I detta nummer behandlar temadelen ”Feministiska perspektiv på fred och krig”, som temaredaktörerna Marta Kolankiewicz och Riya Raphael introducerar i sin inledning ”Feministiska dilemman i krigstid”. Kolankiewicz och Raphael inledde arbetet med temat under senvåren 2022 och slutförde arbetet tillsammans med oss och skribenterna under oktober och november 2023. Detta innebär alltså att numret växt fram under en period som inledningsvis präglades av Rysslands fullskaliga krig i Ukraina och av den ökade militariseringen av det offentliga samtalet i Sverige, inte minst i form av Sveriges väg mot ett medlemskap i Nato. Just dessa frågor finns bland de teman som berörs i temanumret.

Men då vi skriver det här välkomstordet har ytterligare akuta skeenden kommit att prägla våra tankar: Hamas attack på, och gisslantagande av, människor i Israel den 7 oktober, israeliska militärens pågående bombningar och fördrivning av människor i ett Gaza där vatten, el och kommunikationsmöjligheter samtidigt begränsas. Dessa händelser sker i ett större sammanhang där Europas antisemitism och islamofobi sammanflätas med Europas koloniala historia, 75 år av fördrivning av palestinier, Israels ockupation och blockader – en situation som Amnesty International, Human Rights Watch och den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem kallar för apartheid. Sorgen över alla offer i Gaza, på Västbanken och i Israel går inte att omfatta.

Vi ser också stora demonstrationer för fred över hela världen. Vi hoppas att detta nummer av TGV kan vara ett litet bidrag till att genusvetenskapliga och feministiska sammanhang kan vara platser för medkänsla, sorg, kritik och politiska krav och visioner i tider som dessa.

Vi forskare har ett ansvar att använda de plattformar som finns tillgängliga för oss. I samband med att vi publicerar dessa bidrag till feministiska samtal om fred och krig ansluter vi oss till de i skrivande stund akuta kraven på eldupphör i Gaza och frigivning av gisslan, nu!

-------------------------------------------------------------------------

Bredvid temadelen är vi glada att kunna presentera två forskningsartiklar, samt recensioner och de sedvanliga krönikorna från Sveriges genusforskarförbund (SGF) och Ämnesföreningen för genusvetenskap i Sverige (ÄG).

Medan temadelen i varje nummer ger oss möjlighet att fördjupa oss i ett angeläget tema eller fält, så är TGV samtidigt en plattform för genusvetenskaplig forskning i sin bredd. De fristående forskningsartiklarna i det här och kommande nummer visar just på den tematiska, epistemologiska och metodologiska bredden som utgör både ämnet och genusforskning i de olika disciplinerna.

Sofia Orrbéns artikel ”’Han hade sin penis i henne’ – Representationer av agerande kroppar i sexualbrottsdomar” bidrar till feministiska diskussioner om sexuellt våld i det juridiska fältet, genom en språkvetenskaplig analys av hur offer- och förövarpositioner diskursivt konstrueras och förhandlas i domstolar.

Johanna Gondouin och Suruchi Thapar-Björkert analyserar i ”Moderland utan kvinnor: kast, klass och patriarkat i Manish Jhas Matrubhoomi” den dystopiska filmen Matrubhoomi: A Nation Without Women som kom ut i Indien 2003. Författarna analyserar filmen i sammanhanget av könsselektiv abort och dess effekter i form av kvinnounderskott och förändrade strukturer kring kön och äktenskap.

I de samtal vi har haft med kollegorna i TGV:s lokala redaktionskommitté och i TGV:s referensgrupp, en större grupp forskare från Sverige och Norden som diskuterar tidskriftens riktning, uppmärksammades TGV:s betydelse som samlingsplats för information om vad som händer på det genusvetenskapliga fältet och för debatt. Vi kommer därför att utveckla hemsidan för att kunna presentera nyheter om disputationer, avhandlingar, konferenser och publikationer. Vi kommer också styra recensionssidorna mot ett större fokus på nyutkomna avhandlingar. Slutligen välkomnar vi debatt och kommer utforma vårt stående call för fristående forskningsartiklar och Frispel för att tydligare bjuda in till olika former av debatt om teori, metod och om det genusvetenskapliga fältet.

Krönikorna från SGF och ÄG belyser de pågående förskjutningarna i villkoren för genusvetenskap, genusforskning och feministisk arbete i akademin också i Sverige, och påtalar några av de förändringarna som vi och våra organisationer genomgår.

En nyhet i det här numret är att vi inkluderar en forskningsartikel på engelska. TGV har sedan 2022 tagit beslut om att ge möjlighet för kollegor som inte kan skriva på svenska att bidra till tidskriften. Vi anser detta nödvändigt för att spegla genusforskningen och genusvetenskapen i Sverige. Precis som med norska och danska bidrag, som välkomnats sedan starten, handlar det om några enstaka artiklar.

Detta nummer av Tidskrift för genusvetenskap 2-3 2022 är väldigt sent, och vi skulle kunna ägna utrymme åt att prata om hur digitaliseringsprocesser är bra men tar tid, om brist på finansiering och det akademiska arbetets villkor i allmänhet. Istället vill vi varmt välkomna er till läsningen av dessa texter, nu när de publiceras i november 2023, och uppmuntra er med att ni inte ska behöver vänta lika länge igen då flera nummer redan är på gång framåt. Vi ser fram emot att dela med oss av kommande nummers teman och fristående artiklar.

Vi vill tacka alla författare, temaredaktörerna och layoutare, och inte minst granskarna för ert arbete med detta nummer. Vi vill också tacka vår kollega Sara Kauko som tolkat temat i sin illustration för omslaget. Och vi ser som alltid fram emot att få in era artiklar, Frispel och förslag på temanummer – dessa välkomnas löpande!