är professor emerita i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot frågor om kön, våld och politik, som i ett kapitel om #metoo i Maktordningar och motstånd (2022). Hon har även skrivit om nationalism och svensk säkerhetspolitik i Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor (2007) samt medverkat i antologin Making Gender, Making War (2012). Problem kring demokratin och dess kroppspolitiska gränser är ett återkommande tema.

är docent i genusvetenskap och verksam som forskare vid Mångkulturellt Centrum och universitetslektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon leder för närvarande två VR-finansierade projekt om nya reproduktionsteknologier och globalisering: Från mänskligt avfall till vinstgivande resurs. Genus, biopolitik och nyliberalism i indiskt kommersiellt surrogatmödraskap samt Expanderande reproduktiva ekonomier: en studie av kvinnors reproduktiva arbete i fertilitetsindustrin i Indien och Uganda. Hennes senaste arbete finns publicerat i Feminism and Psychology, The Thinker och Catalyst: Feminism, Theory, Technoscience.

är författare till bland annat Skönheter och odjur, en feministisk kritik av djur - människa-relationen (2005) och Revolutionens rosenvatten, Olympe de Gouges feministiska humanism (2016, på engelska 2020). Gålmark är redaktör och skribent på digitala Arimneste Anima Museum.

är universitetsbibliotekarie och genusvetare vid KvinnSam - nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek.

är statsvetare och professor i genusvetenskap vid Örebro universitet. Hon har bland annat forskat om säkerhetisering av hälsa och om säkerhetsrådets resolution 1325, med publiceringar bland annat i International Feminist journal of Politics och Women’s Studies International Forum. Hon har också forskat om kvinnors villkor i filmbranschen och arbetar för närvarande i projektet DIGISCREENS om demokrati och identitet i regleringen av strömningsplattformar. Hon har nyligen gett ut boken Kvinnors närvaro och makten över filmen (Studentlitteratur 2022).

har en PhD i utvecklingsstudier och är anställd som vikarierande lektor på Genusvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Hennes forskning undersöker sexualitet, genus och ras i nationalistisk politik och dess gränser för tillhörighet, med fokus på Skandinavien. Katarina undervisar i feministisk teori, metodologi och normkritik inom vården.

är lektor vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hon disputerade 2015 vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, med en avhandling som fokuserade på fall av anti-muslimskt våld och hur dessa betraktas i svenskt rättsväsende. Hon forskar om rasism och antirasism samt om feministiska, antirasistiska och kritiska perspektiv på social rättvisa och lag.

är forskare vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om intersektionella perspektiv på ekonomi och samhälle.

är doktorand i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola. Hennes avhandling med arbetsnamnet Fredstematikens kritiska potential undersöker fred som idé i skönlitterära verk av Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson. Mårsell har tidigare publicerat sitt arbete i Tidskrift för Litteraturvetenskap och Nordic Theatre Studies.

är doktorand i filosofi vid Jyväskylä universitet och gästdoktorand i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Medredaktör för bland andra boken I det gemensamma: Konst, samhälle, komplexitet (Statens Konstråd och Art & Theory 2017), redaktör för Konsten i Psykiatrins hus (Uppsala läns landsting och Kultur i Länet 2013) och Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970-talet till idag (Atlas 2005).

är doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet. Hennes avhandling syftar till att undersöka skriftliga representationer av muntliga huvudförhandlingar i tingsrätten vid sexualbrottsmål. Ambitionen är att genom studiernas resultat diskutera vilken roll som språket i domar spelar för bemötande av sexualbrottsoffer i skrift och därmed i förlängningen även förtroendet för domstolarnas hantering av sexualbrott. Särskilt fokus riktas mot språkets roll vad gäller risken för sekundär traumatisering.

är för närvarande postdoktor i projektet Postgrowth Welfare Systems Project vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon försvarade sin doktorsavhandling i juni 2021 vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet med ett arbete som fokuserade på konceptualiseringar av värde i social teori och arbete baserat på intervjuer med pheriwale, en grupp som handlar med begagnade tyger och kläder, i Delhi, Indien. Hennes forskningsintressen inkluderar studier om arbete, socioekologisk transformation, intersektionella, postkoloniala och queerfeministiska perspektiv på politisk ekonomi.

är forskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet (GPS). Hennes forskning handlar om genus, nationell identitet och säkerhet i internationella relationer, med särskilt fokus på svensk utrikes- och säkerhetspolitik, historiskt och idag.

är oberoende forskare och HBTQI+-aktivist med en interdisciplinär bakgrund i internationella ekonomiska relationer, genusvetenskap, psykologi och statsvetenskap. Maryna är anställd som senior postdoc på Katholieke universiteit Leuven i Belgien.

är docent och universitetslektor på Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet. Hennes forskning berör genusperspektiv på kolonialism och nationalism, genusperspektiv på våld i Indien och i Europa, etnicitet, socialt kapital och exkludering, assisterade reproduktiva teknologier och kvalitativ feministisk forskningsmetodologi. Hon har nyligen varit medredaktör för Postcolonial and Postsocialist Dialogues: Intersections, Opacities, Challenges in Feminist Theorizing and Practice (Routledge 2021).

är docent och lektor i internationella relationer på Stockholms universitet. Hon arbetar inom fältet feministiska internationella relationer (IR) och har forskat om säkerhetspolitik och militära insatser. Nyligen har hon deltagit i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som anlägger ett feministiskt perspektiv på militärt minnesskapande. Resultat från detta projekt har bland annat publicerats i Cooperation and Conflict och International Feminist Journal of Politics.

arbetar tvärvetenskapligt med forskning om omsorgsrelationer i livets slutskede som doktorand på Lunds universitet. Hon förbinder feministisk forskning om ’care’ med folkhälsoperspektiv på död och döende. Jamies avhandling är baserad på empiriskt arbete med patienter, närstående och sjukvårdspersonal inklusive intervjuer, visuella metoder och aktionsforskning.

är statsvetare och professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hon forskar om genus, nationalism och legitimering av statens våld. De senaste åren har hon främst ägnat sig åt säkerhetspolitik och militärt minnesskapande. Tillsammans med Maria Wendt har hon publicerat Gendering Military Sacrifice (Routledge 2019). Boken I kalla krigets spår: Hot, våld och beskydd som kulturarv (Kriterium 2023) är en aktuell publikation.