Torsänget, Vångan och Ale i Norrala socken
– om några namn på samlingsplatser
DOI:
https://doi.org/10.69489/nob.113.63047Abstract
Norrala Parish, Hälsingland Province, is home to the field areas Torsänget and Vångan, situated close to each other and nowadays partly built-up, and the hamlet Ale in their vicinity. These localities take up a central position in this district. The author concludes that the first element of Torsänget, of which the last element is the definite form of änge ‘meadow-landʼ, contains the godʼs name Tor ‘Thorʼ. The plural Vångan has been formed from vång, a common word in southern Sweden in the sense of ‘arable landʼ etc., and which has West Scandinavian counterparts such as the Norwegian vang ‘grassy flatʼ. In ancient times, some Norwegian vang names denoted meeting-places for legal proceedings, trade and cult, and, in the authorʼs opinion, this interpretation is also relevant to Vångan and a few other North Swedish vång names. A word *al corresponding to Gothic alhs ‘temple (sanctuary)ʼ with both West Germanic and Baltic parallels, among the former also ‘farm, houseʼ, has not been documented in Old Scandinavian but is supposedly included in several place-names. According to the author, this also applies to Ale, with an original reference to a meeting-place possibly equipped with a building.
Referenser
acc.nr = accessionsnummer.
Andersson, Thorsten, 1959: Tolen, Torsudden och några andra östgötska Tol-, Tor-namn. I: OUÅ. S. 25–38.
― 1992: Kultplatsbeteckningar i nordiska ortnamn. I: Sakrale navne [se detta]. S. 77–105.
b. = bild.
Baudou, Evert, 1999: Norrlands forntid – ett historiskt perspektiv. [2 uppl.] Bjästa.
Bjorvand, Harald & Lindeman, Fredrik Otto, 2019: Våre arveord. Etymologisk ordbok. 3. utg. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B. Skrifter 105.)
Bratt, Peter, 2008: Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern. Stockholm. (Stockholm studies in archaeology 46.)
Brink, Stefan, 1984: Ortnamn i Hälsingland. Stockholm.
― 1990a: Cult sites in northern Sweden. I: Old Norse and Finnish religions and cultic place-names. Based on papers read at the Symposium on encounters between religions in Old Nordic times and on cultic place-names held at Åbo, Finland, on the 19th–21st of August 1987. Ed. by Tore Ahlbäck. Åbo. (Scripta Instituti Donneriani Aboensis 13.) S. 458–489.
― 1990b: Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 57. Studier till en svensk ortnamnsatlas 14.)
― 1992: Har vi haft ett kultiskt *al i Norden? I: Sakrale navne [se detta]. S. 107–121.
― 1994a: Hälsinglands äldre bebyggelsenamn. I: Hälsinglands bebyggelse före 1600. Red. av Stefan Brink. Stockholm. (Bebyggelsehistorisk tidskrift 27.) S. 51–60.
― 1994b: Hälsinglands äldsta skattelängd. Hjälpskattelängden »Gärder och hjälper» från år 1535. Med inledning och kommentarer. Uppsala. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie C. Källskrifter 2.)
Bucht, Torsten, 1955 = SOVn 1.
― 1965 = SOVn 2.
Bugge, Sophus, 1885: Blandede sproghistoriske Bidrag. I: ANF 2. S. 207–253.
Dahlstedt, Karl-Hampus, 1962: Det svenska Vilhelminamålet. Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter 2. Kvantitet. Apokope. A. Text. Uppsala–København. (Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Serie A 7:2.)
Elmevik, Lennart, 2004: Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn. I: Namenwelten. Orts- und Personennamen in historischer Sicht. Hrsg. von Astrid van Nahl, Lennart Elmevik & Stefan Brink. Berlin–New York. (Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 44.) S. 38–56. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110911473.38
― 2018: Om pluraliteten hos några svenska ortnamnselement. I: Plurala ortnamn [se detta]. S. 75–84.
Enström, Hugo & Söderström, Sven, 1990: Enångersmålet. Ordlista över en dialekt i Hälsingland. Uppsala. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Serie A 16.)
