Tidskrift för litteraturvetenskap https://publicera.kb.se/tfl <p><em>Tidskrift för litteraturvetenskap</em> utkommer sedan 1971 med fyra nummer per år och inriktar sig på ett brett spektrum av litteraturvetenskapliga och tvärvetenskapliga frågeställningar. Utöver att publicera vetenskapliga artiklar och essäer erbjuder <em>TfL</em> ett rum för ämnesdebatt och bevakar litteraturvetenskaplig bokutgivning i främst Sverige och Norden. <em>TfL</em> cirkulerar mellan landets litteraturvetenskapliga institutioner i tvåårsintervall och 2021–2022 finns redaktionen vid Lunds universitet.</p> sv-SE isak.hylten-cavallius@litt.lu.se (Isak Hyltén-Cavallius, Redaktör) Robert.ekdahl@uppfattat.se (Robert Ekdahl, Teknisk kontaktperson) Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 OJS 3.3.0.8 http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss 60 Information om medverkande https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1816 <p>Presentation of participants in this issue.</p> Isak Hyltén-Cavallius Copyright (c) 2021 Isak Hyltén-Cavallius https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1816 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Förord från redaktionen i Lund https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1801 <p>Vid årsskiftet 2020-2021 flyttade <em>Tidskrift för litteraturvetenskaps </em>redaktion från Umeå till Lund, där tidskriften grundades för 50 år sedan. Med anledning av detta kommer årets andra nummer (2021:3–4) att bli ett storslaget jubileumsnummer. Föreliggande nummer, 2021:1–2, är också ett mycket stort nummer i <em>TfL:s </em>historia – både sett till dess tema, dess format och dess bredd.</p> <p>Temat för detta nummer är <em>Kropp</em>. Den främsta anledningen till detta är den mångfald av litterära kroppar och kroppsliga perspektiv vi som litteraturforskare redan ser oss omgivna av. I det här numret har vi berett plats för reflektioner kring kroppar och kroppslighet i litteraturen och i litteraturvetenskapens praktiker. Dessa kroppar och kroppsliga perspektiv har vi låtit samlas, speg- las i och brytas mot varandra; låtit utgöra ett korporalt avtryck i den litteraturhistoriska så väl som forsknings-historiska katalog som <em>TfL </em>är. När vi skrev vårt <em>call for papers </em>ville vi lyfta fram den mångfald vi såg inom ramen för temat och samtidigt lämna det öppet för tolkning, för att genom temanumrets artiklar kunna pre- sentera ett brett spektrum av svar på frågan vad <em>kropp </em>kan betyda för en litteraturvetare. Gensvaret har varit glädjande stort och rikt.</p> <p>Nummer 2021:1–2 är också det första numret i ett nytt, helt digitalt utgivningsformat. Från och med detta nummer kommer tidskriften inte längre att finnas i pappersform, men kommer i gengäld att vara direkt och fritt tillgänglig på nätet, ”gold open access” som det också kallas. Omställningen är i linje med den allmänna utvecklingen när det kommer till vetenskaplig periodisk utgivning och redaktionen kommer att försöka utnyttja de många möjligheter som det nya formatet erbjuder på bästa sätt. Det nya utgivningsformatet är således även i linje med våra ambitioner för <em>TfL:s </em>framtid, som ett självklart forum för publicering av högkvalitativ skandinavisk litteraturforskning.</p> <p>Den nya, digitala <em>TfL </em>återfinns på en ny hemsida som ni finner på adressen <a href="https://publicera.kb.se/tfl">publicera.kb.se/tfl</a>. Den nya adressen är ett resultat av att vi i samband med omställningen till digital publicering inlett ett samarbete med Kungliga biblioteket, där vi har ingått som pilotprojekt i utvecklingen av deras nya plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter i Sverige, Publicera (<a href="https://publicera.kb.se/">publicera.</a> <a href="https://publicera.kb.se/">kb.se</a>). På den nya hemsidan finner tidskriftens läsare, utöver det senaste numret, en länk till vårt digitaliserade arkiv som innehåller alla nummer från 1991 till idag. På hemsidan kommer vi också att publicera nyheter om litteraturvetenskapliga publikationer, call for papers till kommande nummer, aktuella konferenser med mera. Tidskriftens hemsida ska på så sätt bli en levande digital miljö även under perioderna mellan utgivningen av nya nummer.</p> <p>Omställningen till digital utgivning har varit tidskrävande och arbetet har, naturligt nog, präglats av att nya, oväntade, och för redaktionen tidigare obekanta uppgifter ständigt dykt upp. Det har varit ett lärorikt arbete, men bitvis frustrerande och svårt. På grund av dessa omständigheter kommer årets första nummer lite senare än vad tidskriftens läsare är vana vid. Vi publicerar det första digitala numret med glädje och stolthet, men också med viss bävan. Det är mycket som är oprövat; mycket som kan gå fel. Vi hoppas att ni ska ha överseende med eventuella barnsjukdomar och vill uppmuntra er läsare att kontakta redaktionen om något inte fungerar som det ska.