”No parent left behind”
Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2009.2-3.1273Keywords:
childhood, democracy, efficiency, inclusion, integration, parents, participation, pre-school, schoolAbstract
Parents’ - as well as children’s - participation is highly stressed in every policy document concerning pre-school and school, on local, national and international level. In this article parents’ participation in pre-school and school is regarded as an element of tension between policy and professional practice. Based on empirical data from three different studies, teachers’ professional attitudes and their conceptions of parental participation in school are presented. Contradictions between policy ambitions and professional practices are discussed in an historical perspective, and related to earlier emphasised equality in relation to the school. Changes are shown, especially in the policy discourse about parents’ participation: from the earlier objective of enhanced democracy, which was seen as an important, basic value, to the present goal of enhanced democracy and inclusion as a strategy for better learning outcomes and school efficiency.
References
Agell, Anders (2001). Fostrar skolan goda medborgare?: Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället . Uppsala: Iustus.
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna? Örebro: Pedagogiska Institutionen, Örebro universitet.
Bachtin, Michail Michajlovic (1981). The dialogic imagination: Four essays. Austin: University of Texas Press Slavic series.
Ball, Stephen J. (2008). The education debate. Bristol: Policy Press.
Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Socialantropologiska institutionen.
Beck, Ulrich & Beck-Gernsheim, Elisabeth (2002). Individualization: Institutionalized individualism and its social and political consequences. London: Sage.
Berntsson, Paula (2006). Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier: ett könsperspektiv på professionalisering. Göteborgs universitet: Göteborg studies in sociology.
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: What hinders and what promotes parental involvement in an urban school? (Malmö Studies in educational sciences, No 30). Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Bouakaz, Laid (2009). Föräldrar i mångfaldens skola: Möjligheter och hinder. Lund: Studentlitteratur.
Boult, Betty (2006). 176 ways to involve parents: Practical strategies for partnering with families. Thousand Oaks, CA : Corwin Press.
Bourdieu, Pierre (1990). Reproduction in education, society and culture. London: Sage Publications.
Bourdieu, Pierre (1993). The field of cultural production: Essays on art and literature. Cambridge: Polity Press.
Brown, Andrew (1999). Parental participation, positioning and pedagogy: A sociological study of the IMPACT primary school mathematics project. Wetherby: British Thesis Service.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: Förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons.
Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: Några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Malmö : Malmö studies in educational sciences.
de Carvalho, Maria Eulina P. (2001). Rethinking family-school relation: A critique of parental involvement in schooling. Sociocultural, political, and historical studies in education, 99.
Deleuze, Gilles & Guattari, Félix (1987). A thousand plateaus – Capitalism and schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Dewey, John (1966). Democracy and education: An introduction to the philosophy of education. New York : The Free Press, 1966.
Donzelot, Jacques (1997). The policing of families. Baltimore, Md.: John Hopkins University Press.
Education Council (2006). Recommendation of the European Parliament and the Council of 18 december 2006 on key competences for life long learning. Brussels: Official Journal of the European Union, 30.12.2006.
Eilard, Angerd (2008). Svensk, modern och jämställd. Om barn, familj och skola i grundskolans läseböcker. (Malmö Studies in Educational Sciences). Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Eilard, Angerd (2009). Grundskolan läseböcker och barndom i förändring. EDUCARE, 2-3.
Englund, Tomas (1993). Utbildning som "public good" eller "private good": Svensk skola i omvandling? Uppsala: Pedagogisk forskning i Uppsala.
Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann (2008). Likvärdighetsbegreppet i svensk utbildningspolitik. I Tomas Englund & Ann Quennerstedt (red.), Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning (ss. 7-36). Göteborg: Daidalos
Englundh, Elisabeth (2008). Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande : statligt ansvar -regionalt lärande? Stockholm: Pedagogiska institutionen, 143.
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro studies in education, 1404
European Commission (2005). Progress towards the Lisbon objectives in education and training. Report.
Falkner, Kajsa (1997). Lärare och skolans omstrukturering : ett möte mellan utbildningspolitiska intentioner och grundskollärares perspektiv på förändringar i den svenska skolan (Uppsala Studies in Education, 71). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Fast, Carina (2007). Sju barns lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola (Uppsala studies in Education. No 115). Uppsala: Uppsala universitet.
Forsberg, Eva (2000). Elevinflytandets många ansikten (Uppsala studies in Education, No 93). Uppsala: Uppsala universitet.
Fraser, Hamish & Honeyford, Gareth (2000). Children, parents and teachers enjoying numeracy: numeracy hour success through collaboration. London : David Fulton.
