Lovisa Andén är fil. dr i filosofi (Södertörns Högskola/Uppsala Universitet) och forskare i filosofi vid Åbo Akademi med projektet Muted Memories and Silenced Stories. Memoirs by Women of the Gulag Archipelago. Hennes artikel är en del av det tidigare postdok-projektet Tell the West. Witness Literature from the Gulag Archipelago 1925-2012 vid Södertörns Högskola (finansierat av Östersjöstiftelsen).

Karl Berglund, fil. dr, är forskare i litteraturvetenskap och forskningskoordinator vid Centrum för digital humaniora Uppsala (CDHU), bägge vid Uppsala universitet. Han är också grundare och koordinator för Uppsala Computational Literary Studies Group (UCOL). Hans avhandling undersöker den svenska deckarvågen under 2000-talet utifrån flera stora material. Sedan disputationen 2017 har han främst engagerat sig i digitala metoder för litteraturforskning. Hans egen forskning ligger i gränslandet mellan litteratursociologi och fjärrläsning, för närvarande som forskningsledare för “Patterns of Popularity”, finansierat av VR 2020–2023, där han tillsammans med datorlingvisten Mats Dahllöf undersöker mönster för hur samtida bästsäljare är skrivna och konsumeras.

Amelie Björck är docent och lektor i litteraturvetenskap och drama vid Södertörns högskola. Efter avhandlingen Höra hemma (Makadam 2010) om utvecklingen av familjeseriegenren i svensk radioteater från 1930-tal till 1990-tal har hennes forskning de senare åren framför allt ägnats åt litterära djurstudier och ekokritik i diverse artiklar. I boken Zooësis. Om kulturella gestaltningar av lantbruksdjurens tid och liv (Glänta Produktion, 2018) undersöks närvaron av lantbruksdjur i olikartade former av litteratur och konst, med fokus på hur framställningens temporalitet inverkar på djurets agens och djur-människa-förhållandet. 2018 grundade Björck tillsammans med kollegor på Södertörns Högskola forskningsnätverket Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies.

Jørgen Bruhn är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet; hans forskning rör framför allt intermedialitet och ekokritik.

Massimo Ciaravolo är lektor i skandinaviska språk och litteratur vid universitetet Ca’ Foscari i Venedig och översättare. Han har skrivit på svenska om Hjalmar Söderberg och de finlandssvenska dagdrivarna (1994; 2000), dessutom artiklar om storstads- och modernitetsupplevelsen hos flera skandinaviska författare under förra sekelskiftet och om August Strindberg. Han har också skrivit om relaterade ämnen som flanör- och luffargestalten i litteratur, självbiografi, svensk arbetarlitteratur, svensk litteratur om Förintelse, litteratur och migration och postmigration. Han har bland annat medredigerat Forms of Autobiographical Narrations in Scandinavian Literature (2015), samt redigerat Strindberg across Borders (2016) och Storia delle letterature scandinave (2019). En ny bok på italienska, Libertà – gabbie – vie d’uscita (Frihet – burar – utvägar), kommer ut 2022 och samlar modernitetsstudier om Henrik Ibsen, Herman Bang, Strindberg, Sigbjørn Obstfelder och Sophus Claussen.

Lars Elleström (1960–2021) var professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet där han var forskningsledare för Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS). Hans senaste monografi heter Transmedial Narration. Narratives and Stories in Different Media (2019) och i Beyond Media Borders. Intermedial Relations Among Multimodal Media vol. 1 (Elleström red., 2020) finner man, i artikeln “The Modalities of Media II. An Expanded Model for Understanding Intermedial Relations”, en utvidgad och fördjupad redogörelse för grundbultarna i Elleströms tänkande om intermedialitet och multimodalitet.

Thomas Götselius är litteraturvetare och mediehistoriker, verksam som professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Han skrev senast om ”En globaliserad litteratur: 1400–1600” i Natur & Kulturs litteraturhistoria (Carin Franzén och Håkan Möller red. Stockholm: Natur & Kultur, 2021).

Eva Heggestad är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Forskningsintressen: utopier, genus, populärlitteratur.

Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Till hans senaste publikationer hör bland annat en antologi om censur, Forbidden Literature. Case Studies on Literature (2020), samt (som medförfattare) två monografier (2015, 2017) om litterärt värde och värdeskapande i det samtida litterära kretsloppet i Sverige. Han är projektledare för det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976”. Helgason är tidigare ordförande för Kulturrådets arbetsgrupp för skönlitteratur (2016–2019) och nuvarande ordförande för Kulturrådets referensgrupp för läs- och litteraturfrämjande insatser (2021–).

Eva Haettner Aurelius är professor emerita i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon har främst forskat om Birger Sjöbergs författarskap, om kvinnors självbiografier i Sverige, bl.a. Agneta Horn och drottning Kristina, om genreteori och om litterär performativitet.

Oscar Jansson är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hans avhandling, Mönster i grönt. Graham Greene och 1900-talslitteraturens villkor (Ellerströms 2021), undersökte den internationella receptionen av Graham Greenes författarskap och tilldelades Vetenskapssocietetens i Lunds avhandlingspris 2021. Oscar är redaktör för The Geschlecht Complex (Bloomsbury 2022), som utforskar genus, genreteori och oöversättbarhet, och har skrivit artiklar om J.L. Runebergs nationalromantik och ekokritisk affekt i The Last of Us. Han avslutar under 2022 ett projekt om Kristina Sandbergs författarskap och konsekrationsmekanismer på den samtida svenska bokmarknaden.

Niclas Johansson är lektor i litteraturvetenskap vid Mälardalens universitet och redaktör för tidskriften Samlaren. Han disputerade vid Uppsala universitet 2017 på avhandlingen The Narcissus Theme from Fin de Siècle to Psychoanalysis. Crisis of the Modern Self. Andra forskningsinsatser har bland annat berört Hermann Hesses och Birgitta Trotzigs författarskap.

Maria Karlsson är lektor vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och forskare i programmet Engaging Vulnerability (VR). Forskningsintressen: läsning, radiodokumentärer, genus.

Päivi Kosonen är docent i litteraturvetenskap vid Helsingfors universitet, forskardoktor vid Åbo universitet, biblioterapeut och biblioterapiutbildare för Finska Föreningen för Biblio/Poesiterapi, samt lösningfokuserad terapeut (fyraårig utbildning).

Johanna Lindbo är doktorand i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, vid Göteborgs universitet. I sin avhandling undersöker och fördjupar hon förståelsen av intima och omskapande relationer mellan det mänskliga och mer-än-mänskliga hos Stig Dagerman, Birgitta Trotzig och Mare Kandre. Hon har tidigare skrivit om bland annat växtblivande och koloniala trädgårdar (i tidskriften Edda 2015 & 2021) och kärleksrelationer mellan landskap och unga kvinnor i LIR.Journal (2016). Hon har även medverkat i antologin Perspectives on Ecocriticism. Local Beginnings, Global Echoes (2019) där hon utforskar sandens materiella och metaforiska betydelse i Dagermans De dömdas ö. Hon slutför sin doktorsavhandling under hösten 2022.

Valborg Lindgärde, tidigare lektor vid Syddansk universitet och rektor för Teologiska högskolan i Stockholm, nu verksam som litteraturforskare i Lund och på uppdrag av Svenska Vitterhetssamfundet som utgivare av Sophia Elisabet Brenners poetiska produktion.

Per Erik Ljung, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, var medredaktör för TfL 1972/73 och bidrog i årgångens första nummer med en längre recensionsartikel om Peter Madsen, Semiotik & Dialektik och en anmälan av Inge Jonssons, Idéer och teorier om ordens konst. Disputerade 1980 med Vilhelm Ekelund och den problematiska författarrollen och har i sin forskning arbetat med litteraturhistorieskrivning, ämneshistoria, poetik och översättningsteori. Var med och startade institutionens skriftserie Absalon och redigerade den första volymen, Moderna klassiker. 16 föreläsningar om texter från vår tid (1992).

