Tidskrift för litteraturvetenskap: Meddelanden

Call for papers: Vol 53 Nr 2 (2023): Materialitet och litteratur

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2023-04-11

Vad har järnvägar, vatten, elektricitet, mikroskop, städer, film, kläder, pennor och berg med litteraturen att göra?

I det här numret av TfL vill vi samla en bred uppsättning perspektiv på relationen mellan litteraturen och det materiella – från den litterära textens skildring av materialiteter till dess egna materiella villkor.

Frågor om materialitet aktualiseras bland annat av litteraturforskning med inriktning mot ting och artefakter, infrastruktur, rumslighet och geografi, natur och material, teknologier, medier och materiella praktiker. Perspektiv och teoribildning kan vidare komma från forskningsområden såsom bokhistoria, medieteori och mediehistoria, historisk materialism, nymaterialism, ekokritik och studier i materiell kultur.

Till numret välkomnar vi nyskrivna artiklar med en rad olika infallsvinklar på litteratur och materialitet, exempelvis utifrån frågor som:

Hur skildrar litteraturen materialiteter, materiell kultur, infrastruktur, natur och material?
Hur lämnar den materiella kulturen och mediehistoriska situationen spår i litteraturens form och innehåll?
Hur kan litteraturen närma sig frågor om materialitet och säga något om relationen mellan materia och mening?
Hur påverkas litteraturen av de materiella praktiker den är inbäddad i såsom skrivande, läsande, tryck, distribution, cirkulation, digitalisering och arkivering?

Manus kan sändas in på svenska, norska, danska och engelska.

Omfång: max 40.000 tecken, inkl. blanksteg.

Inlämning görs via hemsidans inlämningsfunktion, där man även finner detaljerade författarinstruktioner: https://publicera.kb.se/tfl/about/submissions

Deadline: 18 september 2023.

Temaansvariga är Ellen Frödin och Sara Pärsson. Vid frågor om numret hör av er till ellen.frodin@littvet.su.se.

Call for papers: Vol 53 Nr 1 (2023): Barnlitteratur och medier

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2023-02-06

Barnlitteratur och barnkultur har i alla tider skapats och formats i en dynamisk relation till samtida publikationsformer, teknologier och medier. Detta är också utgångspunkten för temanumret, där barn- och ungdomslitteraturen undersöks interdisciplinärt och utifrån olika litteraturvetenskapliga, mediehistoriska och intermediala perspektiv. W.J.T. Mitchells numera okontroversiella yttrande om att all kommunikation är medialt blandad har även präglat teoribildningen inom barnlitteraturforskningen. Samtidigt är valet av medium avgörande för hur berättelser och budskap har förmedlats och förståtts, för att citera Marshall McLuhans ofta åberopade uttryck: ”mediet är budskapet.”

I detta nummer vill vi undersöka hur barn- och ungdomslitteratur formas av och rör sig mellan olika medier. Barnberättelser och karaktärer ingår ofta i transmediala nätverk och förekommer parallellt i böcker, film, datorspel och andra uttrycksformer. De uppträder även på scen, i nöjesparker och som leksaker. Förutom litteraturanalytiska perspektiv, uppmärksammar temanumret berättelsernas materiella, visuella och performativa aspekter. Detta innebär ett interdisciplinärt litteraturbegrepp som även innefattar bilder, samspel mellan musik och text eller scenframställningar.

Vi vill även diskutera hur barn- och ungdomslitteraturen förhåller sig till medieteknologiska omställningar och förändrad medieanvändning, både i vår samtid och i historisk tid. Hur kan barns kultur- och medieanvändning förstås och vad har dessa förändringar för konsekvenser för forskningen om barnkultur och barn- och ungdomslitteratur? Ämnen kan innefatta men begränsas inte av följande:

barnteater
bild- och textsamspel i bilderböcker, tecknade serier och serieromaner
visor och musik för barn
transmedieringar mellan litteratur, animerade serier, film, radio, tv, ljudböcker eller datorspel
mediehistoriska perspektiv på barnlitteratur och -kultur
den barnlitterära utgivningens utveckling i relation till digitala medier och nya teknologier

Vi välkomnar nyskrivna artiklar till temanumret. Manus kan sändas in på svenska, norska, danska och engelska.

