Skriftspråkande i fritidshemmet
DOI:
https://doi.org/10.63310/edu.2026.2.51316Keywords:
skriftspråkande, skriftspråkliga aktiviteter, fritidshem, skriftspråkAbstract
This study contributes to knowledge about school-age educare as a literacy practice by investigating conditions for reading and writing among students aged 6-7. Data were collected through observations of teachers’ and students’ literacy-related actions, as well as individual interviews with teachers at two school-age educare settings. The findings show that teachers led reading aloud and individual reading activities, in which students either read silently or “talk-read” with a peer. Reading aloud served several functions, including highlighting thematic work, focusing on a specific reading comprehension strategy, and creating order during snack time. The school-age educare teachers also initiated literacy skills training through isolated phonics exercises offered as an optional activity during “free play.” This practice closely resembled phonics teaching in school. By contrast, when students engaged with letter-sound associations during outdoor “free play,” the aim was not to practice phonics; instead, the language play served the purpose of the play itself. Thus, different practices occurred in parallel in the school-age educare settings: a more school-based practice guided by school-age educare teachers, alongside more playful student-initiated practices in which reading, writing, and language play were explored on students’ own terms.
References
Ackesjö, H., & Landefrö, A. (2014). På spaning efter en gräns. Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige. Barn - forskning om barn og barndom i Norden, 32(3), 27–43. doi: 10.5324/barn.v33i3.3499 DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3499
Alatalo, T., & Westlund, B. (2021). Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy, 21(3), 413–435. doi: 10.1177/1468798419852136 DOI: https://doi.org/10.1177/1468798419852136
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Barton, D. (2007). Literacy: An introduction to ecology of written language. Blackwell.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. DOI: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: A practical guide for beginners. Sage Publications.
Brodin, J., & Renblad, K. (2020). Improvement of preschool children’s speech and language skills. Early Child Development and Care, 190(14), 2205–2213. doi: 10.1080/03004430.2018.1564917 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1564917
Carlman, P., Hjalmarsson, M., & Ljung Egeland, B. (2025). Outdoor excursions in Swedish school-age educare centres. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 25(1), 597–610. doi: 10.1080/14729679.2024.2324796 DOI: https://doi.org/10.1080/14729679.2024.2324796
Dahlström, H., Damber, U., Gidlund, U., Saari, C.W., & Norberg, M. (2023). Literacy i fritidshemmet: En studie om förutsättningar för literacy i svenska fritidshem. Barn - forskning om barn og barndom i Norden, 41(4), 81-99. doi: 10.23865/barn.v41.5211 DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v41.5211
Elvstrand, H., & Närvänen, A. L. (2016). Children´s own perspectives on participation in leisure-time centres in Sweden. American Journal of Educational Research, 4(6). 496–503. doi: 10.12691/education-4-6-10
Falkner, C., & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik. En forskningsöversikt. Forskning i korthet nr 1 2016. Printhuset Elektra i Malmö.
Flewitt, R. (2005). Conducting research with young children: Some ethical considerations. Early Child Development and Care, 175(6), 553–565. doi: 10.1080/03004430500131338 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430500131338
Haglund, B. (2015). Pupil´s opportunities to influence activities: A study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556–1568. doi: 10.1080/03004430.2015.1009908 DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1009908
Haglund, B., & Peterson, L. (2017). Why use board games in leisure-time centres? Prominent staff discourses and describes subject positions when playing with children. International Journal for Research on Extended Education, 5(2), 188–206. doi: 10.3224/ijree.v5i2.06 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v5i2.06
Harris, P. (2015). ‘Words and stuff`: Exploring children’s perspective of classroom reading in the early school years. Australian Journal of Language and Literacy, 38(1), 27–37. DOI: https://doi.org/10.1007/BF03651952
Harvard Maare, Å. (2015). Designing for peer learning: Mathematics, games and peer groups in leisure-time centres. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].
Hjalmarsson, M., Fahlgren, M., & Våge, K. (2025). Mathematical activities in school-age educare. Social Sciences & Humanities Open, (12), 101756. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2025.101756
Holmberg, L., & Kane, E. (2020). Den tacksamma leken. Legitimering av fritidshemsverksamhet genom utbildningspolitik och forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 25(2–3), 92–113. doi: 10.15626/pfs25.0203.05 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.05
Hopkins, D. (2008). A teacher´s guide to classroom research. Open University Press.
