Samiska sakrala ortnamn
Ett försök till översikt
DOI:
https://doi.org/10.69489/nob.113.63051Nyckelord:
onomastics, indigenous Sami sacred place names, northern Finland, northern Norway, northern Sweden, north-western RussiaAbstract
This article gives a general overview of the main categories of indigenous Sami sacred place-names. The largest categories of possibly theophoric names appear problematic since it is unclear which place-names in these categories really include the name of a divinity. There are several categories of cultic (or ritual) place-names, most of them indicating a sacrificial place, but a few instead include a word for a ritual specialist or some of their associated objects/attributes. Place-names that indicate that an area or a place was regarded as ‘sacred’ are common and widespread throughout the present Sami settlement area. Traces of such names can, however, also be found in some areas where the Sami have long been assimilated with the majority population.
Referenser
Afanas’eva, N. E. (Н. Е. Aфанасьева) & al., 1985: Сāмь-рӯшш соагкнэhкь / Саамско-русский словарь. Ред. Р. Д. Куруч. Москва.
Aikio, Samuli, 1992: Samiska släktnamn från 1600- och 1700-talen. I: SAS 10. S. 55–76.
― 2017: Davvisámi báikenamat oktan čilgehusaiguin. Kárášjohka.
Andersson, Hans & Korhonen, Olavi, 1994: Luleå, Jokkmokk, Sarek... Vad betyder namnen? Jokkmokk.
Antonova, Sānndre & Šeller, Elizabet [Elisabet Scheller] (Сāнндрэ Антонова & Элизабет Шеллер), 2021: Сāмь–рӯшш я рӯшш–сāмь сāннҍнэххь (16000 вēррьт сāннӭ). Тромсё. https://sanj.oahpa.no (senast hämtad 30.4.2025).
Barruk, Henrik, 2018: Báhkuogirjjie. Ubmejesámien–dáruon, dáruon–ubmejesámien / Ordbok. Umesamisk–svensk, svensk–umesamisk. [Gagnef.]
Bengtsson, Nils-Henrik & al., 2016: Pitesamisk ordbok med stavningsregler. Red. av Joshua Wilbur. Freiburg. (Samica 2.)
Bergsland, Knut, 1984: Eldre samiske tekster i utvalg til forelesninger. Tromsø.
― 1985: Sørsamiske arvefjell på 1700-tallet. I: Åarjel-saemieh / Samer i sør 2. S. 55–78.
Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla, 1993: Åarjelsaemien–daaroen baakoegærja / Sydsamisk–norsk ordbok. [Indre Billefjord.]
Bol’šakova, Nadežda (Надежда Большакова), 2005: Жизнь, обычаи и мифы кольских саамов в прoшлом и настоящем. Мурманск.
Boyne, Hans Petter, 2017: Báikenamat Sámis / Stedsnavn i Sápmi. 3. Kárášjohka.
Bäckman, Louise, 1975: Sájva. Föreställningar om hjälp- och skyddsväsen bland samerna. Stockholm. (Stockholm Studies in Comparative Religion 13.)
― [2005] 2013. The noaidi and his worldview. A study of Saami shamanism from an historical point of view. I: Studier i samisk religion. Samlade artiklar av Louise Bäckman. Stockholm. (Religionshistoriska jubileumsserien 1.) S. 11–22.
Collinder, Björn, 1927: Kebnekaise och de heliga bergen. Ett ortnamnskåseri. I: Svenska turistföreningens årsbok 1927. S. 240–249.
― 1964: Ordbok till Sveriges lapska ortnamn. Uppsala. (Sveriges ortnamn.)
Egeler, Matthias, 2019: Ortsnamen als religionswissenschaftliche Quelle. I: Zeitschrift für Religionswissenschaft 27. S. 146–173. DOI: https://doi.org/10.1515/zfr-2018-0012
Fellman, Jacob [1830-t.] 1906. Ur lappsk mythologi […]. I: Anteckningar under min vistelse i Lappmarken 2. Red. av Isak Fellman. Helsingfors. S. 13–190.
fi.wikipedia.org = Wikipedia. Vapaa tietosanakirja. fi.wikipedia.org/wiki/ (senast hämtad 5.9.2025).
Frette, Thor, (1987) 1991: Luohtte-muorra. I: Sámi kulturmuittut. Báikenammačoaggima giehtagirji / Samiske kulturminner. Håndbok i stedsnavnregistrering […]. Red. av Hans Ragnar Mathisen. Romsa/Tromsø. S. 133–136.
Google maps. https://maps.google.com (senast hämtad 4.5.2025).
