Sömn är avgörande för kroppens återhämtning, då flera viktiga processer äger rum under natten: blodtrycket och pulsen sjunker, hormonsystemet regleras, nybildning av celler sker och hjärnan får vila. Sömn är därför lika viktig som kost, motion och träning (Wu et al., 2023). Sömnstörningar är ett globalt och växande problem bland äldre, där cirka 50 % av individer över 60 år drabbas (Ekström et al., 2024). Trots detta underskattas ofta sömnens betydelse i sjukvården, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser såsom ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, förtidig död och psykiskt lidande. Behovet av att sjuksköterskan identifierar och agerar på sömnproblem hos äldre individer är därför avgörande för att förbättra vårdkvalitet och hälsa (Fengran, 2021). I vården av äldre är det ibland svårt att skilja på normala åldersrelaterade förändringar och sjukdom (Preston & Biddell 2021).

Sömnstörning som enligt Hellström och Djupdalen (2023) är ett bredare begrepp än insomni, kan enligt Ulander (2023) kopplas till metabola syndrom, hormonstörningar och hjärt-kärlsjukdomar. Enligt Patel et al. (2018) definieras insomni som svårighet att somna, bibehålla sömnen eller att sömnen inte är återhämtande. Detta påverkar det vardagliga livet enligt Wu et al. (2023); Li et al. (2021) och leder till en minskad energiförbrukning, ökad aptit, försämrad glukoskontroll och insulinresistens, ökad sympatisk aktivitet, Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)-stimulering och högt blodtryck. Detta medverkar till en ond spiral då förstärkt sympatisk aktivitet ytterligare förvärrar sömnstörningen (Li et al., 2021). Förhållandet mellan förmaksflimmer och sömnkvalitet är enligt Chokesuwattanaskul et al. (2018) att anse som dubbelriktat. Detta då kardiovaskulära förändringar å ena sidan kan påverka sömnen samtidigt som förmaksflimmer å andra sidan kan uppstå̊ av ökad frisättning av katekolaminer och aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Denna ökade aktivitet kan i sin tur ge upphov till sömnstörningar. Dessutom menar Bock et al. (2022) att insomni och dålig sömnkvalitet kan öka risken för hjärtsjukdom. Exempelvis kan långvarig aktivering av stressystemet bidra till kärlsammandragning och högt blodtryck, vilket i sin tur kan ge upphov till hjärtsvikt och arytmier såsom förmaksflimmer. Trots detta menar Fengran (2021) att forskning saknas som fokuserar på äldre med hjärtproblem kopplat till sömnproblematik.

Sveriges äldre befolkning ökar snabbt – idag finns över 2,6 miljoner individer över 60 år, en ökning med 65 % sedan år 1970 (Statistiska centralbyrån, 2022). Detta medför ett ökat tryck på vårdsystemet, som bygger på samverkan mellan kommun och region. Trots ett avancerat vårdsystem saknas individbaserad, heltäckande information om äldres samlade vårdbehov. SNAC-projektet (The Swedish National Study on Ageing and Care) syftar till att utveckla kunskap om åldrande som process för att minska ohälsa och belastning på sjukvården. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är avgörande, särskilt vid multisjuklighet och varierande vårdbehov (Lagergren et al., 2004). Trots att sömnstörningar är vanliga bland äldre och starkt kopplade till ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar, uppmärksammas problemet ofta alltför lite inom vården. Med det nationella SNAC-projektets omfattande insamling av data om äldre personers hälsa, finns en unik möjlighet att fördjupa förståelsen för just detta samband. Denna studie syftade därför till att kartlägga hur vanligt insomni är bland personer över 60 år som lever med hjärt-och kärlsjukdomar.