Omfång: max 40.000 tecken, inkl. blanksteg.
Deadline för artiklarna: 1 augusti 2023.

Inlämning av manus görs via hemsidans inlämningsfunktion: https://publicera.kb.se/tfl/about/submissions där man även finner författarinstruktioner.

Gästredaktör för temat är Elina Druker vid Stockholms universitet. Vid frågor om numret hör av er till elina.druker@littvet.su.se.

Avslutningsvis vill vi påminna om att man kontinuerligt kan skicka in artiklar till TfL utanför det aktuella temat.

Tillfällig nedstängning av arkiv

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-12-21

Inbjudan till TfL-dagarna: Litteratur och filosofi

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-12-09

Tidskrift för litteraturvetenskap bjuder in till symposium: Litteratur och filosofi.

Som tidigare annonserat avhålls de traditionsenliga TfL-dagarna denna gång i Lund, från klockan 13.00 den 16 februari till klockan 12.00 den 17 februari.

Temat för symposiet är Litteratur och filosofi och schemat för arrangemanget ser, med reservation för att mindre ändringar kan komma att ske, ut som följer:

Torsdag 16 februari
13.00–13.30. Isak Hyltén-Cavallius: Välkomstanförande
13.30–14.10 Anders Mortensen: TfL:s ägareförening i Lund och litteraturvetenskapen i Sverige
14.15–14.55 Anna Möller-Sibelius: Att handla rätt eller vara rätt? Några tankar om poesi och etik
14.55–15.30 Fika
15.30–16.10 Frida Beckman: Ta tid och äga rum. Hur queerfenomenologi kan hjälpa Bakhtin
16.15–16.55 Kristin Gjesdal: Romantikk, kritikk, hermeneutikk

Fredag 17 februari
09.00–09.40 Frits Gåvertsson: Aesthetic Encroachment, Metaphysics, Axiology, and Critical Practice
09.45–10.25 Arne Melberg: ”Ständig omprövning av ett och detsamma”. Med utgångspunkt i detta Ekelöf-citat - och med hjälp av skriftens filosofer: Montaigne, Nietzsche, Derrida - spekulerar jag om den literära skriften som oavslutad, öppen.
10.25–11.00 Fika
11.00–12.00 Paneldiskussion

Anmälan till symposiet sker via mejl till christina.skagert@litt.lu.se senast den 15 januari.
Frågor om evenemanget kan vändas till isak.hylten-cavallius@litt.lu.se

Vi ser fram emot att träffa er i februari!

TfL-redaktionen
Lund

Disputation i Lund: Vid pornografins gräns

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-10-31

Fredagen den 2. december 2022 klockan 10.15 försvarar Anna Hultman sin avhandling Vid pornografins gräns. Erotik i svensk prosa 1819-2019 i Hörsalen H104 på SOL, Lunds Universitet.

Med anledning av dette är alla hjärtligt välkomna.

I Vid pornografins gräns. Erotik i svensk prosa 1819-2019 undersöker litteraturvetaren Anna Hultman förutsättningarna för och utformningen av erotik i svensk prosa under tvåhundra år. Genom historiska översikter och ingående fallstudier visar Hultman hur det i Sverige etablerades en gräns mellan litteratur och pornografi - och inte minst hur denna gräns förändrats över tid.

I studien avhandlas såväl erotiska novellantologier, som verk av C.J.L. Almqvist, Anne Charlotte Leffler, Anges von Krusenstjerna, Carl-Henning Wijkmark, Kristofer Folkhammar och Helena Österlund.

Hultman visar en rad skilda anledningar till at litteraturen närmat sig pornografin, hur det rättfärdigats och vilka möjliga vinster och faror det inneburit. Det är en historia om frigörelse och repression, om demokratisering och kommersialisering av sexuella representationer, om etik och estetik, om pornografihistoria som litteraturhistoria.

Call for Papers: “Beyond Essentialisms: Translating Sex, Race and Gender”

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-09-27

TfL and guest editor Dr. Oscar Jansson (Lund University) are issuing a call for papers on the subject “Beyond Essentialisms: Translating Sex, Race and Gender”. Deadline: December 1st, 2022.