</p> <p>Artiklarna i numret uppvisar en stor bredd och visar på flera produktiva och uppfinningsrika ingångar till litteraturen, som frågan om kropp och kroppslighet erbjuder litteraturvetenskapen idag. Numret rymmer artiklar som utforskar litteraturens gestaltade kroppar och kroppslighet i förhållande till särskilda litterära former och genrer; artiklar som undersöker litteraturens egen materiella och mediala kroppslighet; artiklar som ställer litteraturens kroppar i en idéhistorisk kontext. Anna-Klara Bojös, Åsa Mohlins och Katarina Bernhardssons, och Åsa Warnqvists och Mia Öster- lunds artiklar skulle kunna läsas som ett block om gestaltad kropp och kroppslighet i sen 1970-talspoesi, bröstcancerpatografi och vimmelbok. Också Eva Liljas, Kristina Lundblads och Pia Maria Ahlbäcks olika bidrag kan läsas tillsammans, som granskningar av litteraturens kroppsliga, materiella och mediala möjligheter och villkor – från de fonemiska och typografiska till de politiska och geo-ekologiska. Greger Anderssons och Roland Spjuths, Olga Engfelts, Alfred Sjödins och Maria Mårsells studier utforskar i sin tur litteraturens kroppar i förhållande till större idéhistoriska kontexter. Artiklarna är ordnade på ett sätt som visar på sammanhang och pekar mot givande jämförelsepunkter. Samtidigt kommer läsaren märka att få av artiklarna håller sig inom de ramar vi här har ritat upp. I själva verket fungerar kropp och kroppslighet i flera av de här artiklarna som bryggor och knutpunkter mellan litteraturens olika dimensioner; mellan form, innehåll och kontext.</p> <p>I kroppens gränsöverskridande anda har vi gett utrymme åt artiklar som på olika sätt rör sig bortom litteraturvetenskapens konventionella gränser. Det märks redan i de ovan anförda artiklarna: Lundblads artikel är inte bara en vetenskaplig undersökning utan även ett stilistiskt experiment med den vetenskapliga artikelns form, medan Mohlins och Bernhardssons såväl som Anderssons och Spjuths artiklar är frukter av tvärvetenskapliga samarbeten mellan litteraturvetenskap å ena sidan och medicin respektive teologi å andra sidan. Men det gränsöverskridande gäller även de material som artiklarna i numret behandlar. Sist bland artiklarna ligger tre bidrag från litteraturvetare som följt kroppen in i andra medier och genrer än de strikt litterära: Annika Olssons studie av grotesk retorik och estetik i satirtidskriften <em>PUSS</em>, Oscar Janssons närläsning av intermedial kroppslighet i TV-spelen <em>The Last of Us</em>, och Erik van Ooijens filosofiska undersökning av beröring i olika slags gestaltningar av mytiska och reella möten mellan djur och människa. Artiklarnas behandling av kropp och kroppslighet i förhållande till representation, estetik, medialitet, genre och berättande, såväl som filosofi och etik, berikar den litteraturvetenskapliga forskningen på dessa områden samtidigt som de vidgar dess gränser.</p> <p>Slutligen är strävan efter bredd ett led i den utveckling av <em>TfL:s </em>verksamhet som vi nu arbetar för. För att förbättra vår internationella närvaro och räckvidd har vi, med stöd av Centre for Scandinavian Studies i Köpenhamn och Lund, etablerat kon- takter med skandinavistikavdelningar över hela världen. Som ett stående inslag under de två år som redaktionen är i Lund kommer forskningsledare vid ett antal av dessa avdelningar att berätta om den verksamhet som bedrivs hos dem. Mer om detta kan ni läsa i Rikard Schönströms och Anders Mortensens presentation av segmentet på sida 179. Vår förhoppning är att dessa nya kontakter kommer att vidga tidskriftens krets av såväl läsare som medverkande forskare.</p> <p>/Redaktionen i Lund</p> <p><strong>REDAKTIONSINFORMATION<br /></strong><strong>Huvudredaktör och ansvarig utgivare </strong>Isak Hyltén-Cavallius<br /><strong>Biträdande huvudredaktör </strong>Anna Hultman<br /><strong>Redaktion </strong>Robert Ekdahl, Erik Erlanson, Daniel Helsing, Anna Hultman, Isak Hyltén-Cavallius, Oscar Jansson, Julie Kolbeck, Magdalena Malmfors, Christina Skagert,<br /><strong>Recensionsredaktion </strong>Oscar Jansson, Magdalena Malmfors<br /><strong>Nyhetsredaktion</strong> Julie Kolbeck<br /><strong>Kassör</strong> Christina Skagert<br /><strong>Redaktionsråd </strong>Claes Ahlund (Åbo), Åsa Arping (Göteborg), Carin Franzén (Stockholm), Paula Henrikson (Uppsala), Eva Hættner Aurelius (Lund), Roland Lysell (Stockholm), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Daniel Möller (Lund), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Rikard Schönström (Lund), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå)<br /><strong>Adress </strong>Tidskrift för litteraturvetenskap<br />Språk- och litteraturcentrum<br />Lunds universitet<br />Box 201<br />221 00 Lund<br /><strong>E-post redaktion </strong><a href="mailto:redaktion@tidforlitt.se">redaktion@tidforlitt.se</a><br /><strong>E-post recensionsredaktion </strong><a href="mailto:recensioner@tidforlitt.se">recensioner@tidforlitt.se</a><br /><strong>E-post nyheter</strong> <a href="mailto:nyheter@tidforlitt.se">nyheter@tidforlitt.se</a><br /><strong>Arkiv </strong><a href="https://ojs.ub.gu.se/index.php/tfl/issue/archive">https://ojs.ub.gu.se/index.php/tfl/issue/archive</a><br /><strong>Tidskriften ges ut av </strong>Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund; medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr<br /><strong>Omslagsillustration </strong>Stellan Klint<br /><strong>Grafisk form </strong>Richard Lindmark och Robert Ekdahl<br /><strong>Tidskriften ges ut med stöd av </strong>Svenska Akademien, Sven och Dagmar Saléns Stiftelse, Olle Engkvists stiftelse, Gunvor och Josef Anérs stiftelse<br /><strong>ISSN </strong>1104-0556</p> Isak Hyltén-Cavallius Copyright (c) 2021 Isak Hyltén-Cavallius https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1801 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Kropparnas poesi https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1705 <p><strong>The Bodies’ Poetry: Eva Runefelt, Eva Ström and Swedish Poetry in the Late 1970’s</strong></p> <p>In the mid 1970’s a new type of poetry, associated with the body, emerged in Sweden. Especially young women writers appeared to take Swedish poetry in new aesthetic directions, exploring questions regarding experience and language. This article focuses on two prominent writers, Eva Runefelt and Eva Ström, and discusses how their different types of poetry can be said to be a bodies’ poetry, and how it was discussed in contemporary literary critique. It also reflects on why this strand of poetry has been granted such a peripheral place in literary history.</p> Anna-Klara Bojö Copyright (c) 2021 Anna-Klara Bojö https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1705 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 ”Den här kroppen som lämnat mig i sticket” https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1708 <p><strong>”This body that has forsaken me.” Breast cancer, bodies, and recovery in Kristina Sandberg’s "En ensam plats" and Yvonne Hirdman’s "Behandlingen"</strong></p> <p>This article studies autobiographical accounts of breast cancer, so called pathographies, analysing how the body and the illness are portrayed. The article has a special focus on the experiences of the lived body, relating it to the psychological concept resilience as well as to the sense of estrangement of the body in illness and the socially situated body. The focus of the study is two autobiographical Swedish accounts of breast cancer: Kristina Sandbergs’ <em>En ensam plats</em> (‘A lonely place’, 2021) and Yvonne Hirdman’s <em>Behandlingen. 205 dagar i kräftrike</em> (‘The treatment. 205 days in the kingdom of cancer’, 2019). The article is located in the field of medical humanities and the authors aim to bring out aspects relevant to both the literary understanding of pathographies and the medical understanding of individual experiences of illness.</p> Åsa Mohlin, Katarina Bernhardsson Copyright (c) 2021 Åsa Mohlin, Katarina Bernhardsson https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1708 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Att skildra feta kroppar https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1714 <p><strong>Depicting Fat Bodies: Wimmelbook Logic and Fat Temporality in Kristin Roskifte’s <em>Everybody Counts</em></strong></p> <p>In this article we analyze how fat bodies are written into Kristin Roskifte’s picturebook <em>Alle sammen teller</em> ('Everybody counts', 2018). The book strives to depict a diversity of bodies and unlike contemporary Nordic picturebooks in general, fat bodies are included. <em>Alle sammen teller</em> is a wimmelbook built around the concept of counting people and the book’s form is central to our analysis. The wimmelbook structure entails a reading act where linearity and chronology are broken, creating particular effects in relation to the depiction of fat bodies. Introducing the queer theoretical concept fat temporality in Swedish children’s book research, we analyze how manifestations of fat express temporality in Roskifte’s picturebook. The analysis shows that fat bodies within the wimmelbook logic encompass <em>fat temporality</em> which in turn serves a body positivistic purpose. The book thus goes against traditional notions of fat and time, resulting in a multifaceted depic-tion of fat bodies. However, the stigma of fat prevails in the thin normativity expressed in the depictions of children’s bodies.