Antalet äldre i Sverige och världen ökar snabbt, vilket innebär större behov av vård och stöd. Äldre personer, ofta definierade som 65 år och äldre, har ofta flera kroniska sjukdomar samtidigt, något som kallas multimorbiditet. En vanlig och betydande hälsoutmaning bland äldre är insomni, det vill säga svårigheter att somna, sova hela natten eller vakna för tidigt (American Academy of Sleep Medicine, 2014; Riemann et al., 2020; World Health Organization, 2019; National Council on Aging, 2023).

Insomni är särskilt vanligt på äldreboenden (Erdogmus et al., 2022). Studier visar att 50–70 % av äldre på äldreboenden har sömnproblem, jämfört med 30–50 % bland äldre som bor hemma (Fang et al., 2019; Smagula et al., 2016). Åldersrelaterade förändringar i kroppen, såsom minskad melatoninproduktion och förändrad dygnsrytm, ökar dessutom risken för insomni (Patel et al., 2018; Irwin, 2019).

Sömnstörningar påverkar inte bara nattsömnen utan även vardagen. Brist på sömn kan försämra kognitiv förmåga, humör och livskvalitet samt öka risken för depression och ångest (Hirshkowitz et al., 2015; Lee et al., 2020; Harrison et al., 2020). Faktorer som social isolering, brist på meningsfulla aktiviteter och kronisk smärta kan också bidra till insomni (Sexton et al., 2020; Gupta et al., 2022; Zhang et al., 2022; Li et al., 2021; Sivertsen et al., 2015). För många äldre innebär flytt till äldreboende en ny miljö med nya rutiner, vilket kan påverka sömnen ytterligare (National Sleep Foundation, 2015; Gupta et al., 2022; Li et al., 2021; Pottie et al., 2018).

Trots att insomni är vanligt bland äldre saknas forskning om hur de själva upplever sina sömnsvårigheter på äldreboenden. Att lyssna på de äldres egna erfarenheter och berättelser är viktigt för att förstå orsakerna till sömnproblemen och kunna skapa individuellt anpassade omvårdinsatser som förbättrar både sömn och välbefinnande (Blytt et al., 2020; Dörner et al., 2023; Hjort Telhede et al., 2022; Tranah et al., 2018; Gordon et al., 2024). Denna studie syftar till att utforska äldre personers subjektiva upplevelser av insomni på äldreboenden.

Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med äldre som levde med långvarig insomni på särskilda boenden. Centrala kategorier och underkategorier som beskrev de äldres upplevelser och erfarenheter av insomni identifierades. Genom berättelser av sköra äldre personer framträdde en komplex bild av hur insomni påverkar både natt och dag, men också hur miljö och rutiner på särskilda boendet samspelar med den äldres egna kroppsliga och psykiska egenskaper.

Studien visade att äldre personer upplever sömn som viktigt för både fysisk och psykisk hälsa. I resultatet framkom två huvudkategorier Vikten av god sömn och Störande faktorer för sömnen, där de störande faktorerna delades in i två underkategorier interna störningar och externa störningar.

Äldre personer i denna studie upplevde att god sömn är avgörande för energi, vardagsfunktion och allmänt välbefinnande. Många sköra äldre beskrev främst svårigheter att somna, att sova hela natten eller att vakna tidigt, vilket negativt påverkade både psykisk och fysisk hälsa. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att bättre sömn är kopplat till högre livskvalitet hos äldre (Hirshkowitz et al., 2015; Kobayashi et al., 2021).

Resultaten från studien visade ett cirkulärt samband mellan ångest och sömnstörningar, där ångest och insomni förstärkte varandra. Deltagarna beskrev att det ibland var svårt att avgöra om ångest ledde till insomni eller tvärtom. Tidigare forskning stöder detta och pekar på att sambandet mellan ångest och insomni är komplext, där det ofta är svårt att avgöra vad som utlöser problemet och vad som blir dess konsekvens (Krahn et al., 2020; LeBlanc et al., 2020).