Information on special issue
The object of this special issue is to examine how matters of sex, race and gender affect literary translations – and conversely, how translation takes part in the construction and dissemination of social, political and sexual categories. For what does it mean to “translate sex”? Are gender norms and identities readily translatable, or tied to particular linguistic settings? Is “race” relevant to translation? And perhaps most importantly: How can these questions be addressed without reverting to national, sexual or racial essentialisms?

In exploring these concerns, the special issue on the one hand draws on the growing impact of queer theory on translation studies, evident in the work of Brian James Baer, José Santaemilla and Heike Bauer, among others. Equally important, however, are the connections to recent developments in research on postcolonial and world literatures, marked by the attention to dynamics between local and global contexts in the figuration, circulation and translation of literary works – including how such dynamics affect the valuation of texts and form transcultural readerships.

TfL and guest editor Oscar Jansson thus invites articles that explore questions of what translating sex, race and gender means, including but not limited to the following:

– translations of sexuality/sexualities of translation
– figurations of racial identities in literary translation
– translation and censorship histories of sexually explicit texts
– untranslatability and designations of the untranslatable
– case studies on LGBTQ and racialized authors, translators and critics
– sexuality, race and gender in sociologies of translation

Deadline for manuscript submission: December 1st, 2022
Date for publication: Online open access, spring 2023

Questions and article proposals are directed to oscar.jansson@litt.lu.se.

Finished articles of up to 8.000 words are submitted to the TfL website on December 1st, 2022.

TfL: Call for papers till öppet nummer

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-06-07

Sedan redaktionen flyttade till Lund i början av 2021 har ett dubbelnummer på tema KROPP (2021:1–2) och ett lika omfattande jubileumsnummer (2021:3–4) getts ut. Ytterligare ett nummer på tema MENING (2022:1) är på gång. TfL har från början varit en bred plattform, avsedd att spegla ämnets pluralism och, dessutom, varit öppen för tvärvetenskapliga ut- och inblickar. Därför har det nu blivit hög tid att bjuda in till ett öppet nummer.

Samtidigt som TfL:s öppna nummer bjuder in hela den mångfald av perspektiv som ryms i litteraturvetenskapen och dess angränsande ämnen, så har just dessa nummer också en tendens att sätta litteraturen, det rika objekt som samlar och har den anmärkningsvärda förmågan att svara på alla dessa perspektiv, i centrum. Välkomna med era bidrag!

Tidskrift för litteraturvetenskap ges sedan 2021 ut digitalt och har en ny hemsida. Bidrag lämnas in via inlämningsfunktionen som man finner här: https://publicera.kb.se/tfl/about/submissions. Där välkomnar vi nyskrivna artiklar som inte är under beaktande av någon annan tidskrift.

Manus kan sändas in på svenska, norska, danska och engelska. I anknytning till inlämningsfunktionen finner ni även tidskriftens stylesheet.

Omfång: 40.000 tecken ink. blanksteg
Deadline: 25 september 2022

Författarinstruktioner finner ni här.

Symposium og bokrelease: Ny antologi om ekokritiska metoder

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-03-24

I vår kommer antologin Ekokritiska metoder ut på Studentlitteratur. Alla intresserade välkomnas till releasefest på Göteborgs universitet.

Alla intresserade välkomnas till en eftermiddag på Göteborgs universitet eller på länk där antologins författare introducerar olika nyskapande ekokritiska metoder med korta föreläsningar.

Alla är därefter välkomna på releasefest i LIR:s personalrum, plan 6, Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet.

