Sömn är en positiv resurs i livet (Buysse, 2014) och en förutsättning för dagligt fungerande (Lim et al., 2023). Sömnhälsa är ett begrepp som kan användas för att beskriva olika aspekter av sömnen (Buysse, 2014). I Buysse (2014, s. 12), beskrivs sömnhälsa som ”Ett flerdimensionellt mönster av sömn/vakenhet, anpassat till individuella, sociala och miljömässiga krav, som främjar fysiskt och psykiskt välbefinnande”. Vi avser med denna översiktsartikel att lyfta bedömningsinstrument med fokus på barns beteenden, vanor och rutiner. Kunskap som kan vara till nytta för flera olika professioner, däribland arbetsterapeuter i Sverige som möter barn och unga med sömnproblem. Begreppet sömnhälsa har vidareutvecklats av Meltzer et al. (2021) och god sömnhälsa hos barn beskrivs som en subjektiv tillfredställelse hos barnet eller vårdgivare, lämplig timing, tillräcklig sömnduration för åldern, hög effektivitet, ihållande alerthet under vakna timmar och hälsosamma sömnbeteenden (Meltzer et al., 2021). Barns sömn förändras under uppväxten och sömnproblem är vanligt förekommande hos både barn och ungdomar men kan ta sig olika utryck beroende på barnets ålder (Agostini et al., 2021; Trosman et al., 2024). Denna artikel kommer fokusera på barn och ungdomar i skolåldern (5–18 år).

Sömnproblem hos barn kan ha många olika orsaker. Stress, oro, och förändringar i rutiner är vanliga faktorer (Lollies et al., 2022; Meltzer et al., 2021). För tonåringar spelar även biologiska förändringar, förändring av emotionella system, samt förändringar av vanor och rutiner en stor roll, då deras naturliga dygnsrytm ofta förskjuts mot senare kvällar med minskad total sömntid och ökad sömnighet under dagtid som följd (Agostini et al., 2021; Carskadon et al., 2011).

God sömn är avgörande för barns utveckling och välmående. Sömnbrist kan däremot påverka både kognitiva och emotionella förmågor negativt (Liu et al., 2024). Sömnproblem hos barn och ungdomar är ett vanligt fenomen, där ett av fem barn i skolåldern (i Sverige) rapporterar insomningssvårigheter och mer en hälften rapporterar svårighet att vakna upp på morgonen (Garmy et al., 2012), med möjlig påverkan på både barnets hälsa och hela familjens välbefinnande (Meltzer et al., 2011). Att fånga upp sömnproblem tidigt är därför viktigt både för barnen själva men även för den sociala omgivningen (Liu et al., 2022).

Bedömningsinstrument kan vara till stöd som samtalsunderlag, bedömning och vid uppföljning. Instrument som kan fånga upp indikatorer och påverkansfaktorer till barns sömnproblem är en förutsättning för en individanpassad behandling, där underliggande faktorer (t.ex. genetiska faktorer) och utlösande faktorer (t.ex. stress eller oro) kan vara viktiga initialt medan vidmakthållande faktorer (t.ex. ohälsosamma vanor och beteenden) ofta är en förklaring till att sömnproblem består över tid (Wright et al., 2019). Bedömnings-instrument för sömn och sömnproblem kan skilja sig åt, rikta sig till yngre eller äldre barn/ungdomar, samt täcka in olika delar av barns sömn/sömnproblem. En översiktsartikel kan användas för att sammanfatta kunskap och därmed utgöra ett stöd för dem som möter individer med sömnproblem. Arbetsterapeuters perspektiv vid mötet med individer med sömnproblem, är ett relativt outforskat område (Browning et al., 2024). Att sätta fokus på hur omgivningen kan förändras genom att t.ex. anpassa ljus och sovmiljö, samt strategier för att främja hälsosamma vanor och rutiner genom att adressera typ, tidpunkt och kontext för dagliga aktiviteter, samt graderad målsättning, motiverande samtal, och personlig målformulering utifrån relevans och meningsfullhet är exempel på områden där arbetsterapeuter har en stark expertis (Faulkner et al., 2022). Dock saknas kunskap om bedömningsinstrument som specifik riktar sig mot beteenden, vanor och rutiner kopplat till sömnproblem (Lönn & Odéus, 2025), vilket medför en osäkerhet hos arbetsterapeuter i mötet med individer med sömnproblem (Ludwig et al., 2022) och kan bidra till att sömnproblem förbises och undgår att fångas upp i tid.

För att skapa en överblick över relevanta bedömningsinstrument som tar upp beteenden, vanor och rutiner i relation till barns sömnproblem kan en systematisk översikt över tidigare översiktsartiklar bidra med samlad kunskap för arbetsterapeuter så väl som andra professioner som möter barn och ungdomar med sömnproblem. En avsikt fanns även att göra en djupare analys av de inkluderade bedömningsinstrumenten, för att öka förståelsen för området.