Flemström, Bertil, 1960: Ortnamn i Medelpad. En översikt. Sundsvall. (Särtryck ur: Medelpad – drag ur bygdens historia. [Handledning för lärare i enhetsskolan. 1959. Timrå.])
― 1972: Jämtländska ortnamn. Östersund.
― 1983: Ortnamn i Jämtland. Stockholm.
Fornsök. RAÄ. https://app.raa.se/open/fornsok
Franck, Håkan, 1995: Forsamålet. Ordlista och grammatik. Hudiksvall.
Friberg, Nils, 1951: Vägarna i Västernorrlands län. Typiska drag i deras naturgeografiska struktur och äldre utveckling jämte utblickar över det svenska vägväsendet i övrigt, speciellt i Norrland. Första delen. Stockholm–Härnösand. (Meddelande från Geografiska institutet vid Stockholms högskola 80 A.) (Särtryck ur Vägbok för Västernorrlands län.)
Fridell, Staffan, 1992a: Finns det teofora -ryd-namn? I: Sakrale navne [se detta]. S. 23–33.
― 1992b: Ortnamn på -ryd i Småland. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 60. Studier till en svensk ortnamnsatlas 15.)
― 2001: Alböke och Arbelunda. I: NoB 89. S. 95–100.
ghj = Gärder och hjälper. Hjälpskattelängd från 1535 för stora delar av Sverige och Finland, KA.
GHK = Gammal hälsingekultur. Meddelanden från Hälsinglands fornminnessällskap. 1931–56. Hudiksvall. [Ny serie:] Gammal hälsingekultur. 1996–2002. Hudiksvall.
Grundberg, Leif, 2000: Husabyar i Norrland? Undersökningar kring Hälsingelagens Uppsala öd. I: En bok om Husbyar. Red.: Michael Olausson. Stockholm. (Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter 33.) S. 75–91.
Hagåsen, Lennart, 2014 = SOHä 2:2.
Hald, Kristian, 1975: Vang. Danmark. I: KL 19. Sp. 487 f.
Handbook IPA = Handbook of the International Phonetic Association. A guide to the use of the International Phonetic Alphabet. 1999. New York. DOI: https://doi.org/10.1017/9780511807954
Hedblom, Folke, 1948: Om hälsingarnas språk. I: HR. S. 34–53.
― 1958: Gästriklands äldre bebyggelsenamn. En förberedande undersökning. Gävle. (Särtryck ur: Från Gästrikland 1957–58.)
Hellberg, Lars, 1965: Skottvånga och Tvängen. I: OUÅ. S. 21–36.
― 1984: Svetjud och Norrlanden. En kompakt forskningsrapport. I: Florilegium Nordicum. En bukett nordiska språk- och namnstudier tillägnade Sigurd Fries den 22 april 1984. Red.: Birger Liljestrand. Utg. av Lars-Erik Edlund m.fl. Umeå. (Acta Universitatis Umensis. Umeå studies in the humanities 61.) S. 135–145.
― 1986: Hedendomens spår i uppländska ortnamn. I: OUÅ. S. 40–71.
Helleland, Botolv, 2002: Stadnamn og religionsskiftet. Ei problematisering med utgangspunkt i Ullensvang. I: NoB 90. S. 53–107.
Hellquist, Elof, 1980: Svensk etymologisk ordbok. 3 uppl., 4 tr. Lund.
Historiska kartor. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/historiskakartor
Holmberg, Karl Axel, 1969: De svenska tuna-namnen. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 45. Studier till en svensk ortnamnsatlas 12.)
Holmbäck, Åke & Wessén, Elias, 1940: Södermannalagen och Hälsingelagen. Stockholm. (Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar 3.)
HR = Hälsingerunor. Meddelanden från västra och södra Hälsinglands krets av Gästrike-hälsinge hembygdsförbund. 1934–37. [Fortsatt som:] Hälsingerunor – en hembygdsbok. 1947 ff.