Graan, Olaus [Stephani], [1672] 1899a: Relation, eller en fulkomblig beskrifning om lapparnas vrsprung, så wähl som om heela dheras lefwernes förehållande. Red. av K. B. Wiklund. I: SvLm 17:2. S. 9–78.
― [1672] 1899b: Utdrag ur Relation om lappmarkernas tilståndh i Wester Norlanden, särdeles j Pitheå och Luhleå lapmarker. Red. av K. B. Wiklund. I: SvLm 17:2. S. 83–84.
Grundström, Harald, 1946–54: Lulelapsk ordbok / Lulelappisches Wörterbuch. 1–4. Uppsala. (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala C:1.)
Hallström, Gustaf, 1921: Gravplatser och offerplatser i ryska lappmarken. I: Etnologiska studier tillägnade Nils Edvard Hammarstedt 3.3.1921. Stockholm. (Föreningen för svensk kulturhistoria. Böcker 2.) S. 183–194.
Hasselbrink, Gustav, 1981–85: Oårj´elsaamien baaguog´ärjaa / Südlappisches Wörterbuch. 1–3. Uppsala. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala C:4.)
Heide, Eldar, 2022: Old Icelandic and Sami ancestor mountains. A comparison. I: Religions around the Arctic. Source Criticism and Comparisons. Ed. by Håkan Rydving & Konsta Kaikkonen. Stockholm. (Stockholm Studies in Comparative Religion 44.) S. 31–76. DOI: https://doi.org/10.16993/bbu.c
Helander, Kaisa Rautio, 2008: Namat dan nammii. Sámi báikenamaid dáruiduhttin Várjjaga guovllus Norgga uniovdnaáiggi loahpas. Guovdageaidnu. (Dieđut 2008:1.)
Holmberg-Harva, Uno, 1928: Petsamonmaan kolttain pyhät paikat. I: Juhlakirja Yrjö Wichmannin kuusikymmenvuotispäiväksi. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 58.) S. 12–25.
Huggert, Anders, 2000: A church at Lyckselet and a sacrificial site on Altarberget – two worlds of the Saami. I: Acta Borealia 17:1. S. 51–75. DOI: https://doi.org/10.1080/08003830008580503
Israelsson, Per-Martin & Nejne, Sakka, [2007]: Svensk–sydsamisk, sydsamisk–svensk ordbok och ortnamn / Daaroen–åarjelsaemien, åarjelsaemien–daaroen baakoegärja jih sijjienommh. [Kiruna.]
Itkonen, Erkki & al., 1986–91: Inarilappisches Wörterbuch. Helsinki. (Lexica Societatis Fenno-Ugricae 20:1–4.)
Itkonen, T[oivo] I., 1946: Heidnische Religion und späterer Aberglaube bei den finnischen Lappen. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 87.)
― 1958: Koltan- ja kuolanlapin sanakirja / Wörterbuch des Kolta- und Kolalappischen. Helsinki. (Lexica Societatis Fenno-Ugricae 15.)
― 1962: Kuivi, ein heiliger Ort der Lappen. I: Commentationes Fenno-Ugricae in honorem Paavo Ravila. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 125.) S. 127–138.
Johansson, Carl, 1945: Om kultplatser och heliga områden i Torne och Lule lappmarker. I: SvLm 1943–44. S. 44–82.
Kaikkonen, Konsta, 2022: Jacob Fellman’s introduction to Saami indigenous religion. A source critical dilemma. I: Religions around the Arctic. Source Criticism and Comparisons. Ed. by Håkan Rydving & Konsta Kaikkonen. Stockholm. (Stockholm Studies in Comparative Religion 44.) S. 161–203. DOI: https://doi.org/10.16993/bbu.g
Kartor. Applikation som medföljer Apple-datorer (senast hämtad 4.5.2025).
Kartplatsen. Lantmäteriverket, Finland. https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka (senast hämtad 5.9.2025).
Kert, Georgij M. (Георгий М. Керт), 2009: Саамская топонимная лексика. Петрозаводск.
Kildal, Sigvard, [1730] 1807: [Utdrag ur:] Nogle Observationer om Trommen eller Runebommen, med en kort Beskrivelse over de hedenske Afguder blandt Finner og Lapper, […]. Red. av W. H. F. Abrahamson. I: Det skandinaviske litteraturselskabs skrifter 2. S. 449–475.
Kildal, Simon, [1728] 1910: […] bestyrkande af Forbus’ relation. I: Källskrifter till lapparnas mytologi. Red. av Edgar Reuterskiöld. Stockholm. (Bidrag till vår odlings häfder 10.) S. 61–62.
Kintel, Anders, 2013: Julevsáme–dárro báhkogirjje. Norsk–lulesamisk ordbok. I: Julevbágo. [Hamarøy.] https://julev.no (senast hämtad 29.4.2025).
Korhonen, Olavi, 1979: Bákkogir’je julevusámes dárrui dáros julevusábmái / Lulesamisk svensk svensk lulesamisk ordbok. Luleå.
― 2017: Språkliga kommentarer. I: Samiskt liv i äldre tid. Edvin Brännströms uppteckningar från Arvidsjaur och Arjeplog redigerade av Ivan Eriksson med språkliga kommentarer av Olavi Korhonen. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 145.) S. 284–370.
Leem, Knud, [1740-t.] 1767: Beskrivelse over Finmarkens Lapper […]. Kiøbenhavn.
Magga-Eira, Anni, 2025: ”Eanan lea earálágan go das lea eallán.” Sosioonomastihkalaš guorahallan Lákkonjárgga orohaga Njulloslákkuid siidda ja Sállevári bálgosa boazovázziid báikenammamáhtus. Oulu. (Acta Universitatis Ouluensis. B Humaniora 244.)
Manker, Ernst, 1957: Lapparnas heliga ställen. Kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och landsantikvariernas fältundersökningar. Stockholm. (Acta Lapponica 13.)
Mattus, Ilmari, 2014: Anarâš päikkinoomah. Aanaar.
Mebius, Hans, 1968: Värrō. Studier i samernas förkristna offerriter. Uppsala. (Skrifter utgivna av Religionshistoriska institutionen i Uppsala [hum. fak.] genom C.-M. Edsman 5.)
― 1972: Sjiele. Samiska traditioner om offer. I: SaoS 1971. S. 54–120.
― 2003: Bissie. Studier i samisk religionshistoria. Östersund.
Min karta. Lantmäteriet, Sverige. https://minkarta.lantmateriet.se (senast hämtad 5.9.2025).
Moshnikoff, Satu & Moshnikoff, Jouni, [2020]: Suomi–koltansaame sanakirja / Lää′dd–sää′m sää′nnǩe′rjj. Aanar.
Mosnikoff, Jouni & Sammallahti, Pekka, 1988: U′cc sääm–lää′dd sää′nnǩeârjaž / Pieni koltansaame–suomi sanakirja. [Utsjoki].
Myrvoll, Marit, 2018: Ålmåj, Áhkká ja Niejdda / Mannen, Kvinna og Jenta. Sámij bassetjåhkå / Samenes hellige fjell. I: Dīn – tidsskrift for religion og kultur 2018:2. S. 112–120.
― 2019: Samiske hellige fjell – en glemt kulturarv? / Sáme basseváre – vajálduhteduvvam kulturárbbe? I: Bårjås. Populærvitenskapelig tidsskrift fra Árran Julevsáme guovdasj / Lulesamisk senter 2019. S. 18–35.
Nesheim, Asbjørn, 1968: Samiske stedsnavn. I: Namn i fjellet. Red. av J. Sandnes & P. Tylden. Oslo. (Orion-bøkene 74.) S. 132–159.
Nickul, Karl, 1934: Petsamon eteläosan koltankieliset paikannimet kartografiselta kannalta. Helsinki. (Fennia 60:1.)
Nielsen, Konrad, 1932–38: Lappisk ordbok / Lapp Dictionary. 1–3. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning B:17:1–3.)
Nielsen, Konrad & Nesheim, Asbjørn, 1956–62: Lappisk ordbok / Lapp Dictionary. 4–5. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning B:17:4–5.)
no.wikipedia.org = Wikipedia. Den frie encyklopedi. no.wikipedia.org/wiki/ (senast hämtad 2.5.2025).
Norgeskart. Kartverket, Norge. https://norgeskart.no (senast hämtad 5.9.2025).
Norstedt, Gudrun, 2011: Lappskattelanden på Geddas karta. Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Umeå.
[Norstedt, Gudrun & Korhonen, Olavi], 2011: Ortnamnen på Geddas karta. I: Lappskattelanden på Geddas karta. Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Av Gudrun Norstedt. Umeå. S. 197–212.
Nutti, Jonny & Hermansen, Ard-Erik, 2018: Samiske stedsnavn i Spansdalen / Ruŋggusámi báikenamak. [Evenskjær.]
Nyman, Eva, 2023: Sakrala ortnamn av förkristen nordisk typ i de nordliga delarna av Norge och Sverige. Ett försök till översikt. I: NoB 111. S. 13–60. DOI: https://doi.org/10.69489/nob.v111i.23173
Olsen, Isaac, [efter 1715] 1910: Om lappernes vildfarelser og overtro. I: Kildeskrifter til den lappiske mythologi 2. Red. av Just Qvigstad. Trondheim. (Det kgl. norske videnskabers selskabs skrifter 1910:4.) S. 7–101.
