Pia Ahlbäck är filosofie doktor i engelska språket och litteraturen och docent i litteraturvetenskap, särskilt litteratur och miljö. Hon är verksam som universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi och för närvarande anställd inom forskningsprojektet ”Konkurrerande tidsordningar. Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska barn- och ungdomslitteratur och kultur” finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Greger Andersson är professor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet. Han är också engagerad som lärare i Gamla testamentets exegetik vid Akademin för Ledarskap och Teologi.

Cecilia Annell är lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade 2016 med avhandlingen Begärets politiska potential om feministiska motståndsstrategier i romaner av svenska och tyska kvinnliga författare kring sekelskiftet 1900.

Katarina Bernhardsson är docent i litteraturvetenskap och lektor i medicinsk humaniora vid Lunds universitet. Hon disputerade 2010 på en avhandling om sjukdom som litterär tematik och har sedan dess varit verksam inom medicinsk humaniora och bland annat skrivit introduktioner till området. Sedan 2021 är hon biträdande centrumledare för nystartade Birgit Rausing Centrum för medicinsk humaniora.

Anna-Klara Bojö är doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. I höst disputerar hon med avhandlingen Att skriva gränserfarenheter: En studie i Åsa Nelvins och Eva Runefelts författarskap. Hon arbetar även med ett projekt om Sylvia Plaths poesi, hur den översatts och introducerats samt inverkat på den svenska poesin.

Camilla Brudin Borg, är fil. dr i litteraturvetenskap och fil. kand. i japanska och verksam som universitetslektor och forskare vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på ekokritiska och framtidsorienterade forskningsuppgifter med särskilt intresse för spatiala, materiella och mer-än-mänskliga perspektiv. Hon arbetar dels med ett forskningsprojekt som undersöker berättande om pilgrimsvandring och äventyrsvandring genom att kombinera textanalytiska metoder med fältstudier och deltagande observation. Dels leder Brudin Borg medborgarforskningsprojektet Utopian Stories i samarbete med professor Alastair Skelton vid Bolin center för klimatforskning, SU och Nobelprismuseet. Projektet syftar till att aktivera unga att samla in framtidsberättelser vilka ska utgöra underlag för forskning om transformation och framtid. Hon är också sedan 2015 en av drivkrafterna bakom Ekoseminariet, vid GU.

Nils Ekedahl är fil.dr i litteraturvetenskap och docent i retorik, verksam vid Södertörns högskola. Han har huvudsakligen forskat om retorik i 1600- och 1700-talets Sverige, med studier om bland annat Haquin Spegels predikokonst, Stiernhielms Hercules och Johannes Schefferus läroböcker i skrivkonst.

Olga Engelt är litteraturvetare och författare. Engfelts postdoktorala projekt Mellan Väst och Öst: Tito Collianders gränsöverskridande resa är finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska Kulturfonden, Åbo Akademi, Åke Wibergs stiftelse och Helge Ax:son Johnsons stiftelse. Olga doktorerade i filosofi med avhandlingen Barndomens poetik: Oscar Parlands Riki-trilogi i den ryska litterära kontexten i december 2018. Hon är upphovsman till flera vetenskapliga artiklar och novellsamlingen Agnes och djuret: Kärlekssagor för vuxna som gavs ut av Viréns förlag i juni 2021.

Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap med historisk profil vid Stockholms universitet och disputerade 2002 i litteraturvetenskap.

Peter Forsgren är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och verksam inom det postkoloniala spetsforskningscentret LNUC Concurrences. Han har publicerat artiklar och monografier om en rad svenska prosaförfattare, bland annat Norrland som koloni och utopi (2015), samt varit medredaktör till Concurrent Imaginaries, Postcolonial Worlds: Toward Revised Histories.

Oscar Jansson forskar och undervisar i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.

Eva Lilja är professor emerita i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har bland annat skrivit standardverket Svensk Metrik (2006) på uppdrag av Svenska Akademien samt läroboken Svensk Verslära (2008). Hon har också publicerat ett flertal artiklar och böcker om svensk modernistisk poesi. Senast utgivna titel är Poesins Rytmik: En essä om form och betydelse (2014) som introducerar den kognitiva poetiken i Skandinavien.

Kristina Lundblad är docent och lektor i bokhistoria och har under många år intresserat sig för den meningsproduktion som bokens och andra mediers materialitet och form genererar. 2016 tilldelade The Society for the History of Authorship, Reading and Publishing henne The DeLong Book History Prize för studien Bound to be Modern: Publisher’s bindings and the Material Culture of the Book. Hon har tidigare varit verksam som litteraturkritiker i svensk dagspress.