Giddens, Anthony (1999). Theorising modernity: Reflexivity, environment and identity in Giddens' social theory. London : Longman, 1999
Gleichman, Lee (2004). Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling: en studie av syn på föräldrar och relationen mellan familj och samhälle under 1957-1997. (Studies in educational sciences, 72). Stockholm: HLS förlag.
Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Hammarlund, Karl Gustav (1998). Barnet och barnomsorgen: Bilden av barnet i ett socialpolitiskt projekt. Göteborg: Historiska institutionen.
http://europa.eu/cgi-bin/etal.pl 2008-06-29
http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/r12555.htm 2008-06-29
Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet: en konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen. Stockholm: Symposion.
Isling, Åke (1974). Vägen till en demokratisk skola: skolpolitik och skolreformer i Sverige från 1880- till 1970-talet. Stockholm: Prisma.
Johansson, Kalle (2009). Klungan och barndomens sociala rum - Socialt gränsarbete och figurationer i rastfotbollen. Malmö: Malmö Högskola (lic. manus).
Jönsson, Ingrid (1999). Föräldrarnas roll i den formella styrningen av skolan. I Lars Lindkvist, Jan Löstedt & Ulf Torper (red.) En friare skola. Om styrning och ledning av den lokala skolan (ss. 159-184). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Marie (2007). Föräldraidentiteter i berättelser (Uppsala Studies in Education. No 112). Uppsala: Uppsala universitet.
Kolfjord, Ingela (2002). Förrättsligandet av ungdomars konflikter” Sociologisk forskning nr 3-4.
Kolfjord, Ingla (2009). Alternativ konflikthantering - Hur elevmedling kan påverka barns relationsskapande. EDUCARE, 2-3.
Konventionen om barnets rättigheter, 1989. (1990) Stockholm: Utrikesdepartementet.
Kristoffersson, Margaretha (2002). Föräldrainflytande i grundskola : en undersökning av nio lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. Umeå: Licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 16.
Lareu, Anette (1993). Home advantage. Social class and parental intervention in elementary education. Philadelphia: The Falmer Press.
Lelinge, Balli (2009). Klassvåld: En studie av dilemman och villkor för deliberativa samtal. Malmö: Forskarutbildning i pedagogik. Manus.
Lindbom, Anders (1995). Danska erfarenheter av föräldrainflytande. Kritisk utbildningstidskrift, (79):3, 66-69.
Lindgren, Anita (1994) (red.) Utmaning: Om elevinflytande i skolan. Göteborg: Gothia.
Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Luhmann, Niklas (1993). Barnet som media for oppdragelse. i Jens Cederström, Jens Qvortrup & Jens Rasmussen (red) Laering, samtal, organisation – Luhmann og skolen, Köpenhamn: Unge Paedagoger.
Luhmann, Niklas (1995) Social systems. Stanford UP.
Lundén, Karin (2004) To identify preschoolers at risk for maltreatment. Göteborg: Department of Psychology, Göteborgs Universitet.
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa processer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Löf, Camilla (2009). Livskunskap – en gränsöverskridande praktik i skola. EDUCARE, 2-3.
Malmö Skolplan (2004). Malmö: Malmö stad.
Moos, Lejf (2006). Fra politiska demokratidiskurser mod marknadsorienterede effektivitetsdiskurser. Nordisk Pedagogik, 4, 322–332.
Myndigheten för Skolutveckling. Utvärderingsrapport, 2008.
Myrdal, Alva & Myrdal, Gunnar (1934). Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonnier.
Nyberg, Claes (2000). Föräldrars och barns upplevelser av föräldramedverkan i barnidrott. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Idrottspedagogiska rapporter, 59.
Olsson, Lena (1998). Gränsdragning mellan stat och familj i offentlig omsorg. I Göran Ahrne (red.), Staten som organisationer (ss. 225–259). Stockholm: Nevenius & Santérus.
Olsson, Maria (2008). Från samhörighet till särart. Förändringar i den svenska skolans medborgarfostrande roll under 1990-talet i relation till valfrihet och likvärdighet. I Tomas Englund & Ann Quennerstedt Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning (ss. 72-95). Göteborg: Daidalos.
Paulu, Nancy & Martin, Margery (1993). Helping your child learn science. Washington, DC: American Chemical Society.
Petersson, Olof, Westholm, Anders & Blomberg, Göran (1989). Medborgarnas makt. Stockholm : Carlsson. Serie: Maktutredningens publikationer.
Permer, Karin & Permer Lars Göran (2002). Klassrummets moraliska ordning : iscensättningen av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet. Malmö: Studia psychologica et paedagogica.