Syftet var att beskriva bedömningsinstrument för barn och ungdomar i skolåldern som inkluderar själv-eller föräldrarapporterade sömnproblem relaterat till beteenden, vanor och rutiner.

Sökningen resulterade i tre systematiska översiktsartiklar (Figur 1). En artikel (Ji & Liu, 2016) som specifik riktade in sig på bedömningsinstrument (13 st) för ungdomar, och två artiklar (Inhulsen et al., 2022; Sen & Spruyt, 2020) som inkluderade instrument (20 respektive 70) för både barn och ungdomar. Av vår genomgång framkommer att Inhulsen et al. (2022) är den översiktsartikel som håller högst kvalitét (antal JA: 6/11) till skillnad från översiktsartiklarna av Ji & Liu (2016) (antal JA: 2/11) och Sen & Spruyt (2020) (antal JA:2/11) (Tabell 1).

*Frågor enligt Johanna Briggs Checklist (på engelska): 1: Is the review question clearly and explicitly stated? 2: Were the inclusion criteria appropriate for the review question? 3: Was the search strategy appropriate? 4: Were the sources and resources used to search for studies adequate? 5: Were the criteria for appraising studies appropriate? 6: Was critical appraisal conducted by two or more reviewers independently? 7: Were there methods to minimize errors in data extraction? 8: Were the methods used to combine studies appropriate? 9: Was the likelihood of publication bias assessed? 10: Were recommendations for policy and/or practice supported by the reported data? 11: Were the specific directives for new research appropriate? (Aromataris et al., 2015) J: Ja; N: Nej; O: Oklart, E/A: Ej aktuellt

De bedömningsinstrument som presenterades i minst två av de systematiska översikterna, samt uppfyllde kraven för inklusion och exklusion, presenteras i Tabell 2.

A=Ji & Liu, 2016; B=Inhulsen et al., 2022; C=Sen & Spruyt, 2020

Tre av de inkluderade bedömningsinstrumenten riktar sig till yngre barn 4–12 år, medan ett riktar sig till ungdomar 12-18 år. Beroende på målgrupp för instrumentet är det föräldern eller barnet själv som förväntas fylla i instrumentet. Två av instrumenten finns översatta och validerade i en svensk kontext (Children’s Sleep Habits Questionnaire (CSHQ) och Sleep and Lifestyle Questionnaire (SLQ)) medan översättning så vitt vi vet saknas för de andra två instrumenten (Children’s Report of Sleep Patterns (CRSP) och Adolescent Sleep Hygien Scale (ASHS)). Sen & Spruyt (2020) rapporterar översättningar och ursprungsland i sin översikt. Utifrån vad som framkommer i Sen & Spruyt. (2020) är tillgängligheten av bedömningsinstrument på svenska låg.

Kvalitét på evidens gällande begreppsvaliditet för de inkluderade instrumenten (i denna översikt) bedömdes av Inhulsen et al (2022) som mycket låg för CSHQ, CRSP och SLQ. ASHS var inte inkluderat i översiktsartikeln av Inhulsen et al. (2022). Både Inhulsen et al. (2022) och Sen & Spruyt (2020) lyfter behovet av att utvärdera begreppsvaliditet i framtida studier. Tabell 3 ger en beskrivning av respektive instrument, samt presenterar styrkor och svagheter.

Den här översiktsartikeln presenterar tre stycken olika översiktsartiklar som sammanfattar bedömningsinstrument för barn och ungdomars sömn. Det fanns dock vissa skillnader i översikterna, där Inhulsen et al. (2022) bedömdes hålla högst kvalitet medan Ji och Liu (2016) samt Sen & Spruyt (2020) uppvisade lägre kvalitet. Fyra instrument framträdde i minst två av översikterna och uppfyllde inklusionskriterierna. Dessa omfattar både barn i åldrarna 4–12 år och ungdomar 12–18 år, och fylls i antingen av föräldrar eller av barnet/ungdomen själv. Att endast två av instrumenten (CSHQ och SLQ) finns översatta och validerade i en svensk kontext pekar på en tydlig brist i tillgängliga verktyg för kliniskt och forskningsmässigt bruk. Samtidigt visar den låga evidensen för begreppsvaliditet, särskilt för CSHQ, CRSP och SLQ, att de befintliga instrumenten vilar på en osäker vetenskaplig grund.

