöver en verktygslåda med olika alternativ där tyngdtäcken kan vara en möjlig hjälp.

Ludger Grote och Anna Nygren belyser framgångsrikt kvalitetsarbete vid CPAP-mottagningen i Linköping, där användandet av näsmask och befuktare har ökat till över 90 % vid både behandlingsstart och uppföljning av sömnapné. Genom grupputprovningar, en inkluderande vårdprocess och digitalisering har ledtiderna kortats avsevärt, trots utmaningar som effektiviseringskrav och resursbrist. Artikeln lyfter även vikten av kunskapsutbyte mellan regioner och framåtblickar mot ytterligare förbättringar med hjälp av digitala verktyg och vårdförloppet för sömnapné.

I en intervju med Kerstin Brismar får vi ta del av hennes tankar kring sömnens roll i en hälsosam livsstil, ett ämne hon lyfter fram i sin senaste bok Sömn – hälsans grundpelare.

Eva Lazar Friberg recenserar en annan bok, nämligen Sömn vid hälsa och ohälsa, där vikten av att skapa goda förutsättningar för sömn betonas. Vi påminns om att hela dygnet påverkar sömnen – att det inte bara handlar om att lägga sig i tid, utan även om regelbundenhet, meningsfulla aktiviteter och acceptans. Alla nätter kommer inte att vara perfekta, och ibland får vi nöja oss med att det blir som det blir.

Att ha sömnproblem är en djupt mänsklig erfarenhet – men kan samtidigt kännas som något av det mest omänskliga att uppleva. Inspirerad av forumet Flashback har Annika Norell skapat en serie dikter om sömn och sömnlöshet. Vi är mycket stolta över att kunna presentera dessa texter, som vi tror att många läsare kommer att känna igen sig i.

Detta nummer av tidskriften publiceras i samband med Sömn och Hälsas kursdag och konferens den 12–14 mars 2025. Tack vare Fortes konferensbidrag har vi kunnat bjuda in framstående internationella föreläsare.

Dr. Judite Blanc från University of Miami kommer att hålla både ett seminarium och en föreläsning om sleep equity – det faktum att sömn inte är jämlikt fördelad i samhället. Vi vet att personer i socio-ekonomiskt utsatta områden ofta har sämre sömn än de som bor i lugnare miljöer. Att hälsa är ojämlik är ett välkänt faktum, men att detta också gäller sömn är något vi behöver uppmärksamma mer (Blanc et al., 2023).

Professor Judith Owens från Harvard Medical School har i decennier arbetat för att förbättra tonåringars sömn, se tex Owens & Weiss (2017). En av hennes stora frågor är att skolor i USA inte ska börja tidigare än 08:30, för att bättre anpassas till tonåringars biologiska rytm. Vi ser mycket fram emot att få ta del av hennes tankar och diskutera dessa frågor under konferensen.

Vi hoppas att detta nummer av Sömn och Hälsa ger inspiration, kunskap och nya perspektiv på sömnens betydelse genom livets olika skeden.

Trevlig läsning!

Pernilla Garmy