Isof Uppsala = Isofs avdelningar och samlingar i Uppsala.
Jansson, Sven B. F., 1984: Runinskrifter i Sverige. 3 uppl. Stockholm.
Jönsson, Sune, 1987: Hälsingland. I: Med arkeologen Sverige runt. 3 omarbetade uppl. Huvudredaktörer: Sverker Janson & Erik B. Lundberg. Stockholm. S. 361–371.
Kroonen, Guus, 2013: Etymological dictionary of Proto-Germanic. Leiden–Boston. (Leiden Indo-European etymological dictionary series 11.)
Lindén, Bror, 1950: Dalska namn- och ordstudier gällande särskilt Mora tingslag och Österdalsområdet 1:2. Stockholm. (SvLm B 55.)
Lindqvist, Natan, 1926: Bjärka-Säby ortnamn 1. Stockholm. (Bjärka-Säby i monografier.)
Lundahl, Ivar, 1948 = SOÄ 1:1.
Lundell, Jan, 2001: Storhögar i Hälsingland. Ett första försök att finna en forntida indelning. (GHK 2001:3–4.)
Magnússon, Ásgeir Blöndal, 1989: Íslensk orðsifjabók. 2. prentun með leiðréttingum. Reykjavík.
Modéer, Ivar, 1989: Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier. Utg. av Birger Sundqvist & Carl-Eric Thors med en bibliografi av Roland Otterbjörk som kompletterats och omarbetats av Sigurd Fries. 3 uppl. Lund. (AS 5.)
Mogren, Mats, 2000: Faxeholm i maktens landskap. En historisk arkeologi. Stockholm. (Lund studies in medieval archaeology 24.)
Naturkartan Vången. https://www.naturkartan.se/sv/vasternorrlands-lan/vangen
Nielsen, Niels Åge, 1989: Dansk etymologisk ordbog. Ordenes historie. 4. udg., 2. opl. København. (Gyldendals røde ordbøger.)
Nyman, Eva (Nyman, E.), 2002: Norrala. § 1 Namenkundliches. I: RGA 21. S. 394 f. DOI: https://doi.org/10.1038/sj.hdy.6800158
― 2014: Sakrala ortnamn i Mellannorrland. En översikt. I: Den heliga platsen. Handlingar från symposiet Den heliga platsen. Härnösand 15–18 september 2011. Red.: Eva Nyman, Jörgen Magnusson & Elżbieta Strzelecka. Härnösand. (Skrifter i Humaniora vid Mittuniversitetet 1.) S. 179–209.
― 2023: Sakrala ortnamn av förkristen nordisk typ i de nordligare delarna av Norge och Sverige. Ett försök till översikt. I: NoB 111. S. 13–60. DOI: https://doi.org/10.69489/nob.v111i.23173
Plurala ortnamn. Föredrag från ett symposium i Uppsala 6–7 oktober 2016. Utg. av Staffan Nyström & Mats Wahlberg. 2018. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 148.)
Pokorny, Julius, 1959: Indogermanisches etymologisches Wörterbuch 1. Bern–München.
Ramqvist, Per H., 1987: Mellannorrland under äldre järnålder. Några aspekter på samhällsstrukturen. I: Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. Red. av Per H. Ramqvist. Stockholm. (Bebyggelsehistorisk tidskrift 14.) S. 105–126.
RAÄ Velandastenen = https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runstenar-i-sverige/vastergotland/velanda-i-vane-asaka-trollhattans-kommun
Rietz, Johan Ernst, 1867: Svenskt dialekt-lexikon. Ordbok öfver svenska allmoge-språket. Malmö m.fl.
Sakrale navne. Rapport fra NORNAs sekstende symposium i Gilleleje 30.11. – 2.12.1990. Red. af Gillian Fellows-Jensen & Bente Holmberg. 1992. Uppsala. (NORNA-rapporter 48.)
Sandnes, Jørn, 1992: Norske stedsnavn og hedensk kultus. En vurdering av Magnus Olsens teorier i lys av nyere forskningsdebatt. I: Sakrale navne [se detta]. S. 9–21.