Roland Lysell är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och författare till Erik Lindegrens imaginära universum (diss. 1983), Erik Johan Stagnelius. Det absoluta begäret och själens historia (1993), samt redaktör för bl.a. Strindberg on International Stages/Strindberg in Translation (2014) och Ibsens kvinnor tolkade av scenens kvinnor (2011). Han har också offentliggjort artiklar om Atterbom, Stagnelius, Almqvist, Keats, Shelley, Thorild, Ibsen och Strindberg, senast “Shelley’s Prometheus Unbound in the Light of Contemporary Concepts of Tragedy” i European Romantic Review 29 (2018:1). Han är även verksam som teaterkritiker, bl.a. i Norsk Shakespeare og Teater Tidsskrift.

Arne Melberg disputerade 1973 i Stockholm på en romanhistorisk avhandling. Från 1987 professor i allmän litteraturvetenskap vid Universitetet i Oslo, bosatt i Värmland. Har under 2000-talet arbetat med prosans litterära former och bl.a. publicerat Resa och skriva. Guide till den moderna reselitteraturen (2006), Självskrivet. Om självframställning i litteraturen (2008), antologin Essä (2013), Att läsa prosa. Guide till den litterära prosan (2020), Gränstrafik (essäer, 2020). Publicerar i år 24 kapitel ur lyrikens historia.

Jerry Määttä är docent i litteraturvetenskap och lektor i historia med kulturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet. Han disputerade på avhandlingen Raketsommar. Science fiction i Sverige 1950–1968 (2006) och har sedan dess bland annat forskat om den samtida svenska bokmarknaden, litterära priser (särskilt Augustpriset), ljudböcker och anglosaxiska undergångsberättelser i film och litteratur. Hans senaste redigerade verk är Plants in Science Fiction: Speculative Vegetation (2020, tillsammans med Katherine E. Bishop och David M. Higgins). ”Litteraturvetenskapen om 50 år. Fyra framtider” är hans skönlitterära debut.

Daniel Möller är docent och forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit en avhandling om djurepitafier från 1600- och 1700-talen (2011, engelsk övers. 2015) och forskat om Gunnar Ekelöfs och Olof von Dalins pekoralpastischer. Tillsammans med Niklas Schiöler har han redigerat antologin Svensk poesi (Albert Bonniers Förlag, 2016), och tillsammans med Alison Sharrock och Mats Malm är han redaktör för Metamorphic Readings. Transformation, Language, and Gender in the Interpretation of Ovid’s Metamorphoses (Oxford University Press, 2020).

Karin Nykvist är docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat på poetik i samtida poesi och på framställningen av barnet i svensk poesi och roman. För närvarande sammanställer hon en studie om flerspråkighet i nordisk samtida poesi och prosa. Bland hennes senaste publikationer märks ”’Stenarna de suttit på / står ännu kvar’. Ekokritiska läsningar av Barbro Lindgrens poesi” (2021), ”Situerad flerspråkighet. Exemplet Caroline Bergvalls Drift” (2020) och ”Language play and politics in contemporary Swedish hip-hop” (2020).

Torsten Pettersson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och skönlitterär författare. Han har studerat prosaister som Joseph Conrad, Eyvind Johnson och Hans Fallada (i antologin Funktionen des Alltags im Roman, 2018); lyriker som de finlandssvenska modernisterna (i Gåtans namn, 2001), Hjalmar Gullberg (bl.a. i Samlaren, 2000), R.M. Rilke (Modern Language Review, 1999), Hugo von Hofmannsthal (Samlaren, 2008) och nyupptäckta finskspråkiga modernister (Joutsen/Svanen, 2017–18); samt operor av Giuseppe Verdi (i den av honom redigerade antologin Operavärldar från Monteverdi till Gershwin, 2006) och Richard Wagner (bl.a. i antologin Richard Wagner. Werk und Wirkung, 2013). Som litteraturteoretiker har han sedan ”Incompatible Interpretations of Literature” (Journal of Aesthetics and Art Criticism, 1986) särskilt ägnat sig åt tolknings- och fiktionsteori (bl.a. i Dolda principer, 2002). Från och med antologin Litteraturen på undantag? (2016) har han även bedrivit empiriska läsarstudier med gymnasieelever. Skönlitterärt har han sedan Besvärjelse (1985) gett ut tio diktsamlingar och sedan Ge mig dina ögon (2008) tre romaner, de senare översatta till nio språk.