</p> Åsa Warnqvist, Mia Österlund Copyright (c) 2021 Åsa Warnqvist, Mia Österlund https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1714 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 David Vikgren versus Antti Keksi https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1720 <p><strong>David Vikgren Versus Antti Keksi: The Work of Orature in Phonemic poetry</strong></p> <p>David Vikgren (1975–) has made a phonemic elaboration of an oral poem by Antti Keksi (1677). Both these poets are situated in Torne Valley in the very north of Sweden. This region was colonised for centuries. For example, the language Meänkieli was forbidden in schools. Nowadays, efforts are made to restore Meänkieli, so David Vikgren’s phonemic work with Keksi’s oral poem has political implications. However, this is also an interesting piece of language materialism, where Vikgren treats the Meänkieli text according to three principles, as antonym, as anagram, and as homophony. This article suggests a method for the signification process of homophony. The semantic meaning of words changes considerably when phonemes are allowed to dominate and reading finds its base in sound associations.</p> Eva Lilja Copyright (c) 2021 Eva Lilja https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1720 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Body text https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1723 <p><strong>Body text: Typography and the corporeality of literature</strong></p> <p>In one of his fragments, Georg Christoph Lichtenberg explains that German books printed with roman type, instead of the then default gothic type, always give him a feeling that he needs to translate them – evidence, he says, of “the degree to which our concepts are dependent on these signs”. The article elaborates on this thought. It explores the relation between literature, text (abstract and material), and typography, and argues – by means of bibliographical theory, Goethe’s mother, Jean-Luc Nancy, Roman Ingarden, and a diagnostic comparison between hand writing and digital fonts – that the longstanding, idealistic view, within literary criticism and history, of texts’ ‘content’ as independent of books’ and texts’ materiality and form, obstructs scholars’ striving for understand-ing. Text is not only <em>representation</em>; it is also <em>presentation</em>. Text has form, and the form produces meaning.</p> Kristina Lundblad Copyright (c) 2021 Kristina Lundblad https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1723 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Gravitation https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1729 <p><strong>Gravitation: Modes of Reading in the Anthropocene</strong></p> <p>In this article, I suggest ‘gravitation’ as a new way of reading in and for the anthropocene, which is characterised by environmentally destructive ‘social acceleration’. This reading practice would imply two things: First, that representations of the natural environment take a primary position in relation to the characters in many genres, including those where nature so far has been read as a highly conventional construction. It also involves acknowledging that ultimately, characters are positioned by the physical environment in these genres, as characters, in one way or the other, can never exist unrelated to the environment that encompass and cut through them. These genres I suggest be called ‘gravitating genres’. Second, and in a similar fashion, I suggest the term ‘gravitating reading’ to denote reading of physical books, which in this context becomes a highly preferred medium. This term partly coincides with that of ‘deep reading’ suggested by Mangen, but in addition, it also recognizes the dependency of both the reader and the medium on the natural environment. Together, these two practices amount to, I suggest, nothing less than a mutually sustainable economy of reading.</p> Pia Ahlbäck Copyright (c) 2021 Pia Ahlbäck https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1729 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Kroppen som konfliktzon https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1732 <p><strong>The Biblical heritage: The body as a conflict zone</strong></p> <p>In the article we discuss the ambiguous view of the body in Christian tradition, focusing on the biblical texts and St. Augustine’s <em>Confessions</em>. We suggest that there is a tension in the view of humans in these texts, which by time evolves into a two- or three-part division of man into spirit, soul, and body. As a result, the body or ‘flesh’ has often been regarded as a constraint or burden that prevents people from living the life they were meant to live. We argue, however, that the view of the body in the Bible and in Christian tradition is not unequivocal. The body can appear as a place for temptation and suffering, but it is also God’s creation, the place where the earthly and the divine meet. This results in a fragile and unstable position for the body, which also applies to the two other bodies we discuss in the article: the biblical texts and the Christian church. We also suggest that the conflict depicted in the texts is not primarily between the spiritual and the material. The conflict is rather ethical, social, and eschatological. People are thus supposed to respond to God’s acts by forming a new way of living their life in the body. </p> Greger Andersson, Roland Spjuth Copyright (c) 2021 Greger Andersson, Roland Spjuth https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1732 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Kroppen som en plåga. Kroppen som en välsignelse. Kroppen som ett gränsland https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1735 <p><strong>Body as Torment. Body as Blessing. Body as borderland: The Symbolism of the Body and Illness in the Works of Tito Colliander.