Tidskrift för genusvetenskap https://publicera.kb.se/tgv <p><em>Tidskrift för genusvetenskap</em> (TGV) är en expertgranskad genusvetenskaplig tidskrift. TGV speglar den svenska genusforskningens bredd och centrerar dess intersektionella och kritiska epistemologier. TGV presenterar ny forskning, teorier och begrepp samt tillgängliggör forskning för en bredare krets.</p> Ämnesföreningen för Genusvetenskap sv-SE Tidskrift för genusvetenskap 1654-5443 <p>Publicerat under en Creative Commons-licens (<a href="https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/">Creative Commons CC BY-NC 4.0 License</a>), vilket ger tredje part rätt att kopiera och återdistribuera materialet i vilket medium eller format som helst. Författaren/författarna behåller copyright till verket. </p> Medverkande https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2566 Tidskrift för genusvetenskap Copyright (c) 2022 Tidskrift för genusvetenskap https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2022-06-08 2022-06-08 42 2-3 202–204 202–204 Evelina Johansson Wilén. Mellan jaget och världen. Feminism och etik under nyliberala villkor https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2437 Maria Carbin Copyright (c) 2021 Maria Carbin https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 188–190 188–190 10.55870/tgv.v42i2-3.2437 Lena Gunnarsson. Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2440 Renita Sörensdotter Copyright (c) 2021 Renita Sörensdotter https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 191 193 10.55870/tgv.v42i2-3.2440 Karin Milles. Jag måste, när ingen annan vill. Kvinnorättskämpen Sophie Sager https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2443 Eva Zetterman Copyright (c) 2021 Eva Zetterman https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 193–195 193–195 10.55870/tgv.v42i2-3.2443 Is, träd och andra feministiska figurationer. Klimatforskning och den scenkonstnärliga sinnlighetens betydelse https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2392 <p>This article investigates the ways in which research on climate change and performing arts converge, intersect, and fertilize each other. Through conversation, the researchers examine the questions: What can researchers learn from art-based work methods regarding knowledge and management of climate change? What can be embodied in a scientific text, or conveyed through performing arts? The article is inspired by approaches to epistemology and ontology in stage arts. The text takes the form of a dialogue between two researchers: one with a background in the field of feminist and intersectional climate research, one with a background in feminist and intersectional cultural studies and studies of performing arts. Taking conceptual departure in what is labelled by, amongst others, Donna Haraway and Rosi Braidotti as feminist figurations, the authors investigate the intersections and differences between climate research and performing arts. Empirically, the article is based on two performances: The National Park (Nationalparken) and The Polar Travellers (Polarfararna), both produced within the Swedish national touring theatre Riksteatern’s thematic initiative Human and Nature. The theoretical framework of the article is dialogic and rests on the work of amongst others Viktor Shklovsky, Peggy Phelan, Mark Carey, Jamie Lorimer, Bruno Latour, and Judith Butler.</p> Anna Kaijser Anna Lundberg Copyright (c) 2021 Anna Kaijser, Anna Lundberg https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 5 26 10.55870/tgv.v42i2-3.2392 När ska du ha barn? https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2410 <p>Swedish comics and graphic novels have developed over the last decade with clearly feminist and socially critical themes. This article considers contemporary feminist comics through research on “lifelines,” the order in which a life should be lived to be considered intelligible. Focusing on comics by Karolina Bång, Liv Strömquist, Mats Jonsson, Sofia Olsson, Sara Elgeholm, Lisa Wool-Rim Sjöblom and Linda Spåman, we examine the way in which these works problematize the life choices of the characters and the passage into adulthood, with or without children. In these comics, the child becomes an ambivalent symbol for the meaning of life lived according to what Sara Ahmed refers to as the “straight line” of heteronormativity. Representations of reproduction, or lack thereof, are thus a central part of the discussion of intelligible adulthood taking place in contemporary feminist comics.</p> Mike Classon Frangos Maria Margareta Österholm Copyright (c) 2021 Mike Classon Frangos, Maria Margareta Österholm https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 27–48 27–48 10.55870/tgv.v42i2-3.2410 Mindre rum, nya gränser och kollektivets underminering. Det nazistiska hotet mot HBTQ-rörelsen https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2413 <p>Support for right-wing extremist organizations and ideologies has increased in Sweden and other European countries in recent years, expressed for instance in organized Nazi attacks against LGBTQ activists. Against this background, ten LGBTQ activists in Sweden have been interviewed about their experience of such attacks. By using feminist theories on violence and theories on social movements, our analysis shows that such actions are experienced and affect LGBTQ activists differently depending on context. Being part of a collective seems to provide a sense of safety and thus offers protection in instances of direct confrontation. On the other hand, threats against individuals, in particular online, are described as creating prolonged fear and stress. The presence and actions of Nazis affect both the organizations and individuals in the movement; it drains already limited resources, constrains the space for supporting the community and for pursuing policy issues. The threats also produce individual self-regulation, both in public debate participation and in adapting physical appearance to cis- and heteronormative expectations.