Jansson, M. (2023). Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem. Organisation, didaktik och görande. [Licentiatavhandling, Linköpings universitet]. doi: 10.3384/9789180754507 DOI: https://doi.org/10.3384/9789180754507
Johannessen, A., Tufte, P., & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till samhällsvetenskapliga metod (2 uppl.). Liber.
Jonsson, K. (2021). Socialt lärande i fritidshemmet. En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. [Doktorsavhandling, Mälardalens universitet].
Klerfelt, A. (2007). Barns multimediala berättande: En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Kress, G., & van Leeuwen, T. (1996). Reading images: The grammar of visual design. Routledge.
Lager, K. (2020). Possibilities and impossibilities för everyday life: Institutional Spaces in school-age educare. International Journal for Research on Extended Education, 8(1), 22–35. doi: 10.3224/ijree.v8i1.03 DOI: https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03
Lago, L., & Bötrius, C. (2021). Elevers perspektiv på läsning i grundskola och fritidshem. Venue, (19). doi: 10.3384/venue.2001-788X.3288 DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.3288
Lago, L., & Elvstrand, H. (2019). ’Jag har oftast ingen att leka med’: Social exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education, 39(2), 104–120. doi: 10.18261/issn.1891-5949-2019-02-03 DOI: https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-02-03
Liberg, C. (2005). Rörelse i texter, texter i rörelse. I Inge-Gerd Bäcklund m.fl, (Red.), Texter i arbete/Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson, den 12 januari 2005. Asla & Institutionen för nordisk språk, Uppsala universitet.
Ludvigsson, A., & Falkner, C. (2019). Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet. Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk Tidsskrift for Pedagogikk Og Kritikk, 5, 13–16. doi: 10.23865/ntpk.v5.1181 DOI: https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181
Luke, A., & Freebody, P. (1997). Shaping the social practices of reading. I S. Muspratt, A. Luke, & P. Freebody (Red.), Constructing critical literacies (s. 185-225). Hampton Press.
Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem, Lgr22. (2025). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718
Närvänen, A. L., & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer. Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete. I A. Klerfelt, & K. Pálsdóttir (Red.), Barn. Forskning om barn og barndom i Norden (s. 9–25). Norsk senter för barneforskning. DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498
Perselli, A. K., & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: En analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75–95. doi: 10.15626/pfs27.02.04 DOI: https://doi.org/10.15626/pfs27.02.04
Putman, M., & Walker, C. (2010). Motivating children to read and write: Using informal learning environments as context for literacy instruction. Journal of Research in Childhood Education, 24(2), 140–151. doi: 10.1080/02568541003635243 DOI: https://doi.org/10.1080/02568541003635243
Riad, R., Westling Allodi, M., Siljehag, E., & Bölte, S. (2025). Dialogic reading in preschool: A pragmatic randomized trial enrolling additional language learners. Scandinavian Journal of Educational Research, 69(4), 772–789. doi: 10.1080/00313831.2024.2348473 DOI: https://doi.org/10.1080/00313831.2024.2348473
Schmidt, C., & Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”. Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 78–99. https://forskul.se/article/view/2766 DOI: https://doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19054
SFS (2010:800). Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Kvalitetsgranskning 2018. Diarienummer 400–2016:20. Skolinspektionen.
SOU (2018:57). Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället. Betänkande av läsdelegationen. Elanders.
SOU (2020:34). Stärk kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Betänkande av utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Elanders.
SOU (2022:61). Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid. Betänkande av utredningen om utökad rätt till fritidshem. Elanders.
Street, B. (1995). Social literacies. Critical approaches to literacy in development, ethnography and education. Longman.
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Wiksten Folkeryd, J., af Geijerstam, Å., & Edling, A. (2006). Textrörlighet: Hur elever talar om egna och andras texter. I L. Bjar (Red.), Det hänger på språket (s. 169–188). Studentlitteratur.
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2026 Christina Aminoff, Marianne Skoog, Karin Forslund Frykedal
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