Åsa Mohlin är doktorand i medicinsk humaniora vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och ST-läkare i allmänmedicin på en vårdcentral i Helsingborg. Hennes avhandlingsprojekt handlar om bröstcancer och är nydanande för medicinsk fakultet i hur det kombinerar metodologier, från kvantitativa enkätstudier till litteraturanalys av självbiografiska sjukdomsberättelser.

Anders Mortensen bedriver forskning om litteraturens kraft och värden vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Tillsammans med Rikard Schönström leder han verksamheten för Centre for Scandinavian Studies Copenhagen – Lund (CSS).

Maria Mårsell är doktorand i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola.

Anders Ohlsson är professor i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lund. Hans forskning rör olika typer av litteraturbruk i offentligheten och bland olika läsargrupper.

Annika Olsson är docent i litteraturvetenskap och prefekt för K3: Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö Universitet. Hennes vetenskapliga verksamhet präglas av ett intresse för berättande, representation och demokrati samt relationen dem emellan. Hon är en av grundarna till forskarnätverket Oral History i Sverige (OHIS), medlem i Nordiskt nätverk för normkritiskt ledarskap samt i Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning och arbetar för närvarande på en artikel om idrottsberättelser (Zlatan och Nacka Skoglund) samt på en bok om intellektuella i Sverige.

Jesper Olsson är litteraturvetare och mediehistoriker, verksam som professor vid Linköpings universitet.

Erik van Ooijen är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Mälardalens högskola. Han är aktuell med boken Nattens ekologi: Naturen, kulturen och den mörka vändningen (Faethon, 2021) och har tidigare gett ut Dödsporr: Etik, estetik, våld (Faethon, 2016).

Rikard Schönström är professor i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Han har skrivit böcker och essäer om bland andra Pär Lagerkvist, Göran Printz-Påhlson, Bertolt Brecht och August Strindberg. Han har under senare år dessutom bidragit till redaktionen av A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries I-IV (2012–2019) och tillsammans med professor Margareta Petersson redigerat det litteraturhistoriska verket Nordens litteratur (2017). Tillsammans med Anders Mortensen leder han verksamheten för Centre for Scandinavian Studies Copenhagen – Lund (CSS).

Alfred Sjödin är docent i litteraturvetenskap och lektor vid Karlstads universitet. Hans forskning är inriktad på svensk 1700 och 1800-talspoesi, svensk humanioras idéhistoria och frågor om världslitteratur.

Minna Skafte Jensen er professor emerita i klassiske studier og klassisk kultur ved Syddansk Universitet. Hendes vigtigste forskningsområder er arkaisk græsk epos og dansk nylatinpoesi. I perioden 1987 til 1991 var hun leder af forskningsprojektet “Nordisk Litteratur på Latin og dens Forhold til Europa” under Nordisk Samarbejdsnævn for Humanistisk Forskning samt det tilsvarende danske forskningsinitiativ under Statens Humanistiske Forskningsråd.

Roland Spjuth är docent och lektor i systematisk teologi vid Akademi för Ledarskap och Teologi.

Birgitta Theander är doktor i litteraturvetenskap och anknuten forskare vid Lunds universitet. Hon har främst forskat om flickboken och dess teman och historia. Hennes senaste bok är Till arbetet! Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920–65, utgiven 2017.

Åsa Warnqvist är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet samt forskningsledare vid Svenska barnboksinstitutet i Stockholm. Hennes intresseområden är litteratursociologi, bokmarknad samt genus- och normperspektiv. Warnqvist är vice ordförande i International Research Society for Children’s Literature (IRSCL), redaktör för Sveriges enda barnlitterära forskningstidskrift Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning samt projektledare för två större forskningsprojekt, Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia och Barnbiblioteket Sagas arkiv: Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970).

Mia Österlund är docent i nordisk litteratur och universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi samt leder forskningsprojektet Konkurrerande tidsordningar: Krononormativitet i 2000-talets barn- och ungdomslitteratur och -kultur vid Svenska Litteratursällskapet i Finland 2019–22. Genus- och queerperspektiv på barnlitteratur samt flickforsking är hennes intresseområden. Till de senaste publikationerna hör antologierna Vill jag vistas här bör jag byta blick (2020) samt Silence and Silencing in Children’s Literature (2021). Hon är redaktionsmedlem för Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning samt ordförande för Augustjuryns barn- och ungdomsbokspris.