Lina Rahm är biträdande lektor i medie- och miljöhistoria, med inriktning mot artificiell intelligens och autonoma system vid avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö (KTH), lektoratet är en del av WASP-HS. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om pedagogiska och epistemiska föreställningar om AI, big data, och automatisering som kommer till uttryck i utbildnings- och teknikpolicies på olika nivåer. Lina är intresserad av frågor om makt i överlappningen mellan utbildning och digitala teknologier. Detta innefattar intressen av exempelvis; teknofeminism, datorhistoria, och utbildningspolitisk styrning.

Stefanie von Schnurbein är professor i nordisk litteratur och ledare för Nordeuropa-Institut vid Humboldt-Universität zu Berlin. Hon forskar om nordisk litteratur på 1800- och 1900-talet, genus, sexualitet och queerteori, kropp och litteratur, litterär antisemitism, nyhedendom och ideologihistoria. Hon experimenterar dessutom med posthumanistiska, postkritiska och konstnäriska ingångar till skärningspunkterna mellan forskning, undervisning administration och universitetspolitik.

Sara Tanderup Linkis är fil.dr i litteraturhistoria (Aarhus Universitet 2017) och postdok vid Digitala kulturer og Förlags- och Bokmarknadskunskap vid Lunds universitet. Hon forskar i digital bok- och läsekultur och intermedial litteratur och är författare till böckerna Memory, Intermediality and Literature (Routledge 2019) och Serialization in Literature across Media and Markets (Routledge 2021).

Louise Vinge disputerade i Lund år 1967; doktorsavhandlingen hette The Narcissus Theme in Western European Literature up to the Early 19th Century (1967). Den och det följande arbetet The Five Senses. Studies in a literary tradition (1975), är komparativt litteraturvetenskapliga studier med internationell inriktning. Morgonrodnadens stridsmän. Epokbildningen som motiv i svensk romantik 1807–1821 (1978) rör sig däremot på svensk mark, liksom en rad mindre studier i Stagnelius diktning. En bok med genremässigt oklar ställning är I Selmas sällskap (2013), tillkommen som följd av mångårigt arbete inom Selma Lagerlöf-sällskapet. Tidiga erfarenheter från det omfattande arbetet med Svenskt Litteraturlexikon (1964 och 1970) lade grund för senare redaktörsuppdrag, bland annat med Vetenskapssocietetens årsböcker på 1970-talet och några volymer Lagerlöfstudier, men framför allt för lagarbetet Skånes litteraturhistoria. Den utkom i två volymer 1996 och 1997 och var frukten av ett samarbete med kollegerna Anders Palm, Per Erik Ljung, Bertil Romberg, Per Rydén och Ulf Gran.

Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Forskningsintressen: skrivande kvinnor, genus, biografi.

Anders Öhman är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Han har forskat och skrivit om svensk romanhistoria, populärlitteratur, norrländsk litteratur och litteraturdidaktik. Han har bland annat gett ut böckerna Äventyrets tid (1990), Apologier (2001), ”Rötter och rutter”. Norrland och den kulturella identiteten (2001), Populärlitteratur (2002), De förskingrade. Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson (2004) och Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger (2015).

Mia Österlund är docent i nordisk litteratur och universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Hon är tjänstledig för att leda de barnlitterära forskningsprojekten Konkurrerande tidsordningar: Krononormativitet i 2000-talets barn- och ungdomslitteratur och -kultur (2019–2022) och Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland (2022-2025) vid Svenska Litteratursällskapet i Finland. Hennes forskningsinriktning är barnlitterär. Genus- och queerperspektiv på barnlitteratur samt flickforskning är hennes intresseområden men också fettforsking, ekokritik och tidslighetsstudier. Till de senaste publikationerna redaktörskapen hör Silence and Silencing in Children’s Literature (2021) och Vill jag vistas här bör jag byta blick (2020). Hon är redaktionsmedlem för Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning.