Dialektologins bidrag till ortnamnsforskningen och omvänt

Några punktnedslag

Författare

DOI:

https://doi.org/10.69489/nob.113.63050

Nyckelord:

place-names, South Swedish place-names, Scanian place-names, settlement names, hydronyms, field names, dialectology, South Swedish dialects, Scanian dialects, etymology, historical phonology, dialect geography

Abstract

This paper is based on a lecture delivered by the author for admission as a docent at the Faculty of Languages at Uppsala University in November 2024. Drawing mostly on his own research into South Swedish place-names, the author aims to illustrate how the linguistic subdisciplines of dialectology and place-name research complement and enrich each other, and how the interplay between them manifests itself in scholarly material. The settlement name Ramlösa and the creek name Rammebäck are given as examples of how words that exist exclusively in dialects and are absent from the standard languages, such as the South Swedish noun ramm ‘marsh(land), morass’ may be of crucial importance in interpreting place-names. The author’s work on the mill name Ledåsa is related as a case where a specific form of the name in the local dialect played a pivotal role in finding the way to the correct interpretation. The farmstead name Plågan, with its peculiar dialect form /ˈplavan/, deviating conspicuously from its appellative equivalent plåga /ˈploɡa/ ‘torment, agony’, invites a discussion on the development of the Old Danish sequence -ā̆gh- in Scanian dialects. Four croft names, Bökeberg(a), Bökhult, Hökatorp(et) and Höghult, reveal a farther eastward extension of a Southwest Scanian phonological development (the palatalisation and approximantisation of Old Danish k into [j, ɥ] after front vowels) than suggested by the recorded non-proprial dialect material, illustrating the importance of looking at toponomastic material in connection with dialect geographical issues. The paper concludes with some reflections on the continued interrelations between historical dialectology and onomastics.

Referenser

Aakjær, Svend, 1922: Løser og løkker. I: Danske studier 1922. S. 10–39.

Benson, Sven, 1965–70: Südschwedischer Sprachatlas. 1–4. Lund. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund 15.)

Bruzelius = Gillberg, J. Lorents, Historisk, oeconomisk och geografisk beskrifning öfwer Malmöhus län uti Hertigdömet Skåne. 2. omarb. uppl. utg. af Nils Bruzelius. 1840. Lund.

Brøndum-Nielsen, Johs., 1950: Gammeldansk Grammatik i sproghistorisk Fremstilling. I. Indledning. Tekstkildernes lydbetegnelse. Vokalisme. 2. ændrede Udgave. København.

Cawallin, S[everin], 1854–58: Lunds stifts herdaminne. Efter mestadels otryckta källor. 1–5. Lund.

DecbS = Decimantbokens sammandrag. Handskrift i Riksarkivet.

Elmevik, Lennart, 1971: Nyare undersökningar av de svenska ortnamnen på ‑lösa. En kritisk översikt. I: NoB 59. S. 15–36.

Falkman, Axel, 1877: Ortnamnen i Skåne. Etymologiskt försök. Lund.

FbrThott = Tage Thott d.ä:s fastebrev på Eriksholm, utfärdat 13/6 1553. Avskrift från 1685. Handskrift i Trolleholms gårdsarkiv.

Hallberg, Göran, 1976: Kring bebyggelsenamnen i Rönnebergs härad. I: SOÅ 1976. S. 3–42.

Hellquist, Elof, 1948: Svensk etymologisk ordbok. Tredje uppl. Lund.

Hof, Sven, 1772: Dialectvs vestrogothica, ad illustrationem aliqvam lingvae svecanae, veteris et hodiernae, dissertatione philologica et vocabulorum vestrogothicorum indice explanata. Stockholmiae.

Ihre, Johan, före 1766: UUB 98:21. Manuskript vid UUB.

Ingers, Ingemar, 1939: Studier över det sydvästskånska dialektområdet. Lund. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund 5.)

Jørgensen, Bent, 2008: Danske stednavne. 3. udg. København.

Kornerup, Bjørn (sine anno): Tyge Asmundsen. I: Dansk biografisk leksikon. https://biografiskleksikon.lex.dk/Tyge_Asmundsen (2025-08-13).

Lb = Lunds stifts landebok. Utg. av K. G. Ljungren och Bertil Ejder. 1–3. 1950. Lund–Köpenhamn. (Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utg. av Vetenskaps-Societeten i Lund. 4.)

LR = Länsräkenskaper. Handskrifter i DRA.

Lundahl, Ivar, 1951: Studier över de nordiska, särskilt de svenska ortnamnen på ‑lös och ‑lösa. I: NoB 39. S. 32–86.

PR 1 = Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624. Utg. med noter och anmärkningar av John Tuneld. 1934. Lund. (Acta Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis 8).

RAP = Pergamentsbrev i SRA.

RK = Skånska rekognosceringskartan 1812–1820. [Original i KrA. Webbadress till digital version: https://sok.riksarkivet.se/Home/?postid=Arkis+30c3c29b–cbdb-479a–b715-9102997bdd90&flik=1&s=Balder. Hämtad 2025-08-13.]

Sahlgren, Jöran, 1925: Hälsingborgstraktens ortnamn. [Sine loco.]

Strandberg, Mathias, 2020: Lövestad och Ledåsa. I: Namn och namnvård. Vänskrift till Annette C. Torensjö på 60-årsdagen den 18 november 2020. Red. av Staffan Nyström, Svante Strandberg & Mats Wahlberg. Uppsala. (Namn och samhälle 31.) S. 181–187.

― 2014: De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. Uppsala. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 88.)

Wigforss, Ernst, 1913–18: Södra Hallands folkmål. Ljudlära. Stockholm. (SvLm B: 13).

Downloads

Publicerad

2026-02-24

Referera så här

Strandberg, M. (2026). Dialektologins bidrag till ortnamnsforskningen och omvänt: Några punktnedslag. Namn Och Bygd, 113, 5–28. https://doi.org/10.69489/nob.113.63050

Nummer

Sektion

Artiklar