― [efter 1715] 1934: Finnernis afgudssteder. I: Finnmark omkring 1700. Aktstykker og oversikter. Red. av Martha Brock Utne & O. Solberg. Oslo. (Nordnorske samlinger 1.) S. 134–140.
Olthuis, Marja-Liisa & Valtonen, Taarna, 2020: Suomi–inarinsaame sanakirja / Suomâ–säämi sänikirje. Aanaar.
Qvigstad, Just, 1926: Lappische Opfersteine und heilige Berge in Norwegen. I: Zur Sprach- und Volkskunde der norwegischen Lappen. Oslo. (Oslo etnografiske museums skrifter 1.) S. 317–356.
― 1935: De lappiske stedsnavn i Troms fylke. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B:28.)
― 1938: De lappiske stedsnavn i Finnmark og Nordland fylker. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B:33.)
― 1943: Identifikasjon av stedsnavnene i Hans Skankes Epitomes pars prima, ms. s. 78–81. I: Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. Oslo. (Nordnorske samlinger 5.) S. 55–56.
― 1944. De lappiske appellative stedsnavn. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kuturforskning. Serie B:42.)
Ravila, Paavo, 1934: Reste lappischen Volksglaubens. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 68.)
Rheen, Samuel, [1671] 1897: En kortt relation om lapparnes lefwarne och sedher, […]. Red. av K. B. Wiklund. I: SvLm 17:1. S. 7–68.
Rydving, Håkan, 1988: Tarradalen, lulesamiska Tarrhavuopmē. I: OUÅ 1988. S. 47–54.
― 1990: Ortnamn som religionshistoriskt källmaterial. I: NoB 78. S. 167–177.
― 1995a: The Saami literary languages. Problems of unification. I: Zur Frage der uralischen Schriftsprachen. Hrsg. von Gábor Zaicz. Budapest. (Linguistica. Series A: Studia et dissertationes 17.) S. 25–30.
― 1995b: Samisk religionshistoria. Några källkritiska problem. Uppsala. (Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala 4.)
― 2002: Synliga och osynliga landskap. Några samiska exempel. I: Ting og tekst. Red. av Else Mundal & Anne Ågotnes. Bergen. S. 65–77.
― 2010: Tracing Sami Traditions. In Search of the Indigenous Religion among the Western Sami during the 17th and 18th Centuries. Oslo. (Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B:135.)
― 2013: Words and Varieties. Lexical Variation in Saami. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 269.)
― 2024: Dïhte Saaraahka – Njaarkesne 1720-låhkoen. I: Sámi dieđalaš áigečála 2024:2. S. 53–77.
Rydving, Håkan & Kristofferson, Rolf, 1993: Några samiska offerplatser. I: Fornvännen 88. S. 195–210.
Sammallahti, Pekka, 2021: Sámi–suoma sátnegirji / Pohjoissaame–suomi-sanakirja. [Kárášjohka.]
Sammallahti, Pekka & Morottaja, Matti, 1993: Säämi–suoma sänikirje / Inarinsaamelais–suomalainen sanakirja. Ohcejohka.
Schlachter, Wolfgang, 1958: Wörterbuch des Waldlappendialekts von Malå und Texte zur Ethnographie. Helsinki. (Lexica Societatis Fenno-Ugricae 14.)
Sidenius, Lennart, [1728] 1910: […] bestyrkande af Forbus’ relation. I: Källskrifter till lapparnas mytologi. Red. av Edgar Reuterskiöld. Stockholm. (Bidrag till vår odlings häfder 10.) S. 62–63.
Sjaggo, Ann-Charlotte, 2021: Ortnamnen i Arjeplog/Árjepluovve – en berättelse om landskapet och folket. Tromsø. (Senter for samiske studier. Skriftserie 21.)
Skanke, Hans, [1728–31] 1945a: Epitomes historiæ missionis lapponicæ. Pars prima anlangende de nordske lappers hedendom og superstitioner. Red. av O. Solberg. I: Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. Oslo. (Nordnorske samlinger 5.) S. 179–224.
― [1728–31] 1945b: Thomas v. Westens undersøkelser til Runebommens forklaring. Red. av O. Solberg. I: Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. Oslo. (Nordnorske samlinger 5.) S. 225–244.
Solbakk, Aage, 2012: Báikenamat Sámis / Stedsnavn i Sápmi. 1. Kárašjohka.