Anmälan till symposiet senast den 22 april till camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Program – Hybridevent
Lokal: J330 på Humanistiska fakulteten, GU
https://gu-se.zoom.us/j/66837509706?pwd=QnpycVFwaTdZeEkvejlaT2t2SmRWZz09

13.15-13.30
Redaktörerna hälsar välkomna (Camilla Brudin Borg, Jørgen Bruhn, Rikard Wingård)

13.30 Ekokritisk rumsanalys (Camilla Brudin Borg, GU)
13.45 Empirisk ekokritik (W.P. Małecki, Wroklaw Univ. & Matthew Schneider-Mayerson, Yale Univ. på engelska)
14.00 Att zooma ut till antropocen (Björn Billing, GU)
14.15 Ekonarratologi och metaforanalys (Johanna Lindbo, GU)

Fikapaus 14.30-15.00

15.00 Zoopoetiska och metonymiska läsarter (Amelie Björck, SH)
15.15 Maktkritik och antropocentriska läckage (Ann-Sofie Lönngren, SH)
15.30 Medforskande ekokritiska litteratursamtal (Martin Hellström, LnU)
15.45 Att läsa naturlyrik utan Naturen (Erik van Ooijen, KAU)

Kort paus 16-16.15

16.15 Intermedial ekokritik (Jørgen Bruhn & Niklas Salmose, LnU)
16.30 En ekokritik för framtiden går från mening till handling (Cecilia Åsberg, LiU)
16.45 Holistisk metod som ekokritiskt mål (Rikard Wingård, GU)

Avslutningsord

Välkommen på mingelfest från 17.00 i LIR:s personalrum plan 6

Konferens: CSS Conference 2022: Nordisk humor i Världen – 24-27 augusti, Lund och Köpenhamn

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-02-16

Konferensen kommer äga rum den 24-27 augusti, till största delen på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, men vi kommer också förlägga en eftermiddag i Köpenhamn genom ett samarbete med Frederiksbergmuseernes avdelning för dansk humor och satir – STORM.

Årets tema är Nordisk humor i Världen, ett underutforskat fält som vi förväntar oss kommer att stimulera till nya och kreativa perspektiv på de nordiska ländernas kultur- och språksfär. På vår lista över keynotes finns flera framstående forskare inom detta område, från Skandinavien men också från Korea och USA. Särskilt stolta är vi över att den välkände filosofen Simon Critchley kommer att gästa oss!

Läs mer och lämna in abstract på konferensens hemsida: https://www.css.lu.se/css-conference-2022/

Deadline för inlämning av abstracts är på grund av pandemin förlängt till den 15 mars.

Ännu en gång, varmt välkomna till Lund och Köpenhamn i augusti! Och sprid gärna vidare till alla som kan tänkas vara intresserade.

Call for Papers för TfLs Meningsnummer

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-01-13

Mening är ett begrepp som etablerats, dekonstruerats och kritiserats från en rad olika litteraturvetenskapliga håll. Några har avslöjat och fördömt den oskolade läsarens affektiva och intentionala felslut medan andra har visat hur litterära texter dekonstruerar sin egen form och innebörd.

Från ett tredje håll har de maktstrukturer som genererar textens mening synliggjorts och kritiserats samtidigt som åter andra tagit steget ut ur litteraturens formhistoria till de mediala eller samhälleliga betingelser som villkorar dess produktion, distribution och reception.

Likväl är litteraturvetenskapen hemsökt av meningens skepnader, av meningen med den litteraturvetenskapliga verksamheten och av de meningar som läsare erfar i bruket av litteratur. Den större frågan om meningens relation till kunskap i studiet av litteratur är lika gammal som litteraturstudiet.

Likt litteraturens egen mening, som den ofta ter sig när vi söker den, verkar svaret på denna fråga vara historiskt och ständigt i vardande. Från samtidens teoretiska horisonter har man också öppnat frågan på nytt, men genom perspektiv där man analyserar hur olika meningskulturer bildas och transformeras och där mening inte låter sig reduceras till en produkt av kulturella praktiker.

I detta nummer vill vi ställa frågan om meningsbegreppets aktualitet. Vad betyder idag de traditioner i vilka meningsbegreppet etablerats, plockats isär och satts samman på nytt? Vad fyller det för funktion och hur används/kan det användas i våra praktiker? Vilka möjligheter öppnar samtidens teoretiska horisonter?

Avslutningsvis vill vi påminna om att TfL alltid även välkomnar artiklar till en ”öppen sektion”, det vill säga sådana texter som ligger utanför temat.

Tidskrift för litteraturvetenskap ges sedan 2021 ut digitalt och har en ny hemsida. Bidrag lämnas in via inlämningsfunktionen som man finner här. Där välkomnar vi nyskrivna artiklar till tidskriftens nummer på temat MENING (2022:1) samt artiklar till numrets öppna sektion. Manus kan sändas in på svenska, norska, danska och engelska.

Omfång: 40.000 tecken, ink. Blanksteg
Deadline: 1 april 2022

Författarinstruktioner finner ni här.

Seks forfattere er nomineret til DR Romanprisen

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2022-01-13

Seks forfattere er nominerede til DR Romanprisen for romaner, der både byder på magi og realisme, autofiktion og exofiktion.

Seks romaner er i spil til DR Romanprisen, der uddeles i juni.

De nominerede er exofiktionsværket Slugt af Christina Englund, den magiske og økokritiske slægtroman Rosarium af Charlotte Weitze, den autofiktive Man skulle nok have været der af Thomas Korsgaard, Alt dette kunne du få om moderskabet, barndommen og naturen af Josefine Klougart, Bar – en rå og usentimental roman om alkoholisme – af Kristian Ditlev Jensen, og den mytologiske og genrehybride Vølvens vej af Anne-Marie Vedsø Olesen.

Skønt der er tale om seks vidt forskellige romaner, sætter de alle ord på tabuer, svigt og komplekse følelser, herunder selvmord, alkoholisme og det svære moderskab, ligesom flere af romanerne stiller skarpt på vores forhold til naturen.

Juryen består af de danske bibliotekers 92 romanlæseklubber, som i slutningen af maj vil stemme om hvem, der skal vinde DR Romanprisen 2022. Vinderen afsløres i juni.

Sidste år vandt Anne Lise Marstrand Jørgensen prisen for romanen Margrete 1.

Äntligen är det här! TfL:s första digitale nummer

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-12-16

Tidskrift för litteraturvetenskaps första helt digitala nummer, 2021:1–2 på temat Kropp, finner ni fritt tillgängligt her på hemsidan.

Vi tackar alla läsare för ert tålamod under den långa processen att skapa det nya formatet och hoppas att numret ska erbjuda intressant läsning över julen!

Läs numret här!

Bästa hälsningar
TfL-redaktionen

Niviaq Korneliussen får Nordisk Råds litteraturpris 2021

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-11-03

Den grønlandske forfatter, Niviaq Korneliussen, har fået Nordisk Råds litteraturpris 2021 for romanen ”Naasuliardarpi”, imens en svensk forfatterinde løb med børne- og ungdomslitteraturprisen.

For første gang nogensinde går Nordisk Råds litteraturpris til en grønlandsk forfatter; Niviaq Korneliussen får prisen for sin roman Naasuliardarpi (på dansk: Blomsterdalen), som er en smuk, men også smertelig og rå fortælling om selvmord blandt unge i Grønland.

Juryens motivation lyder som følger blandt andet:

”Niviaq Korneliussens roman Naasuliardarpi har begejstret juryen med sin levende intensitet. Naasuliardarpi handler om kærlighed, om venskab og om at være en del af et postkolonialt samfund. Det stærkt rørende værk giver indblik i grønlændernes liv i dag og de traumer, der stadig sætter dybe spor i hverdagslivet.”

Litteraturprisen blev uddelt af Grønlands landsstyreformand Múte B. Egede og Færøernes lagmand Bárður á Steig Nielsen under den livetransmitterede prisuddeling i Skuespilhuset i København i går tirsdag aften.

Pris til svensk forfatterinde
Svenske Elin Persson vandt desuden Nordisk Råds børne- og ungdomslitteraturpris 2021 for debutromanen "De afghanska sönerna”. Prisen blev overrakt af den H.K.H. Kronprinsesse Mary.

Juryen begrunder årets prisvinder med ”et brændende aktuelt emne” i et skønlitterært værk, der skaber ”en dokumentarisk følelse og sammensætter dygtigt billedet af en virkelighed, hvor ingen er ond eller god.”

Nordisk Råd uddeler hvert år fem priser: litteraturprisen, filmprisen, musikprisen, miljøprisen og børne- og ungdomslitteraturprisen. Priserne er hver især på 300.000 danske kroner.

Ny bok: Mothers and Murderers

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-11-01

Forskaren vid Linnéuniversitetet Malin Alkestrand har just avslutat ett bokprojekt om ungdomsdystopiers möjligheter och potentiella problem ur ett didaktiskt perspektiv.

Speciellt intresserad är hon av hur maktrelationen mellan unga och vuxna problematiseras i ungdomsdystopierna. Boken heter Mothers and Murderers: Adults’ Oppression of Children and Adolescents in Young Adult Dystopian Literature och är utgiven av Makadam förlag.

Boken ingår i Sbi:s skriftserie som nr 155 och finns att köpa i bokhandeln.

Linnéuniversitetet söker lektor i litteraturvetenskap

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-10-14

Anställningen omfattar i huvudsak undervisning och forskning i litteraturvetenskap.

Linnéuniversitetet i Växjö söker lektor i litteraturvetenskap på heltid (100 %).

Institutionen för film och litteratur bygger forsknings- och utbildningsmiljöer med inriktning mot barnlitteratur, populärkultur, intermedialitet, eko-kritik, litteraturdidaktik och postkoloniala studier. Den person vi söker ska kunna bidra till en eller flera av dessa miljöer.

Den ovananstående skickligheten ska visas genom:
- Erfarenhet av och förmåga att självständigt leda och utveckla IT-stödd undervisning i flexibel form.
- Erfarenhet av utvecklingsarbete i forskning och utbildning samt undervisning inom ämnesområdet.
- Ledarskapsskicklighet inom vetenskaplig verksamhet (förmåga till projekt- och forskningsledning)
- Ledningsskicklighet (förmåga att leda och utveckla verksamhet och personal med arbetsmiljö- och personalansvar).
- God samarbetsförmåga och lämplighet i övrigt för att utföra arbetsuppgifterna.

Sista ansökningsdag är den 11 november 2021 och DNR för anställningen är 2021/429-2.2.1.

Se hela inlägget här!

Årets nobelprismodtager i litteratur overrasker

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-10-08

Årets nobelpris-vinder optrådte ikke på bookmakernes liste over årets mest troliga vindere af verdens fineste litteraturpris.

Årets nobelprisen i litteratur går ganske overraskende til Abdulrazak Gurnah. Det oplyser Det Svenske Akademi, der er notorisk oförutsägbar i deres valg.

Prisen tildeles ”for hans kompromisløse og medmenneskelige evne til at beskrive kolonialismens effekter og flygtninges skæbne i kløften mellem kulturer og kontinenter”.

Gurnah er mest kendt for sine værker om kolonialisme, og hans første tre romaner, Memory of Departure(1987), Pilgrims Way (1988) og Dottie (1990), beskrev oplevelsen af Storbritannien set med en immigrants øjne.

Udnævnelsen var stik imod bookmakernes mange spekulationer. Mange havde tippet på en anden afrikaner som vinder af prisen i år, nemlig kenyanske Ngũgĩ wa Thiong'o. Også franske Annie Ernaux var topfavorit til prisen.

Abdulrazak er født i 1948 i Zanzibar, der er en autonom del af Tanzania, ud for Afrikas østkyst. Han kom til Storbritannien i 1968 og underviser ifølge i litteratur ved University of Kent.

Ny hjemmeside formidler arabisk litteratur på dansk

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-10-05

Ny dansksproget hjemmeside skal gøre det nemmere og mere tilgængeligt for nordiske læsere at stifte bekendskab med arabisk litteratur samt skabe et forum for fagpersoner og interessenter.

Ny hjemmeside vil skabe et forum for alle, der interesserer sig for arabisk litteratur:

Her kan forlæggeren orientere sig i markedet, læseren kan opdage interessante værker og forfatterskaber, og fagpersoner kan mødes i samarbejde om nye udgivelser og litteraturarrangementer.

Platformen giver desuden et overblik over, hvilke arabiske værker, der findes i dansk oversættelse. Hertil henviser den til spændende artikler, anmeldelser, arrangementer og samtaler om arabisk litteratur, samt til fagpersoner som arbejder med arabisk litteratur i Danmark.

Hjemmesiden rummer derfor også en oversigt over oversættere og formidlere af arabisk litteratur i Danmark.

