Bäckaslöv, Teckomatorp och Tulunda. Tre sydsvenska ortnamnsstudier

Tre sydsvenska ortnamnsstudier

Författare

  • Staffan Fridell

DOI:

https://doi.org/10.69489/nob.113.63032

Abstract

The now lost village Bäckaslöv (beckisslöff 1540) in Växjö parish, Kinnevald hundred, in Småland Province, was donated in 1652 by Queen Kristina to the city of Växjö and was later totally abandoned. There is no doubt that Bäckaslöv is an old, prehistoric -löv name, Old Swedish Bækkisløf. The Scanian place-name Eslöv has been interpreted as Old Danish *Æsislef with the genitive singular of an inhabitant designation *æsir ‘someone who lives at or by a ridge’ as its first element. Bäckaslöv should correspondingly be explained as being from the genitive singular of *bækkir ‘someone who lives by a brook’.

The Scanian village name Teckomatorp (Tickemandtztorp 1574), Norra Skrävlinge parish, Onsjö hundred, has been considered to have either the man’s name Common Scandinavian Tiðkumi or the noun Old Danish tækkeman ‘roofer’ as its first element. However, a more likely interpretation is a characterising man’s name Old Danish *Thiukk(e)man, with a weakly or strongly inflected adjective thiukk ‘thick’ as its first element.

In the parish of Mörlunda, Aspeland hundred, in Småland Province, the largest village goes by the name of Tulunda (Tulundum 1355). It immediately borders the church village Mörlunda (mørlunda 1329), which is remarkable considering that these two villages are the only ones in the whole of Småland with the old, pre-Christian place-name element ‑lunda. The word lund here most likely has the meaning ‘holy grove, sacrificial grove’. Tulunda could mean ‘two groves’. Most probably, Tulunda was previously a simplex name *Lunda. *Twalunda probably originally referred to both Tulunda and Mörlunda together, but the name was subsequently transferred to the larger village of the two, *Lunda.

Referenser

A 9 = Registrum ecclesie Lincopensis, SRA.

Areskog, Gertrud, 1936: Östra Smålands folkmål. Inledning, översikt av ljudläran, formlära: verbböjningen. Uppsala. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning 4.)

B 14–15 = Lars Eriksson Sparres kopieböcker, SRA.

Brøndum-Nielsen, Johannes, 1950: Gammeldansk Grammatik i sproghistorisk Fremstilling. 1. Inledning. Tekstkildernes lydbetegnelse. Vokalisme. 2. Udg. København.

Decb = Decimantboken 1651, Landsarkivet i Lund.

Ekbo Suppl. = Sven Ekbo, Supplement till Hellquists etymologiska ordbok för bokstäverna S och T, ms. hos Svenska Akademiens ordboksredaktion, Lund.

Elmevik, Lennart, 1968: Kvädö, Kvärlöv och Kvänum. I: NoB 56. S. 165–186.

― 1979: Om förlederna i några ortnamn på -lev, -löv. I: SOÅ. S. 68–84.

Falkman, Axel, 1877: Ortnamnen i Skåne. Etymologiskt försök. Lund.

Fridell, Staffan, 1992: Ortnamn på -ryd i Småland. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 60. Studier till en svensk ortnamnsatlas 15.)

Gillberg, Johan Lorentz, 1765: Historisk, oeconomisk och geographisk beskrifning öfwer Malmö hus lähn uthi hertigdömmet Skåne. Lund.

Hellberg, Lars, 1960: Plural form i äldre nordiskt ortnamnsskick. Uppsala. (Uppsala universitets årsskrift 1960:1.)

― 1967: Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse. Kumla. (Kumlabygden. Forntid – nutid – framtid 3.)

Hellquist, Elof, 1948: Svensk etymologisk ordbok. 3 uppl. Lund.

HSkH 32 = Handlingar rörande Skandinaviens historia 32. 1851. Stockholm.

jrp = jordrevningsprotokoll, KA.

Jönsson, Fridolf, 1994: Ortnamn i Kronobergs län. 3 uppl. Växjö.

kml = katekismilängder, Landsarkivet i Lund.

KrSk = Kronens Skøder paa afhændet og erhvervet Jordegods i Danmark fra Reformationen til Nutiden. Udg. ved L. Laursen, F. J. West & S. Nygård. 1–5. 1892–1955. København,

Larsson, Lars-Olof, 1979: Småländsk bebyggelsehistoria. 1. Från vikingatid till Vasatid. 1:1. Kinnevalds härad. Växjö (Acta Wexionensia. Serie 1. History and geography 1:1.)

LDLV = Liber daticus Lundensis vetustior. Udg. ved Christian Weeke. 1884–89. København.

lr = länsräkenskaper, DRA.

LÄU 3 = Lunds ärkestifts urkundsbok. 3. Utg. av Lauritz Weibull. 1900. Lund.

NecrL = Necrologium Lundense. Lunds domkyrkas necrologium. Utg. av Lauritz Weibull. 1923. Lund.

Noreen, Adolf, 1923: Altisländische und altnorwegische grammatik (laut- und flexionslehre) unter berücksichtigung des urnordischen. 4. aufl. Halle (Sammlung kurzer grammatiken germanischer dialekte 4. Altnordische grammatik 1.)

Pr 1 = Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624. Utg. av John Tuneld. 1934. Lund.

Pr 2 = Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och 1690. Utg. av John Tuneld. 1960. Lund.

Sahlgren, Jöran, 1950: Dnjeprforsarnas svenska namn. I: NoB 38. S. 138–146.

― 1963: The name of the town Eslöv. I: Early English and Norse studies. Presented to Hugh Smith in honour of his sixtieth birthday. Ed. by Arthur Brown & Peter Foote. London. S. 172–177.

Skånsk ortnamnsdatabas. https://www3.isof.se/beb/

Swenning, Julius, 1917–37: Folkmålet i Listers härad i Blekinge. Ljudlära och formlära. Stockholm. (SvLm B 36.)

Søndergaard, Bent, 1972: Indledende studier over den nordiske stednavnetype lev (löv). København.

Downloads

Publicerad

2026-02-24

Referera så här

Fridell, S. (2026). Bäckaslöv, Teckomatorp och Tulunda. Tre sydsvenska ortnamnsstudier: Tre sydsvenska ortnamnsstudier. Namn Och Bygd, 113, 55–63. https://doi.org/10.69489/nob.113.63032

Nummer

Sektion

Artiklar