</p> Ida Linander Marcus Lauri Johanna Lauri Copyright (c) 2022 Ida Linander, Marcus Lauri, Johanna Lauri https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2022-06-07 2022-06-07 42 2-3 49–70 49–70 10.55870/tgv.v42i2-3.2413 Två gräl. Slavhandel, kvinnokamp och moraliskt gnissel i Fredrika Bremers Grannarne https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2416 <p>This article examines Fredrika Bremer’s novel The Neighbours (Grannarne, 1837), and in particular two scenes in which respectively the transatlantic slave trade and Islam are debated. Together, these two quarrels form a feminist, nationalist argument against slavery, using an image of a misogynistic Orient as backdrop. The Neighbours present an unusually explicit discussion about the transatlantic slave trade, while at the same time simultaneously acknowledging and trivializing it. The economic system of slavery is tied to the transatlantic slave trade in The Neighbours, as the reader learns that a man that has become rich from trade with West Indian colonies has also been kidnapping people and selling them into slavery. The contemporary failure to acknowledge the connection between colonial trade and the transatlantic slave trade is implicitly critiqued in the novel through presenting the reader with two versions of his past; one official, censored, version and one that is kept a secret.</p> Sam Holmqvist Copyright (c) 2022 Sam Holmqvist https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2022-06-07 2022-06-07 42 2-3 71–90 71–90 10.55870/tgv.v42i2-3.2416 Killar: Vad är problemet? https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2419 <p>This article explores different problematizations of young men in masculinity research. It looks at research on young men in school, young men and sports, and young men and violence, as well as the place of young men in more general discussions about masculinity. It is argued that four main problematizations can be identified in this research, depending on whether the focus is on the structure, the group, the experience, or the categorization. Differentiating between different problematizations, it is suggested, may be a helpful way of understanding key differences in research on, as well as in interventions directed at, young men.</p> Kalle Berggren Copyright (c) 2021 Kalle Berggren https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 91–108 91–108 10.55870/tgv.v42i2-3.2419 Bara de inte upptäcker att du är pervers https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2422 <p>In this article I use autoethnographic method to assess two situations in which my kink identity and my non-monogamous identity clash with my role as a university teacher. Both identities are norm-breaking and stigmatized. They are coded as private in contrast to the professional ideal of the teacher. I ask how it affects me to keep part of my lived reality hidden and discuss what conflicts are obscured when some perspectives cannot be voiced.<br />I also ask how students are affected when the university presents itself as more homogenic then it really is.</p> Ellika Sevelin Copyright (c) 2021 Ellika Sevelin https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 109–131 109–131 10.55870/tgv.v42i2-3.2422 Slutspurt för Uppsala https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2389 <p>FRÅN REDAKTIONEN Kära TGV-läsare! Detta är det sista redak- tionsordet från Uppsalaredaktionen. Nästa nummer (4/2021) blir ett temanummer med gästredaktörer (Nationella minorite- ter, ett tema som vi har velat genomföra ända sedan starten 2018, blir äntligen verk- lighet!) och vid årsskiftet flyttar Tidskrift för genusvetenskap till Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.</p> Karin S. Lindelöf Anna Bark Persson Copyright (c) 2022 Karin S. Lindelöf, Anna Bark Persson https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 10.55870/tgv.v42i2-3.2389 Världen hade behov av mig https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2425 <p>Hur ska vi förhålla oss till våra feministiska hjältinnors dåliga sidor? Är de helgjutna idealgestalter eller normala, splittrade människor? Kan en ung kvinna tycka om dem fast de inte är som hon först trodde? Författaren och redaktören Joanna Biggs kämpar med dessa frågor inför sin beundrade Simone de Beauvoir. Biggs, som läst Det andra könet, läser nu de nya biografierna över Simone de Beauvoir och alla hennes självbiografiska verk.</p> Joanna Biggs Copyright (c) 2021 Joanna Biggs https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 132–153 132–153 10.55870/tgv.v42i2-3.2425 Frispel: Rockstjärnedrömmar. Samskapade (auto)etnografier https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2431 <p>Marcus</p> <p>Vi hade likadana pyjamasar. Jag tog hand om honom, jag var alltid snäll mot honom.</p> <p>Hans pappa är alkoholist. Så han är uppvuxen med en alkoholist hemma. Med att se en pappa som förändras från doktor Jekyll till mister Hyde. Hans pappa var avundsjuk på att mamma la tid på sin häst. Så den skulle han ju åka och skjuta. Jag hade någon form av distans till det för jag hade en annan pappa. Marcus var väl den som var ledsnast. Han grät ju, och mamma grät. De två grät mycket. Jag hade inte heller någon trygghet någonstans. Mamma berättade ingenting för någon. Hon var tyst i stort sett i alla år.</p> Kim Silow Kallenberg Copyright (c) 2021 Kim Silow Kallenberg https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 154–173 154–173 10.55870/tgv.v42i2-3.2431 Frispel: Lika delar glädje och dåligt undertryckt vrede. Reflektioner kring att genusprofilera historieutbildning på universitetsnivå https://publicera.kb.se/tgv/article/view/2434 <p>I den här texten kommer jag att reflektera över vad som kanske bäst kan benämnas som en genushistorikers himmel och helvete. Jag vill berätta om de vedermödor jag upplevde då vi vid historieämnet på Södertörns högskola för några år sedan bestämde oss för att genusprofilera grundkurserna i ämnet historia. Men jag vill också berätta om den oerhörda glädje det är att under- visa i just genushistoria. Det bör dock sägas att detta är min historia och mina reflektioner kring hur genusprofileringen av historias A- och B-kurser gick till samt hur jag tänker kring genushistoria, både som inriktning och som under- visningsämne. Jag har försökt att där det är möjligt underbygga min skildring med bland annat protokoll. Andra inblandade kan ha upplevt händelserna annorlunda, men detta är som sagt min historia sett ur mitt perspektiv.</p> Christina Douglas Copyright (c) 2021 Christina Douglas https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-01 2021-09-01 42 2-3 174–187 174–187 10.55870/tgv.v42i2-3.2434