Prövad eller beprövad?
Praktiker för prövande av lärares yrkeserfarenheter i skolan
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2021.3.1Keywords:
Proven experience, teacher, professional practices, phenomenography, phenomenologyAbstract
The rationale for this study stems from the Swedish educational context, where teacher practice is subject to policies stating that education must be built on research foundation and proven experience. In a previous article (Åman & Kroksmark, 2018), we demonstrated that the research foundation is operating in concurrence of teachers’ practices and experiences. This study in turn aims to explore how teachers understand proven experience and practices of proving professional experiences. The data was collected in 2014 in the project Modellskolan [The Model School], financed by the Swedish Research Council, through a stimulated recall method. We filmed 14 interviews with teachers focusing on group discussions about teachers’ practical dilemmas. The interviews were analyzed with a phenomenographic method, and the result revealed five categories with which the teachers evaluated collegial and individual experiences. The categories were analysed through praxis theory and linked to the phenomenological concepts of time and space to elucidate how fluid situated and unspoken professional experiences become systematic, general and partly transferable through proving practices. The results shed light on how teachers’ experiences and everyday practices challenge and encourage revisions of the definitions of research foundation and proven experiencea in Swedish national policies.
References
Alerby, E. (2019). Skolans rum: fyllda av minnen, känslor och pedagogiska betydelser. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red.) (2019). Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Daidalos, s. 83–104.
Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. (Göteborg Studies in Educational Sciences 96). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens. Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga”. Utbildning & Demokrati 2015, 24 (3), 2–16.
Bengtsson, J. & Berndtson, I. (Red.), (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, J. (1993). Theory and practice. Two fundamental categories in the philosophy of teacher education. Educational Review, 45(3), 205–211.
Bergmark, U. & Hansson, K. (2020). How Teachers and Principals Enact the Policy of
Building Education in Sweden on a Scientific Foundation and Proven Experience: Challenges and Opportunities. Scandinavian Journal of Educational Research https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1713883
Bredmar, A.–C., Dahlberg, K. (2019). Fenomenologi – mellan-rummets filosofi och dess praxis. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red.) (2019). Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Daidalos, s. 107–130.
Bronäs, A. & Selander, S. (Red.). (2006). Verklighet. Verklighet. Teori och praktik i lärarutbildning. Stockholm: Norstedt akademiska förlag.
Dahlberg, K. (2017). The art of understanding. I Visse, M. & Abma, T. (red.), Evaluation Care Society: Dialogues between Evaluators Care Ethicists on a Caring Society. Charlotte, NC: Information Age Publishing. Inc, s. 51–80.
Eriksson, A. (2009). Om teori och praktik i lärarutbildning: en etnografisk och diskursanalytisk studie. Göteborg: Göteborgs universitet.
Gass, S. & Mackey, A. (2000). Stimulated recall methodology in second language research [Elektronisresurs]. Hoboken: Taylor & Francis.
Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(3), 145–157.
Handal, G. & Lauvås, P. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A & Fullan, M. (2013). Professionellt kapital – att utveckla undervisning i alla skolor. Lund: Studentlitteratur.
Hansen, K. Y. & Gustafsson, J-E. (2019). Identifying the key source of deteriorating educational equity in Sweden between 1998 and 2014. International Journal of Educational Research (93)79-90.
Hartman, S. (2005). Det pedagogiska kulturarvet. Stockholm: Natur & Kultur.
Hegender, H. (2010). The Assessment of Student Teachers' Academic and Professional Knowledge in School-Based Teacher Education. Scandinavian Journal of Educational Research. Apr2010, Vol. 54 Issue 2, s. 151-171. 21p. 1 Chart. DOI:10.1080/00313831003637931
Håkansson, J. Sundberg, D. (2106). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur.
Högskoleverket (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Högskoleverkets rapportserie. Stockholm: Högskoleverket.
Josefsson, I. (2005). Vetenskap och beprövad erfarenhet i Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie, s. 30–38.
Kroksmark, T. (Red.) (2014). Modellskolan – en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som kompetensutvecklingspraktik. Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 348. Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis.
Lauvås, P., Hofgaard Lycke, K, Handal, G. (2017). Kollegahandledning med kritiska vänner. Lund: Studentlitteratur.
Van Manen, M. (1977). Linking ways of knowing with ways of being practical. Curriculum Inquiry, 6, 205–228.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Merleau-Ponty, M. (1948/2004). The World of Perception (O. Davies, övers.). London: Routledge.
Merleau-Ponty, M. (1946/1964). The primacy of perception and its philosophical consequences (J. M. Edie övers.). I Edie, J. M. (red.). The Primacy of Perception: and other essays on phenomenological psychology, the philosophy of art, history, and politics. Evantson, Ill.: Northwest University Press, s. 12–42.
Merleau-Ponty, M. (1945/1995). Phenomenology of Perception (C. Smith, övers.). London: Routledge.
Norrestam, S. & Alfredsson, S. (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet skola. Skolutveckling på vetenskaplig grund, VBE-programmet och författarna. Lund: Lunds University.
Persson, A & Persson, J. (2017). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola. In Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola Lund: Lund University.
Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. Garden City, NY: Doubleday.
Schön, D. (1991). The Reflective Practitioner: How Professionals Think in Action. Farnham: Ashgate.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Norstedts Juridik.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Elanders.
Skolverket. (2016). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hämtad 2016-11-12 från www.skolverket.se.
Skolverket (2020). https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-for-okad-kvalitet-i-skolan (nedladdad 2020-07-12).
Skolverket (2020a). https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra-nyckelbegrepp nedladdad 2020-08-03).
Svensson, L. & Doumas, K. (2013). Contextual and analytic qualities of research methods exemplified in research on teaching. Qualitative Inquiry, 19, 441–450. Doi: 10.1177/107780041348209
Uljens, M. & Kullenberg, T. (2019). Livsvärldsfenomenologi i ljuset av icke-affirmativ pedagogisk handlingsteori. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red.) (2019). Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Daidalos, s. 29–55.
Wennergren, A-C. & Åman, P. (2014). Skuggning för att synliggöra det osynliga. I Kroksmark, T. (Red.) (2014). Modellskolan – en skola på vetenskaplig grund med forskande lärare. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, K. (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning. Dissertation series No. 9. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Åkerlind, G. (2012). Variation and commonality in phenomenographic research methods. Higher Education Research & Development, 31 (1): 115-127.
Åman, P. & Kroksmark, T. (2018). Forskning i skolan – forskande lärare. Lärares uppfattningar av begreppet vetenskaplig grund. Nordic Studies in Education, Vol. 38, 3-2018, s. 199–214. ISSN 1891-5914.
Åsen Nordström, E. (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling - en studie av handledares lärande (Doktorsavhandling). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:688920/FULLTEXT02.pdf
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2021 Pia Åman, Ylva Lindberg, Stephan Rapp
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
