En central gestalt i detta arbete är Virginia Henderson, som på 1950och 1960-talen fick ICN:s uppdrag att utveckla definitioner. Hon uttryckte det tydligt: ”It is self-evident that an occupation, especially a profession, whose services affect human life must define its function” (Henderson, 1991).

Nätverket Sömn och Hälsa är en del av Svensk sjuksköterskeförening och samlar många olika professioner som möter människor med sömnproblem. Just i denna text fokuserar jag dock på sjuksköterskan och omvårdnad. Genom kopplingen till Svensk sjuksköterskeförening är nätverket också indirekt en del av ICN, som i dag representerar nästan 30 miljoner sjuksköterskor världen över. Definitionerna som ICN tar fram är därför särskilt relevanta för sjuksköterskor, eftersom de påverkar både hur professionen förstås globalt och hur vi kan tala om vårt arbete nationellt.

Den nya definitionen bygger på en omfattande litteraturgenomgång, insamling av synpunkter från olika intressenter samt arbete i en internationell expertgrupp (White, Gunn, Chiarella, Catton, & Stewart, 2025). Trots vissa diskussioner, till exempel kring begrepp som planetary health, privilege of intimacy och skillnaden mellan personcentred och people-centred vård, har det funnits ovanligt stor samsyn kring de centrala delarna.

ICN:s nya definition skiljer mellan nurse, den legitimerade sjuksköterskan och den professionella rollen, och nursing, omvårdnad som både är sjuksköterskans praktik och det akademiska ämnet. När vi talar om nurse handlar det om vem som utövar professionen, medan nursing beskriver vad professionen gör och det kunskapsområde vi förvaltar.

Definitionen tydliggör sjuksköterskans ansvar och bidrag långt bortom den direkta patientkontakten: ledarskap, påverkansarbete (advocacy), utveckling av hälso-och sjukvårdssystem samt synlighet i frågor som rör hälsopolicy, klimatförändringar, humanitära insatser och jämställdhet.

Syftet med en definition är mångfacetterat. Inom professionen kan den användas för utbildning, reglering, kompetensförsörjning och för att skapa ett gemensamt språk globalt. Utanför professionen har definitionen en förklarande funktion och synliggör sjuksköterskans legitima och nödvändiga roll i samhället.

ICN:s formulering betonar att sjuksköterskor främjar hälsa, förebygger ohälsa, skyddar patientsäkerhet, lindrar lidande, underlättar återhämtning och anpassning samt värnar människans värdighet genom hela livet och i livets slutskede. Samtidigt erkänns de olika förutsättningarna världen över. I vissa länder krävs kandidatexamen, i andra är utbildningsnivån kortare, men definitionen ska vara tillämpbar globalt.

Den nya definitionen av omvårdnad och sjuksköterskan är relativt kort. Nedan finns översättningar, men observera att dessa är gjorda av mig och inte är auktoriserade. Jag kan tänka mig att Svensk sjuksköterskeförening inom kort kommer att ta fram auktoriserade översättningar. Om du har möjlighet rekommenderar jag dig också att läsa hela rapporten på drygt 80 sidor. Där framgår hur ICN har arbetat fram denna korta definition genom en gedigen litteraturgenomgång, samtal med sjuksköterskor från hela världen och intensivt arbete i en expertgrupp. Det framgår också att det inte alltid har varit lätt att hitta gemensamma termer, eftersom förutsättningarna för omvårdnad och sjuksköterskans arbete ser så olika ut i olika delar av världen.

Framför allt vill jag rekommendera alla att läsa den förklarande texten till definitionen. Den är på tre sidor och består av förklaringar till 25 begrepp som återfinns i definitionen, exempelvis profession, säker och hållbar miljö, omvårdnadsfilosofi, vetenskaplig kunskap, medkänsla, social rättvisa och att lindra lidande.

Som sjuksköterska på barnsjukhuset i Lund minns jag de nattliga samtalen med barn, tonåringar och föräldrar på avdelningen. Jag minns också hur vi försökte arbeta personcentrerat och tillsammans med familjerna hitta det mest skonsamma sättet att utföra kontroller och andra vårdinsatser under natten för att störa så lite som möjligt. Vi arbetade aktivt med att stärka dygnsrytmen hos våra små patienter som kanske låg länge i sängen. Det handlade om att skapa tydliga rutiner: ljus på dagen och mörker på natten, så långt det var möjligt med tanke på utrustning och kontroller. I detta samarbetade vi nära med lekterapin och sjukhusskolan för att ge barnen aktivitet under dagtid.

Som skolsköterska minns jag återkommande samtal med elever, föräldrar och skolpersonal om sömn och hur vi kan hjälpa barn och unga att utveckla goda sömnvanor.

Kort sagt är sömn, vila och återhämtning centralt för mig som sjuksköterska. För att orka ett långt yrkesliv behöver vi också reflektera över våra egna behov av sömn och återhämtning. Hur skapar du själv goda förutsättningar för sömn, vila och återhämtning? Det behöver inte vara perfekt. Sannolikt finns det ingen människa i världen som sover optimalt natt efter natt. Men vi kan göra vårt bästa och bidra till att skapa förutsättningar för god sömn, vila och återhämtning, både för patienter och för oss själva.

Om vi återknyter till Florence Nightingales klassiska fråga ”What is Nursing and what it is not” så är sömn, vila och återhämtning tveklöst en del av kärnan i omvårdnaden. Att integrera detta i praktik, forskning och policy, för patienter och för professionen, är en viktig väg framåt. Här vill tidskriften Sömn och Hälsa vara en plattform för reflektion och erfarenhetsutbyte, så att vi tillsammans kan utveckla kunskap och stärka omvårdnadens roll inom detta område.