Denna översikt presenterar ingen ingående beskrivning av de olika översiktsartiklarna utan har istället lyft ut de instrument som täcker in barns sömnrelaterade beteenden, inklusive vanor och rutiner relaterat till sömnen. Totalt hittades fyra instrument; Children’s sleep habits questionnaire (CSHQ), Sleep and lifestyle questionnaire (SLQ), Children’s report of sleep patterns (CRSP) och Adolescent Sleep Hygiene Scale (ASHS) för barn i olika åldrar, som presenterades i minst två av de tre översiktsartiklarna. Dessa fyra instrument valdes ut för en fördjupad beskrivning, och kan ses som exempel över några av de instrument som finns tillgängliga relaterat till beteenden, vanor och rutiner kopplat till barns sömn. Inhulsen et al. (2022) är den översiktsartikel som höll högst kvalitét i vår granskning och ger även en bra överblick av olika bedömningsinstrument utifrån dimensionerna av sömnhälsa, vilket rekommenderas för vidare läsning för den intresserade. Instrumenten i denna översikt är alla validerade, täcker in olika åldersspann, har en variation i omfattning, inkluderar både självoch föräldrarapporterade instrument, samt inkluderar olika aspekter av barns sömnhälsa. Det är viktigt att bedömningsinstrument mäter det de är avsedda att mäta, och även att kunskap når ut till kliniker vilken del av sömnhälsan som ett specifikt instrument faktiskt avser att mäta. Gällande begreppsvaliditet, finns det begränsningar i kvalitét gällande tillgänglig evidens (Inhulsen et al. 2022), och därmed ett behov av mer forskning (Inhulsen et al. 2022; Sen & Spruyt, 2020).

De fyra instrumenten som inkluderades i denna umbrella review kan ses som lämpliga för arbetsterapeuter och även andra professioner som är intresserade av en första inblick av olika typer av instrument, som kan vara lämpliga i mötet med barn och ungdomar med bristande sömnhygien och ohälsosamma vanor och rutiner. Vanor och rutiner kopplat till barn sömn kan vara mer eller mindre hälsosamma. Ett beteende som upprepas och sker per automatik kan definieras som en vana (Fritz et al., 2020). I närvaro av sömnproblem är våra vanor och rutiner vanliga orsaker till att sömnproblem blir bestående över tid (Ebben & Spielman, 2009; Lollies et al., 2022; Meltzer et al., 2021). Kartläggning av vanor och rutiner, kan därför anses vara en förutsättning för att skapa en positiv förändring av barns sömnproblem. För att kartlägga vanor och rutiner kopplat till barns sömn behöver vi dock validerade instrument. Av instrumenten i denna översikt, CSHQ (Owens et al., 2000; Larsson et al., 2024), SLQ (Garmy et al., 2012), CRSP (Meltzer et al., 2013) och ASHS (LeBourgeois et al., 2005), är endast två validerade till svenska (CSHQ och SLQ), vilket utgör ett problem i form av tillgänglighet och användbarhet.

Denna översikt kan ses som en presentation av möjliga instrument att använda för att kartlägga barn och ungdomars vanor och rutiner kopplat till sömnen. Behovet av att utveckla instrument med tillfredställande psykometriska egenskaper för att kartlägga barns sömnvanor är högst relevant och aktuellt (Sen & Spruyt, 2020), speciellt med tanke på den teknologiska utvecklingen och dess konsekvenser för barn och ungdomars sömn (Sen & Spruyt, 2020). Det finns dock en utmaning i att utveckla instrument som behandlar sömnhygien (d.v.s. beteenden och vanor kopplat till sömnen), i och med kulturella skillnader, där t.ex. olika översättningar av instrumentet ASHS har visat på låg reliabilitet mellan olika kulturer (Ji & Liu, 2024). Sömnhygien reflekterar olika normer vid en given tid i en specifik kontext (LeBourgeois et al., 2005). Detta kan vara en problematisk aspekt som behöver tas hänsyn till vid utvecklandet av ett instrument som förväntas fungera för alla (Ji & Liu, 2024). En viktig aspekt att ta hänsyn till är också barns utveckling samt att göra skillnad på skoldagar och helger (Sen & Spruyt, 2020).

Meltzer et al. använder begreppet sömnrelaterade beteenden vilket definieras som ”en bredare kategori av faktorer som främjar sömn, inklusive ett konsekvent sömnschema och nattlig kvällsrutin, samt faktorer som hämmar sömnhälsan, såsom användning av teknik under timmen före sömn.” (Meltzer et al., 2021). Vad gäller de övriga domänerna i sömnhälsan kan det också finnas överlappning vilket ökar komplexiteten, där regelbundenhet (eg. sleep regularity) kan anses tillhöra sömnrelaterade beteenden, men skulle också kunna tillhöra tider för sömnen (eg. sleep timing) (Inhulsen et al., 2022). Oavsett begrepp som används, så behöver hänsyn tas till de multidimensionella aspekterna av sömnhälsa för att säkerställa att de instrument som används faktiskt täcker in de aspekter som avses att undersökas.