Denna studie utnyttjade data från The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC), en longitudinell nationell studie som initierades 2001. SNAC genomförs i fyra områden i Sverige, vilka är Blekinge Kungsholmen, Nordanstig och Skåne och syftar till att öka kunskapen om åldrande och hälsa. Datainsamling sker genom enkäter och intervjuer som upprepas regelbundet. Data som användes i denna studie inhämtades från SNAC-Blekinge under åren 2019–2021 och 2022–2024. Den inhämtade datan från 2019–2021 tillhörde 18 års återundersökningen och data från åren 2022–2024 var BASundersökningen (Figur 1). Antal individer som deltog var 696 från både 18 års återundersökning och BAS-undersökningen. Från 18 års återundersökning deltog 482 deltagare och från BAS-undersökningen deltog 214 individer. Variabler från frågeformulär A och medicinprotokollet användes (Bilaga 1). I IBM SPSS statistics (SPSS) version 30.0.0.0 (172 bearbetades och analyserades variablerna vilka sedan omkodades och resulterade i en bättre överblick av de variabler som användes. Chi2-test användes för att identifiera statistiskt signifikanta skillnader mellan insomni och variabler såsom kön, åldersgrupp samt förekomst av hjärt-kärlsjukdom.

Ursprungliga åldersvariabler som inhämtades var åldrarna 60, 66, 72, 78, 84, 87, 90, 93, 96 och 99 år med undantag av 81 åringar då dessa inte blir kallade till återundersökningen. Åldrarna kodades om i denna studie till ny variabel yngre äldre 60–78 år och äldre äldre 84–99 år. Frågor som användes för att besvara syftet var frågor som berörde ämnet sömnvanor samt hjärt-och kärlsjukdomar. Utvalda variabler utifrån populationen var diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom, upplevda sömnstörningar samt andra variabler i form av ålder och kön. Urvalet inkluderade både personer med och utan hjärt-kärlsjukdom.

Frågor som ställts till deltagarna i SNAC-B studien som berör sömn och sömnvanor var: Har du svårigheter att somna? Vaknar du under natten? Har du svårigheter att somna/förbli sovande på grund av sinnesstämning eller spänning? Har du svårigheter att sova på grund av smärta eller klåda? Är du oförmögen att somna om efter att ha vaknat på natten? Vaknar du tidigt? Känner du dig trött och sover mer än två timmar under dagen? Frågorna benämns som D31 samt D33D38 (se bilaga 1).

Frågor som ställs till deltagarna som berör hjärt-och kärlsjukdomar var Kärlkramp? Hjärtinfarkt? PTCA (Ballongvidgning)? Coronar operation (Bypass)? Klinisk hjärtsvikt? Hypertoni (högt blodtryck)? Arytmi, Annan hjärtsjukdom ex byte av klaff? Svarsalternativen till dessa frågor var ja, nej och vet ej. Frågorna benämns som E11–E18 (se bilaga 1). Fråga E13 och E14 exkluderas från studien då de ansågs som behandlingsåtgärder och inte diagnoser. Även E15 exkluderades och ersattes med E57 då frågorna ansågs likställda.

Resultatet visade att över 64 % av de yngre äldre (60–78 år) upplevde insomni, medan siffran stiger till hela 82 % bland de äldre äldre (84–99 år) (Tabell 1). Chi2-testet indikerade en tydlig signifikant skillnad mellan insomni och ålder (p < 0,001). Ju äldre vi blir, desto svårare verkar vi ha att få en god natts sömn.

Bland de deltagare som hade hjärt-och kärlsjukdom rapporterade nästan 72 % insomni. Det är en hög siffra, men inte tillräcklig för att dra en säker statistisk slutsats (p = 0,069). Däremot var sambandet tydligare för personer med hjärtsvikt – där hade nästan 88 % insomni, vilket visade sig vara en statistiskt säkerställd skillnad då (p = 0,005).

Resultatet visade också att fler kvinnor än män lider av sömnbesvär – 219 kvinnor jämfört med 171 män rapporterade insomni (Tabell 1). Chi2 -testet indikerade en statistisk signifikant skillnad mellan insomni och kön (p = <0,001) (Tabell 1). Fler kvinnor i båda ålderskategorierna med hjärt-och kärlsjukdom rapporterade insomni. I åldersgruppen yngre äldre var det 74,6 % (53 deltagare) av kvinnorna med hjärt-och kärlsjukdom som rapporterade insomni, motsvarande siffra bland män var 63,0 % (46 deltagare). I åldersgruppen äldre äldre var det 93,8 % (15 deltagare) av kvinnorna med hjärt-och kärlsjukdom som rapporterade insomni, respektive 76,5 % (13 deltagare) bland männen (Tabell 2).