I studien beskrev de sköra äldre att insomni ledde till ökad oro under dagen och kompensatorisk dagssömn, vilket ytterligare störde sömnvaken-cykeln. Tidigare forskning har påvisat liknande samband, där kompenserade sömnvanor kan försvåra normal sömncykel hos äldre (Roth et al., 2021).

Kroniska sjukdomar var vanliga bland deltagarna och framstod som en tydlig bidragande faktor till insomni och ångest. Detta är i linje med tidigare studier som visar att kroniska hälsotillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och artrit, ofta leder till insomni hos äldre (Patel et al., 2018; Wright et al., 2023; Smith & Williams, 2022).

Externa faktorer, såsom pensionering, ensamhet och anpassning till nya vårdmiljöer, upplevdes av deltagarna som sömnstörande. I vår studie betonades också vikten av välbekanta rutiner och socialt stöd för att kunna komma till ro och sova bättre, vilket stämmer överens med tidigare forskning (Zhang et al., 2022; Gupta et al., 2022; Hirshkowitz et al., 2015). Den fysiska miljön, exempelvis buller, ljus och nattliga störningar från personal, rapporterades också av deltagarna som hinder för återhämtande sömn, något som tidigare studier också har identifierat (Gupta et al., 2022; Li et al., 2021). Studien visade även att äldre kände rädsla och osäkerhet inför viss personal, vilket negativt påverkade deras förmåga att slappna av och sova ett fenomen som är avgörande att belysa och värd att fortsatt studera.

Relationen till vårdpersonal var avgörande; känslor av osäkerhet och bristande tillit ökade ångest och störde sömn, medan empatiskt och tryggt bemötande främjade avslappning och återhämtning (Cap et al., 2024; Hoyer et al., 2021; Blytt et al., 2020). Skillnader mellan vårdhem, såsom personalens utbildning, rutiner och miljö, påverkade prevalensen av insomni (Huang et al., 2020; Yang et al., 2022).

Strukturerad utbildning för personal i sömnfrämjande strategier samt icke-farmakologiska insatser, som kognitiv beteendeterapi för insomni och avslappningstekniker, kan effektivt minska insomnisymtom (Dew et al., 2020; Yeung et al., 2018).

Studien visar att äldre personer på särskilda boenden upplever sömn som avgörande för energi, möjlighet att klara vardagen och välbefinnande, samtidigt som insomni påverkar både psykisk och fysisk hälsa negativt. Resultaten pekar på ett komplext, samband mellan ångest, kroniska sjukdomar, externa faktorer och insomni, där interna och externa faktorer förstärker varandra. Välbekanta rutiner, socialt stöd och en trygg och välanpassad miljö upplevdes som stödjande för god sömn. Att förstå äldre personers upplevelser av sömnproblem är avgörande för att kunna hjälpa dem sova bättre och må bättre i vardagen. Studiens fynd bekräftar delar av tidigare forskning men visar också på betydelsen av att förstå de äldres egna upplevelser av sömn på särskilda boende vilket understryker behovet av personcentrerade förståelse och riktade strategier för att förebygga och lindra insomni hos äldre på särskild boende.

Framtida forskning bör undersöka hur vårdhemsstorlek och personalens kunskap i relation till boendes personligheter påverkar insomni, vilket kan leda till mer målinriktade insatser.

Studien följde de principer som anges i World Medical Association Declaration of Helsinki (World Medical Association, 2013). Alla deltagare fick både muntlig och skriftlig information om studiens syfte och blev informerade om att deras deltagande var frivilligt. De hade rätt att när som helst avbryta sitt deltagande utan att ange någon anledning. Sekretess och anonymitet för deltagarnas uppgifter säkerställdes. Studien godkändes av Etikprövningsmyndigheten i Göteborg, Sverige (Dnr. 2019–03817).