Persson, Sofia (2008). Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000. Göteborg: Göteborg studies in Sociology.
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2002). ”Det är ju ett annat jobb.” Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(4), 257–278.
Petrosino, Pamela & Spiegel, Lisa (2006). No parent left behind : a guide to working with your child's school. Lanham, Md. : Rowman & Littlefield Education.
Platin, Lars (2009). Docentföreläsning. Malmö: Malmö Högskola. 17/3 2009.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik, Pedagogisk forskning i Sverige 8(1-2), 70–84.
Qvarsebo, Jonas (2006). Skolbarns fostran. Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962. Linköping: Linköpings universitet.
Rasmussen, Jens (2004). Undervisning i det refleksivt moderne: politik, profession, pædagogik. København : Hans Reitzels forlag.
Ribom, Leif (1993). Föräldraperspektiv på skolan – en analys från två håll. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Rothstein, Bo (1997). Den svenska modellens institutionella arv. I Anders L Johansson (red.), Fackliga organisationsstrategier. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Rubinstein-Reich, Lena & Tallberg-Broman, Ingegerd (2000). Den svenska skolan i det mångkulturella samhället. Konsekvenser för lärarutbildningen. Malmö högskola: Lärarutbildning.
Rådslagsgruppen Skola (2007). En ny skolpolitik – för kunskap, respekt och lust att lära. 2007-10-26.
Sandin, Bengt & Halldén, Gunilla (2003). Barnets bästa- en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm: Symposion.
SDS 5/6 2088, Intervju med rektor Gert-Ingvar Karlsson, Hagalidsskolan Staffanstorp
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Sheridan, Sonja (2001). Pedagogical quality in preschool : an issue of perspectives. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis,
Skolverket (1997). Vem tror på skolan? Attityder till skolan (Skolverkets Rapport 144). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid, nationell utvärdering av förskolan. Rapport 239. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Demokrati och värdegrund. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes. Rapport 318.
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa.
SOU 1980:27. Barn och vuxna. Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning. Stockholm: Liber.
SOU 1996:22. Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1997:121. Skolfrågor – Om skola i en ny tid. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stoltz, Pauline (2009). Styrning, barndom och skola. EDUCARE, 2-3.
Ståhle, Ylva (2000). Föräldrainflytande i skolan: behov eller politisk viljeyttring? : en studie kring föräldrainflytande i Stockholms skolor. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad, 2000:2.
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm : Norstedts akademiska förlag.
Tallberg Broman, Ingegerd (1991). När arbete var lönen. En kvinnohistorisk studie av barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Tallberg Broman, Ingegerd (1998). ”Det är ändå jag som är pedagogen”: Förskollärares och grundskollärares föreställningar om barnen, föräldrarna och läraruppdraget i en ny tid (Pedagogisk-Psykologiska problem. Nr 646). Malmö: Lärarhögskolan.
Tallberg Broman, Ingegerd (2006). Förhandlande och normerande praktiker i ett vidgat läraruppdrag. Myndigheten för Skolutveckling. Forskning i fokus, 29, 79–92.
Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2008). Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald. (Malmö Högskola:MUEP).
Utbildningsdepartementet (1995). ”Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar”: En översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan. Departementsserien. Stockholm: Fritze, 1995:5.
Utbildningsdepartementet (2003). Vardagsinflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Departementsserien. Stockholm: Fritze, 2003:46.
Utbildningsdepartementet (2007). Lärarlyftet – fortbildning och högre status. Pressmeddelande 20/4 2007.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning & Demokrati, 15(3), 31–60.
Vallberg Roth Ann-Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn. EDUCARE, 2-3.
Weiss, Heather (red.) (2005). Preparing educators to involve families: From theory to practice. (Harvard Family Research Project). Thousand Oaks, Calif. : Sage Publications.
Wennerholm Juslin, Pia & Bremberg, Sven (2005). Bättre skolprestationer med ökat föräldrainflytande: En systematisk forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Wertsch, James V. (1991). Voices of the mind : A sociocultural approach to mediatedaction. London: Harvester Wheatsheaf.
Westlund, Kristina (2008). Förskolepedagogers arbete med barns inflytande. Malmö: Forskarutbildning i pedagogik, 25 % seminarium.
Wigerfelt, Berit (2009). En likvärdig skola? EDUCARE, 2-3.
Vinterhed, Kerstin ( 2001). Medborgaridealet i skollagsstiftningen under 1900-talet. I: Anders Agrell (red.) Fostrar skolan goda medborgare? Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället (ss.47-70). Uppsala: Rättsfonden.
Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