Kodningar: Åldersindelningar (Yngre äldre=0, Äldre äldre=1), Kön (0=kvinna, 1=man). Samt Hjärt-kärlsjukdom, >1 hjärt-och kärldiagnos, Arytmi, Hjärtsvikt, Kärlkramp, Hjärtinfarkt och, annan hjärtsjukdom (0=Nej, 1=Ja). ^a De totala värdena kan avvika från 696 eller 100 % på grund av internt bortfall i vissa variabler. ^b P-värde genom chi²-test.

Att ha svårt att sova är något många äldre känner igen – men det är långt ifrån ett harmlöst ålderssymtom. Denna studie visade att insomni är mycket utbrett bland personer över 60 år, oavsett om man har hjärt-och kärlsjukdom eller inte. Mer än två av tre i studien hade återkommande sömnproblem. Dessa fynd stöds av Kamalesh och Velayudhan (2018) som menar att sömnstörningar så som insomni är ett utbrett problem bland individer över 60 år och även bland individer i avsaknad av grundsjukdom så som hjärt-och kärlsjukdom. Jaqua et al. (2022) hävdar att orsaker till insomni kan vara sjukdomar, medicinering, andra obehag samt oro och ångest. Även Ekström et al. (2024) bekräftar att sömnstörningar är ett globalt problem och att riskfaktorer för insomni är änketillstånd, nedstämdhet, kognitiv svikt och sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdom. Ekström et al. menar vidare att individer över 60 år kan ha många grundsjukdomar och riskfaktorer som påverkar och medför insomni. Men även om äldre ofta får förändrade sömnmönster, som tidigare läggning, ytligare sömn och fler tupplurar, menar Ekström et al. att insomni inte nödvändigtvis är en naturlig del av åldrandet. Många faktorer påverkar så som livshändelser som förlust av anhöriga, psykisk ohälsa och fysisk sjukdom (Ekström et al., 2024).

Studien upptäckte ett bifynd som förekom mellan könsvariabeln och insomni. Kvinnor rapporterade i högre grad insomni än män – och det oavsett sjukdom i båda ålderskategorierna. En särskilt utsatt grupp var personer med hjärtsvikt, där nästan 90 % uppgav att de har problem med sömnen. Boer et al. (2023) förklarar att det finns en hormonell skillnad mellan man och kvinna, samt att kvinnor i större utsträckningar har depression och ångest vilka är högriskfaktorer till insomni. Redeker et al. (2015) menar att individer med hjärtsvikt ofta lider av en konstant trötthet vilket kan medverka till att individen också sover under dagtid. Individerna kan också lida av nattlig dyspné, smärta, ångest, låg livskvalité och försämrad funktionell prestation (Redeker et al., 2015).

För sjuksköterskor och annan vårdpersonal är det viktigt att tidigt upptäcka och ta sömnbesvär på allvar, särskilt hos äldre kvinnor och individer med hjärtsvikt. Genom personcentrerad vård kan adekvata omvårdnadsinsatser sättas in för att lindra lidande och förebygga sjukdom. Denna studie visade att sömnens betydelse bör uppmärksammas och prioriteras. Ett enkelt samtal, ett skattningsinstrument eller anpassade rutiner kan göra stor skillnad. En god nattsömn är inte bara skön – den är livsviktig.

Många äldre har svårt att sova – och det handlar inte bara om att vakna för tidigt. Den här studien visar att insomni är mycket vanligt förekommande bland personer över 60 år – oavsett om de har hjärt-och kärlsjukdom eller inte. Fynden visar att kvinnor är överrepresenterade i alla åldersgrupper när det gäller insomni. Men det är framför allt bland personer med hjärtsvikt som insomni är vanligast. Nästan 9 av 10 med hjärtsvikt rapporterade sömnproblem – ett tydligt tecken på att kopplingen mellan hjärtat och sömnen är starkt.

Studien lyfter att sjuksköterskor, har en viktig roll i att upptäcka och hantera insomni tidigt. Med personcentrerad vård kan risken minskas för ytterligare hälsoproblem. Mer kunskap och rutiner krävs i vården för att tidigt identifiera sömnproblem hos äldre – särskilt kvinnor och individer med hjärt-och kärlsjukdom. Genom att sätta sömnen på agendan kan sjuksköterskan inte bara främja hälsa och välbefinnande utan också förebygga lidande och sjukdom.