Styrkor och svagheter är även något som bör tas i beaktande vid tolkning av resultaten från denna översiktsartikel. En styrka med denna översikt är dess systematiska tillvägagångsätt, och användningen av Johanna Briggs checklist för att bedöma kvalitén av de inkluderade översiktsartiklarna. En begränsning är dock risken att relevanta studier inte identifierats, exempelvis på grund av val av databaser, sökord eller inklusionskriterier. Detta kan innebära att vissa perspektiv eller resultat inte återspeglas i vår översikt, vilket i sin tur kan påverka bredden och styrkan i våra slutsatser. Samtidigt minskas denna risk genom att vi använt en systematisk sökstrategi i flera databaser och tydliga inklusionskriterier, vilket ökar sannolikheten att vi fångat de mest relevanta och centrala studierna.

En svaghet med denna översiktsartikel är även att en utvärdering av psykometriska egenskaper saknas för de olika instrumenten. Då detta är en umbrella review har vi i stället återrapporterat bristen på begreppskvalitét som framkommer både i Inhulsen et al. (2022) och i Sen & Spruyt (2020). För den intresserade läsaren hänvisar vi till respektive översiktsartikel (dvs. Inhulsen et al., 2022; Sen & Spruyt, 2020). En annan svaghet med denna umbrella review är att vi endast valt att ge en överblick över de inkluderade översiktsartiklarna, och istället fokuserat på de fyra inkludera bedömningsinstrumenten. Denna översikt har snarare som syfte att beskriva innehåll och ett djup, för att öka förståelsen för de aspekter som kan vara relevanta att inkludera i ett bedömningsinstrument med specifikt fokus på beteenden, vanor och rutiner kopplat till barns sömn. Detta kan även ses som en styrka med denna översikt. Ett annat tillvägagångsätt (istället för att begränsa urvalet till de instrument som inkluderades i minst två av översiktsartiklarna), hade dock kunnat ge ett annat urval av instrument. Vilket måste tas i beaktande vid tolkning av resultaten, och en medvetenhet om att det även finns fler instrument som kan vara relevanta. Slutsatserna som dras gäller därför just dessa instrument och kan därför inte nödvändigtvis överföras till alla tillgängliga verktyg inom området.

En viktig aspekt att ta hänsyn till, vid bedömning av sömnproblem hos barn är respondenten. Barnets ålder är där en viktig aspekt, men även familjens situation och vilka som påverkas av barnets sömnproblem. Beroende på vem som besvarar frågan, kan olika svar fås, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Ett instrument där möjligheten ges för både barnet och föräldern att ge sin bild av situationen, anses därav vara en viktig aspekt att ha med sig vid utvecklandet av instrument för barns sömnproblem.

Vissa av instrumenten som presenterades i denna översikt är översatta och validerade i Sverige, medan vissa saknar översättning. Detta påverkar tillförlitligheten och användbarheten av respektive instrument. Mer forskning behövs, och översättning eller utvecklandet av nya instrument anpassade till svensk kontext ses som ytterst relevant.

Resultatet av studien ger en inblick i olika bedömningsinstrument som kan användas för att fånga upp bristande sömnhygien och ohälsosamma vanor och rutiner kopplat till sömnen. Det kan vara av nytta för fler olika professioner som möter barn och ungdomar som t.ex. arbetsterapeuter inom barnoch ungdomspsykiatri. Arbetsterapeuter har fokus på att främja hälsosamma vanor och rutiner (Epley et al., 2021), men det saknas kunskap om lämpliga bedömningsinstrument kopplat till barns sömn (Lönn & Odéus, 2025). Denna översiktsartikel visar omfånget av tillgängliga bedömningsinstrument och kan ge en första inblick över tillgängliga instrument (dock de flesta av dem utan svensk översättning), och kan användas som utgångspunkt för att utveckla ett uppdaterat instrument, anpassat till svensk kontext och/eller se över lämpliga instrument att översätta till svenska. Detta skulle vara till stor klinisk nytta, både för arbetsterapeuter och även för andra kliniker som möter barn och ungdomar med sömnproblem.

Bedömningsinstrument för barns och ungdomars sömn är viktiga för att identifiera sömnproblem och förstå påverkansfaktorer. Skillnader i målgrupp och ifyllnad (förälder vs. barn) kan påverka resultaten, vilket kräver noggrant val av instrument. Att endast vissa instrument är översatta och validerade i Sverige begränsar deras tillförlitlighet, vilket gör översättning och validering av övriga instrument nödvändig. Något som behöver beaktas i framtida utveckling av instrument är teknikvanor och skillnader mellan skoldagar och helger. Kunskap om lämpliga bedömningsinstrument är värdefullt för forskare och personal som på olika sätta arbetar med barn (däribland arbetsterapeuter) och kan bidra till tidig upptäckt av ohälsosamma sömnvanor och rutiner, och därmed bidra till ett gemensamt krafttag för ökad sömnhälsa hos barn och unga.