Schlyter, C. J. (utg.), 1844: Codex iuris Helsingici, codicis iuris Smalandici pars de re ecclesiastica, et iuris urbici codex antiquior, cum notis criticis, variis lectionibus, glossariis et indicibus nominum propriorum. Helsinge-Lagen, Kristnu-Balken af Smålands-Lagen, och Bjärköa-Rätten. Lund. (SSGL 6.)
― 1877: Glossarium ad corpus iuris Sueo-Gotorum antiqui. Ordbok till samlingen af Sweriges gamla lagar. Lund. (SSGL 13.)
Sikeborg, Urban, 2009: »De förhärdade djävulsens redskap och verketyg». Trolldomsrannsakningen i Norrala 1673. I: HR. S. 86–135.
― 2025a (användarnamn: Minor): Norrala kungsgård. https://sv.wikipedia.org › wiki › Norrala_kungsgård (16.7.2025).
― 2025b: Om skattehemmanet Vång – senare Nyåker/Nygården – i Östby i Enångers socken, Hälsingland. [Förvaras i arkivsalen, Isof Uppsala, acc.nr NAU 4908.]
― 2025c: Om Vångan i Långvinds bruks arkiv. [Förvaras i arkivsalen, Isof Uppsala, acc.nr NAU 4896.]
Skatteboken av Hälsingland för år 1542. I: GHK 1933. S. 7–113.
SRAlh = landskapshandlingar i SRA. https://sok.riksarkivet.se/landskapshandlingar
SSGL = Corpus iuris Sueo-Gotorum antiqui. Samling af Sweriges gamla lagar, på Kongl. Maj:ts nådigste befallning utg. af H. S. Collin & C. J. Schlyter 1–13. 1827–77. Stockholm–Lund.
Ståhl, Harry, 1960: Ortnamnen i Kopparbergslagen. Stockholm. (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar. Filologisk-filosofiska serien 7.)
― 1975: Vang. Sverige. I: KL 19. Sp. 489–491.
― 1982: Ortnamn i Dalarna. Stockholm.
― 1985: Ortnamn i Västmanland. Stockholm.
Sundberg, Margaretha & Gagge, Ann Christin, 1999: Historiska vägar. Alternativa färdvägar genom Gävleborgs län. [Utg. av] Länsstyrelsen Gävleborg & Vägverket Region Mitt. Gävle. (Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 1999:11.) lansstyrelsen.se/gavleborg/om-oss/vara-tjanster/publikationer/1996/historiska-vagar.html
Sundqvist, Olof, 2017: Den hammarliknande figuren på Forsaringen – en indikation på vikingatida Torskult i Hälsingland. I: Mellannorrland i centrum. Språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman. Red. av Lars-Erik Edlund & Elżbieta Strzelecka under medverkan av Thorsten Andersson. Umeå. (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 77. Nordsvenska 26.) S. 209–240.
Særheim, Inge, 2018: Ombo, Gilja, Fidjane og Bergene. Fleirtal i stadnamn sett ut frå sørvestnorsk materiale. I: Plurala ortnamn [se detta]. S. 47–63.
Wessén, Elias, 1968: Svensk språkhistoria 1. Ljudlära och ordböjningslära. 8 uppl. Stockholm. (Nordiskt kursbibliotek.)
Vestlund, A., 1935: Något om ortnamnen i Hälsingland. I: GHK. S. 37–61.
Vikstrand, Per, 1993: Förkristna sakrala ortnamn i Jämtland. I: NoB 81. S. 49–84.
― 2001: Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 77. Studier till en svensk ortnamnsatlas 17.)
― 2002: Några tankar om de sakrala åker-namnen och om ortnamnskronologi. I: OUÅ. S. 19–38.
― (Vikstrand, P.) 2004: Sakrale Namen. I: RGA 26. S. 167–179.
Vries, Jan de, 1962: Altnordisches etymologisches wörterbuch. 2. verbesserte aufl. Leiden.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Lennart Hagåsen

Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.