Redaktionen består af Naja Bjørnsson, der er initiativtager, oversætter og ph.d.-studerende ved Lund Universitet og Martha Flyvholm Tode, som er skønlitterær forfatter og oversætter.

Besøg hjemmesiden her.

TfL på Göteborg bokmässan: 50 år i den levande kunskapens tjänst

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-09-23

Med anledning av tidningens 50 års jubileum besöker TfL söndagen den 26 september Göteborgs bokmässa för ett föredrag om humaniorans förflutna, nutid och framtid.

Tidskrift för litteraturvetenskap fyller 50 år. Med anledning av jubileet riktar vi i tur och ordning blicken mot det förflutna, nuet och framtiden: dels mot humanioras utveckling och funktion i samhället, dels mot TfLs roll i denna utveckling.

I centrum för samtalet står frågor om kunskap, bildning och ambitionen om ett dubbelt tilltal – att rikta sig både till en rent akademisk publik men också till en litteratur- och kulturintresserad offentlighet.

Vilken kunskap produceras i litteraturvetenskaplig forskning och varför denna kunskap viktig – inom akademin och utanför den?

Kom och lyssna den 26 september kl. 9.40-10.05 i Göteborgs Litteraturhus. Köp biljetter här!

LDN konferens om litteraturdidaktik och känslor

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-09-03

Konferensen tar sin utgångspunkt i litteraturdidaktikens alla olika möjliga känslomässiga ingångar.

Hur motverkas och överbryggas på bästa sätt motsättningen mellan faktaorienterade kontra upplevelseorienterade läsarter liksom den mellan de akademiskt analytiska kontra de personligt känslostyrda?

Hur kan känslornas roll som kreativ drivkraft för såväl skrivandet som läsandet studeras och hanteras? Hur kan vi didaktiskt arbeta med skönlitteraturens gestaltningar av känslor vid universitetens språkinstitutioner liksom i skolans olika ämnen? Hur samspelar känslor och läspraktiker i olika kulturella kontexter?

Keynote speakers er Anna Nordenstam (Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet) og Eric Sandberg (City University of Hong Kong and University of Oulu, Finland), imens Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid (Lunds universitet) afvikler en workshop.

Anmälan senast 30 september 2021. Se mer information her.

Kvinden bag Alfons Åbergs er død

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-08-27

79-årige Gunilla Bergström afgik ved døden den 25. august efter længere tids sygdom.

Den første bog om Alfons Åberg udkom i 1972, og den verdenskendte karakter kan derfor fejre sin 50 års fødselsdag næste år. Siden '72 er billedbøgerne om Alfons Åberg trykt i over fem millioner eksemplarer i Sverige, godt fire millioner eksemplarer i udlandet og oversat til omkring trettiotal olika sprog.

Bergström har modtaget en række fornemme priser for sit forfatterskab, blandt andet Astrid Lindgren-prisen og Litteris et artibus-medajlen.

Agnes Henningsen udpeges som årets klassiker 2021

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-08-23

Agnes Henningsen (1868-1962) er årets klassiker 2021 – en ære, der tilfalder hende grundet hendes særegne litterære tilgang til tidens kønspolitiske kamp for seksuel frihed og hendes balancegang i livet som (alene)mor, selvstændig kvinde, forfatter og kritiker.

Med sine værker betoner Henningsen de livsbegrænsninger, både mænd og kvinder var underlagt i samtiden, og – set i et nutidigt lys – må hun derfor anerkendes som en af de banebrydende forfattere, der i en omvæltende tid turde provokere og stå fast, selv om forargelse og modstand fulgte med.

Klassikerkomitéen sætter fokus på Henningsen og hendes erindringsbøger ved åbningsarrangementet den 21. september på Københavns Hovedbibliotek. Festtalen holdes af journalist, forfatter og debattør Mette Fugl. Læs mere her.

Klassikerdagen er indstifet af Samrådet for de Litterære Selskaber og Danmarks Biblioteksforening. De står sammen med Det Kongelige Bibliotek og Det Danske Sprog- og Litteraturselskab bag Klassikerdagen.

