Danske sø- og ånamn
En återblick
DOI:
https://doi.org/10.69489/nob.113.63052Nyckelord:
retrospective survey, lake names, river names, hydronyms, interpretation, Denmark, Scandinavia, supplement, new names, correctionsAbstract
In his comprehensive and important work Danske sø- og ånavne 1–8, John Kousgård Sørensen presents and interprets an immense number of lake names and river names. In DSÅ 8 he summarises and comments on his results. The present author describes the structure and contents of DSÅ 8, dealing with and commenting on, i.a., analogy, chronology, the distinction between primary and secondary name formation, reconstruction, suffixes, terminology, and Hans Krahe’s well-known alteuropäische Hydronymie.
Referenser
Andersson, Thorsten, 1972: Norden och det forna Europa. Några synpunkter på ortnamnens ålder och samband. I: NoB 60. S. 5–58.
― 1979: Eigennamen als erstes Glied nordischer Ortsnamen. Stamm- und Genitivkomposition. I: NoB 67. S. 123–146.
― 1980: Ord eller suffixbildning? Till frågan om rekonstruktion av ord ur ortnamn. I: Sprogvidenskabelig udnyttelse af stednavnematerialet. NORNAs syvende symposium i København 18-20 maj 1979. Red. af Vibeke Dalberg, Bente Holmberg & John Kousgård Sørensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 18.) S. 9–40.
― 1988: Zur Geschichte der Theorie einer alteuropäischen Hydronymie. I: Probleme der Namenbildung. Rekonstruktion von Eigennamen und der ihnen zugrundeliegenden Appellative. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 1.–4. September 1986. Hrsg. von Thorsten Andersson. Uppsala. (Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica 18.) S. 59–90.
― 2010: Rekonstruktion nichtproprialer Wörter aus Orts- und Personennamen. Möglichkeiten und Grenzen. I: Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 7.–9. April 2010. Hrsg. von Lennart Elmevik & Svante Strandberg. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 112.) S. 11–24.
Berger, Dieter, 1999: Duden. Geographische Namen in Deutschland. Herkunft und Bedeutung der Namen von Ländern, Städten, Bergen und Gewässern. 2., überarbeitete Aufl. Mannheim–Leipzig–Wien–Zürich.
Brevner, Erik, 1942: Sydöstra Närkes sjönamn. Sjönamnen i Askers, Sköllersta och Kumla härader. Uppsala. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning 9.)
Brøndum-Nielsen, Johs., 1950: Gammeldansk Grammatik i sproghistorisk Fremstilling 1. Indledning. Tekstkildernes Lydbetegnelse. Vokalisme. 2. ændrede Udg. København.
Christensen, Vibeke & Kousgård Sørensen, John, 1972: Stednavneforskning 1. Afgrænsning. Terminologi. Metode. Datering. København.
Dalberg, Vibeke, 1999: John Kousgård Sørensen 6/12 1925–10/1 1999. I: NoB 87. S. 105–109.
DGNB = Greule, Albrecht, 2014: Deutsches Gewässernamenbuch. Etymologie der Gewässernamen und der dazugehörigen Gebiets-, Siedlungs- und Flurnamen. Unter Mitarbeit von Sabine Hackl-Rößler. Berlin–Boston. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110338591
Elmevik, Lennart, 1971: Simris, Simlinge och Simtuna. I: SOÅ. S. 10–47.
― 2002: Ordskatten i den svenska ortnamnsskatten. I: Studier i svensk språkhistoria 6. Förhandlingar vid Sjätte sammankomsten för svenska språkets historia. Helsingfors 11–12 maj 2000. Utg. av Gunilla Harling-Kranck & Hanna Lehti-Eklund. Helsingfors. (Folkmålsstudier 41.) S. 79–88.