― 2015: Báikenamat Sámis / Stedsnavn i Sápmi. 2. Kárašjohka.
― 2021: Deanučázádat. Báikenamat, sogat, historjá / Tanavassdraget. Stedsnavn, slekter, historie. 1. Kárášjohka.
Sopostavitel’no-onomasiologičeckij slovar’ […] = Сопоставительно-ономасиологический словарь диалектов карельского, вепсского, саамского языков. Под ред. Ю. С. Елисеева & Н. Г. Зайцевой. 2007. Петрозаводск.
Spangen, Marte, 2016: Circling Concepts. A Critical Archaeological Analysis of the Notion of Stone Circles as Sami Offering Sites. Stockholm. (Stockholm Studies in Archaeology 70.)
Spiik, Nils Eric, 1994: Lulesamisk ordbok. Jokkmokk.
Spiro, Melford E., 1966: Religion. Problems of definition and explanation. I: Anthropological Approaches to the Study of Religion. Ed. by M. Banton. London. (A.S.A. Monographs 3.) S. 85–126.
Steen, Adolf, 1963: Sagn og mytologi i de samiske stedsnavn i Finnmark. Kristiansand S.
Storjord, Thorbjørn, 1998: Tysfjord Divtasvuodna. Samiske og norske stadnamn. Drag/Ájluokta.
Suomen kielen etymologinen sanakirja (SKES). 3. [Toim.] E. Itkonen & A. J. Joki. [1962] 1981. Helsinki. (Lexica Societatis Fenno-Ugricae 12.)
Svonni, Mikael, 2023: Davvisámegiela–ruoŧagiela, ruoŧagiela–davvisámegiela sátnegirji / Nordsamisk–svensk, svensk–nordsamisk ordbok. Giron/Kiruna.
Tanner, V., 1928: Petsamon alueen paikannimiä. 1. Lappalaisia paikannimiä. Helsinki. (Fennia 49:2.)
Tegengren, Helmer, 1952: En utdöd lappkultur i Kemi lappmark. Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo. (Acta Academiae Aboensis. Humaniora 9:4.)
Thurenius, Petrus, [1724] 1910: En kort berättelse om the widskeppelser, som uthi Åhrsilla Lapmark ännu äro i bruk. I: Handlingar och uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparne 1. Samlade och utgifna af Isak Fellman. Helsingfors. (Suomalaisen Tiedeakatemian julkaisemia Pohjoismaiden historiaa valaisevia asiakirjoja 1.) S. 389–399.
Tomasson, Torkel, [1917] 1988. Några sägner, seder och bruk, upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Red. av Leif Lindin & Håkan Rydving. Uppsala. (Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala C:5.)
Topografičeskaja karta […] = Топографическая карта Кольского полуострова 1933 года. http://www.etomesto.ru./map-murmansk_1933-kolskiy-poluostrov (senast hämtad 3.5.2025).
Tornæus, Johannes J., [1672] 1900: Berättelse om lappmarkerna och deras tillstånd. Red. av K. B. Wiklund. I: SvLm 17:3. S. 9–64.
Valtonen, Taarna, 2014: Mielen laaksot […]. Neljän saamen kielen paikannimien rakenne, sanasto ja rinnakkaisnimet vähemmistö–enemmistö-suhteiden kuvastajina. Helsinki. (Mémoires de la Société finno-ougrienne 271.)
Vorren, Ørnulv & Eriksen, Hans Kr., 1993: Samiske offerplasser i Varanger. Stonglandseidet. (Tromsø Museums skrifter 23.)
Voščinin, V. P. (В. П. Вощинин), 1939: Географический словарь Кольского полуострова. 1. Ленинград.
de Vries, Jan, [1962] 1977: Altnordisches etymologisches Wörterbuch. Leiden.
Westman Kuhmunen, Anna, 2009: En sejtes historia. I: Bårjås. Populærvitenskapelig tidsskrift fra Árran Julevsáme guovdasj / Lulesamisk senter 2009. S. 36–43.
Wiklund, K. B., 1910a: De lapska och finska ortnamnen vid Kiruna och Torneträsk. Uppsala.
― 1910b: Register. I: Källskrifter till lapparnas mytologi. Red. av Edgar Reuterskiöld. Stockholm. (Bidrag till vår odlings häfder 10.) S. 111–120.
― 1918: De lapska Saivo-fjällen hos Leem-Jessen identifierade. I: NoB 6. S. 156–161.
Äikäs, Tiina, 2011: Rantakiviltä tuntureille. Pyhät paikat saamelaisten rituaalisessa maisemassa. Rovaniemi. (Studia Archaeologica Septentrionalia 5.)
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Håkan Rydving
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