</strong></p> <p>In my article, I examine the mental and physical illness of the body in the writing of the Finnish-Swedish writer Tito Colliander. Based on Yuri Lotman’s semiosphere theory, I show the cross-border function of the body in the text. The body suffering from a mental disorder or a physical pain is a kind of a filtering membrane that controls, filters, and adapts the external into the internal. The body can be considered as a borderland between the external and the internal, right and left, life and death, the male and the female, the upper and the lower, the spiritual and the material, heaven and earth, one’s own – alien. Based on Colliander’s writing, I show how the depiction of the body and the body’s diseases contributes to the literary representation and understanding of the fundamental oppositions of the culture.</p> OIga Engfelt Copyright (c) 2021 OIga Engfelt https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1735 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 "En fullkomlig man" https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1738 <p><strong>“The Complete Man”: Body and Society in Viktor Rydberg</strong></p> <p>The article treats the place of the body in the cultural criticism of Viktor Rydberg, not only as a central theme but also as an image with the potential to figuratively describe societal and even cosmic relationships. Rydberg’s ideal of the symmetrical and athletic body is seen in the perspective of his dependence on German neo-humanism and the gymnastic movement. The ideal of bodily symmetry figures as an image of universal man who defies the division of labor, while the deformed body inversely figures as an image of the lack of wholeness in a stratified bourgeois society. This is further elucidated by an analysis of Rydberg’s view of Darwinism and his fear of degeneration. In the final section, special attention is given to Rydberg’s broodings on the “Future of the White Race”. In this text, the body is a figure of the collectivity (the body politic) and its diseases signify political and moral crisis, while the remedy for this state of affairs lies in recognizing the unity of the living, the dead and the unborn in the body of Christ. </p> Alfred Sjödin Copyright (c) 2021 Alfred Sjödin https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1738 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Militarismens ontologi https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1741 <p><strong>The Ontology of Militarism: War and Peace as Conditions of Existence in Frida Stéenhoff ’s <em>Stridbar ungdom</em> and Elin Wägner’s <em>Släkten Jerneploogs framgång</em></strong></p> <p>This article claims that Western culture is tinged by an idea of an ontology of militarism. By analyzing how bodies are militarized because of this presumption, and how resistance against that very same presumption is carried out in Frida Stéenhoff ’s <em>Stridbar ungdom</em> (1906) and Elin Wägner’s <em>Släkten Jerneploogs framgång</em> (1916), this article presents an alternative understanding of the relationship between militarism and peace. Both works problematize and challenge the idea of militarism as a pre-condition for the human being. Finally, utopia, rather than militarism, emerges as indispensable to human beings.</p> Maria Mårsell Copyright (c) 2021 Maria Mårsell https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1741 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Groteska kroppar i folkhemmets sverige https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1744 <p><strong>Grotesque bodies in the Swedish folkhem: Improper aesthetic and rhetoric in the magazine <em>PUSS</em> 1968–1974</strong></p> <p>&nbsp;In an analysis of the Swedish satirical magazine <em>PUSS</em> (1968–1974) this article explores what is considered as improper rhetoric and aesthetic in the public sphere. It draws on theories of representation and the culture of carnival laughter and the grotesque as well as research on the Swedish folkhem and satire and democracies. I coin the concept <em>demogrotesque-atic</em> in order to capture how PUSS, by using comics, grotesque bodies and carnivalesque, improper rhetoric and aesthetics, makes visible fundamental challenges to democratic societies. I argue that the magazine’s representational practices highlight the function of what is often considered ‘filth’ in the public sphere and the central role the grotesque body plays in upholding – and breaking – boundaries of propriety. I interpret this as important democratic work, and demonstrate that while the satire in <em>PUSS</em> is situated in a specific time and place, it is also part of a longstanding literary and artistic tradition.