Gospodinov modtager Zinklarprisen

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-08-23

Georgi Gospodinov, der fik sit internationale gennembrud med debutroman En naturlig roman, modtager Zinklarprisen 2021. Prisen uddeles ved et arrangement i Dansk Forfatterforening d. 10. september, hvor Gospodinov interviewes på engelsk af forfatter Merete Pryds Helle.

Juryens motivation lyder som følger:

”Med sine korte historier, publiceret i de mest forskellige sammenhænge, har Georgi Gospodinov flyttet ved grænserne for hvad en novelle kan være, og hvordan en historie kan fortælles. Både i forhold til stil, genre og universer er hans noveller og fortællinger kendetegnet ved en fantastisk spændvidde, der går på tværs af realisme og fantastik, filosofisk fortælling, krimi og science fiction."

I forbindelse med prisuddelingen besøger Georgi Gospodinov desuden også Aarhus den 12. september, hvor han læser op sammen med sin danske oversætter Helle Dalgaard og interviewes på engelsk af lektor Mads Rosendahl Thomsen. Billetter til dette offentlige arrangement kan købes her.

Zinklerprisens midler stammer fra den nu afdøde novelleforfatter Finn Zinklar (1923-2010), der testamenterede størstedelen af sin formue til formålet. Zinklar var forfatter til mere end 100 ugebladsnoveller, fortrinsvis kriminalhistorier, som blev bragt i Hjemmet.

Call for papers för TfLs JUBILEUMSNUMMER!

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-07-02

Årets Booker-pris går til rystende roman om første verdenskrig

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-06-17

Den franske romanforfatter og litteraturprofessor David Diop modtager den internationale Booker Prize 2021 for bogen At Night All Blood is Black. Bogen er oversat til engelsk af Anna Moschovakis.

At Night All Blood is Black er Diops anden roman og fortæller den liden fortalte historie om de unge senegalesere, som kæmpede for Frankrig ved vestfronten under første verdenskrig.

Bogen har også vundet den italienske Strega European Prize og er i skrivende stund ved at blive oversat til yderligere 13 sprog.

Diop er den første franske forfattere som tildeles prisen siden den blev stiftet i 2005.

De øvrige nominerede til den eftertragtede Booker Prize tæller The Dangers of Smoking in Bed af argentiske Mariana Enríquez (oversat af Megan McDowell), When We Cease to Understand the World af chilenske Benjamín Labatut, (oversat af Adrian Nathan West), The Employees af danske Olga Ravn (oversat af Martin Aitken), In Memory of Memory af russiske Maria Stepanova (oversat af Sasha Dugdale) og The War of the Poor af franske Éric Vuillard (oversat af Mark Polizzotti).

To ”ukendte” Jonas Lie-tekster udgives i ny digital udgave

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-06-17

NSL udgiver nu to mindre og ganske ukendte Jonas Lie-tekster – Et Hvaljag og Finmarksvidden – i en ny tekstkritisk og kommenteret udgave.

Lie-ekspert Petter Aaslestad har skrevet indledning og kommentarer, som giver læseren indsigt i tekstreception, interessante analyser af stil og struktur, diskussion af Lies balancering mellem eventyr og ikke-fiktion samt forfatteren forhold til myter.

Udgaven er gratis og tilgængelig på e-bogsportalen Bokselskap.

Den irske bestsellerforfatter Lucinda Riley er død

Tidskrift för litteraturvetenskap — 2021-06-17

Lucinda Riley sov fredeligt ind den 11. juni 2021, omgivet af sin familie, efter fire års kamp mod kræft – et sygdomsforløb, hun havde holdt privat, hvorfor fans verden over chokeres over hendes død. Hun blev 55 år.

Riley skrev primært historisk fiktion og fik sit internationale gennembrud med Orkideens hemmelighed, som udkom i 2010. Hendes bøger er siden da blevet oversat til 37 sprog, har ligget nummer 1 på både Sunday Times og New York Times' bestsellerlister og er, ifølge Gyldendal, blevet solgt i over 30 millioner eksemplarer verden over.

Hendes seneste bog The missing Sister udkom i år den 27. maj få uger før hendes død, og ifølge Saxo var hun i færd med at skrive på en ottende bog i søster-serien: Atlas: Historien om Pa Salt.

Serien om "De syv søstre" er nu ved at blive filmatiseret som tv-serie.