</p> Annika Olsson Copyright (c) 2021 Annika Olsson https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1744 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Maskinkroppens gräns https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1747 <p><strong>Boundaries of the Machine Body: Violence, Immunity and Media Assemblages in <em>The Last of Us</em></strong></p> <p>This article examines the portrayal of bodily boundaries in the videogame series <em>The Last of Us</em>. Drawing on theories of media ecology and posthumanism (most notably Deer’s notion of radical animism, Haraway’s theories of the cyborg, and Fuller’s account of media assemblages), three aspects of this portrayal are described: first, the game’s narrativization of bodily violence through an amalgamation of the player’s sensory systems with media technologies; second, the game’s depiction of monstrous corporeality; and third, its representation of immune systems through the mirrored relationship between external tools and endogenous bodily functions. Connecting these three aspects, it is argued that <em>The Last of Us</em> portrays bodily boundaries as precarious, and that it presents violence, technology and infectious disease as callingcards for moving beyond anthropocentric views of corporeality; of conceptualizing the human body as machine-like and inevitably more-than-human.</p> Oscar Jansson Copyright (c) 2021 Oscar Jansson https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1747 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Beröring och begränsning https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1750 <p><strong>Touch and Restriction: On the Human-Animal Interface</strong></p> <p>Climate crisis and mass extinction show the need to reshape our understanding of human culture in relation to non-human lifeforms. The article considers touch as a point where the border between humans and other species may be renegotiated. Three supplementary modes of human thought, which combine explanation, speculation, and imagination, are interrogated in terms of how they each deal with the tactility of cross-species interaction: philosophy, mythical representations in literature and art, and documentary film. Interface is used as a common concept for how bodies remain distinct from each other while also being able to connect with each other. First, I present how the interface is conceptualized in general by philosophers like Derrida, Nancy and Harman, and between humans and animals in particulars by thinkers like Wood and Michaux. Then, I relate the discussion to how two mythical motifs, focusing on instances of erotic touch across species lines, have been represented in literature and visual art: Leda and the swan, and Pasiphaë and the bull. Finally, I move on to two documentary films: Robinson Devor’s Zoo (2007) and Nikolaus Geyrhalter’s <em>Unser täglich Brot</em> (2005). The idea of zoosexual intercourse is contrasted to the distanced violence of the industrial keeping of animals. I suggest how touch show the possibility of a cross-species communion otherwise negated by late-modern industrial capitalism.</p> Erik Van Ooijen Copyright (c) 2021 Erik Van Ooijen https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1750 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Recensioner, Vol. 51 No. 1-2 (2021) https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1819 <p><span class="VIiyi" lang="en"><span class="JLqJ4b ChMk0b" data-language-for-alternatives="en" data-language-to-translate-into="sv" data-phrase-index="0" data-number-of-phrases="1">Reviews of recent publications in the field.</span></span></p> Camilla Brudin Borg, Peter Forsgren, Kristina Fjelkestam, Erik van Ooijen, Anders Ohlsson, Nils Ekedahl, Minna Skafte Jensen, Cecilia Annell, Birgitta Theander, Jesper Olsson, Rikard Schönström Copyright (c) 2021 Camilla Brudin Borg, Peter Forsgren, Kristina Fjelkestam, Erik van Ooijen, Anders Ohlsson, Nils Ekedahl, Minna Skafte Jensen, Cecilia Annell, Birgitta Theander, Jesper Olsson, Rikard Schönström https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1819 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100 Svensk litteraturvetenskap och skandinaviska studier i utlandet https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1813 Rikard Schönström, Anders Mortensen Copyright (c) 2021 Rikard Schönström, Anders Mortensen https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://publicera.kb.se/tfl/article/view/1813 Fri, 10 Dec 2021 00:00:00 +0100