― 2004: Über die ‑n- und ‑sn-Suffixe in nordischen Appellativen und Ortsnamen. I: Suffixbildungen in alten Ortsnamen. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 14.–16. Mai 2004. Hrsg. von Thorsten Andersson & Eva Nyman. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 88.) S. 45–59.
― 2005: Rönne å. I: OUÅ. S. 5–11.
― 2009: Sjönamnet Skagern och en norsk och svensk ‑vin-namnsgrupp. I: OUÅ. S. 11–18.
― 2010: Rekonstruktion von Wörtern aus Ortsnamen. Einige Bemerkungen zur Beleuchtung eines Problemkomplexes. I: Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen (se Andersson 2010). S. 25–35.
― 2016: The Danish river name Guden – A suggested interpretation and a contribution to Danish phonology. I: Elmevik, Lennart: Ortnamnsstudier i urval. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 140.) S. 279–284. (Bidraget tidigare publicerat i Names through the looking-glass. Festschrift in honour of Gillian Fellows-Jensen July 5th 2006. Copenhagen 2006.)
Fridell, Staffan, 2004: Sjönamn på ‑lången i Sverige. I: NoB 92. S.19–48.
― 2016: Rönne å och Regnaren. I: OUÅ. S. 23–35.
― 2019: Sjönamnet Boren. I: NoB 107. S. 119–120.
― 2022: Ellips eller primär namnbildning? Ett centralt problem i svensk sjönamnsbildning. I: NoB 110. S. 5–17.
Granlund, Åke, 1956: Studier över östnyländska ortnamn. Helsingfors–København. (Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. SNF 44.)
Greule, Albrecht, 2005: Namentypen und Namenräume. Das Suffix ‑nd- und seine Varianten in germanischen Ortsnamen. I: Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Uppsala 19–24 August 2002. 1. Eds.: Eva Brylla & Mats Wahlberg in collaboration with Vibeke Dalberg & W. F. H. Nicolaisen. Uppsala. S. 34–49.
Hedblom, Folke, 1945: De svenska ortnamnen på säter. En namngeografisk undersökning. Uppsala. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 13. Studier till en svensk ortnamnsatlas 2.)
Hellberg, Lars, 1990: Örke. Ett uppländskt bynamn i tvärvetenskaplig belysning. I: OUÅ. S. 33–52.
Helleland, Botolv, 1983: Gno. lǫgr m., særleg i stadnamn. I: Institutt for namnegransking (Norsk stadnamnarkiv). Årsmelding 1982. Oslo. S. 34–62.
Hellquist, Elof, 1903–06: Studier öfver de svenska sjönamnen, deras härledning ock historia [1–6]. Stockholm. (SvLm 20:1–6.)
― 1948: Svensk etymologisk ordbok. 3 uppl. Lund.
Hovda, Per, 1971: Til norske elvenamn. I: NoB 59. S. 124–148. DOI: https://doi.org/10.7146/varv.v1971i4.150878
― 1978: Eldre norske inndelingsnamn. I: NoB 66. S. 63–78.
Indrebø, Gustav, 1924: Norske innsjønamn 1. Upplands fylke. Kristiania. (Skrifter utg. av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo. 2. Hist.-filos. klasse 1923:7.)
Jónsson, Finnur, 1914: Islandske elvenavne. I: NoB 2. S. 18–28.
― 1916: Navne på fjorde, vige m. m. på Island. I: NoB 4. S. 73–86.
Kluge & Seebold 2011 = Kluge. Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache. Bearbeitet von Elmar Seebold. 25., durchgesehene und erweiterte Aufl. Berlin–Boston.
Kousgård Sørensen, John, 1982: Danmark – del af Krahes Gammeleuropa? Del af Kuhns Gammeleuropa? En midtvejsrapport. I: SNF 63. S. 47–59.
― 1985: Hydronymiens nytte. Om danske sø- og ånavne. I: SaoS. S. 25–35.
Lidén, Evald, 1931: Spridda namnstudier. I: NoB 19. S. 85–112.
― 1932: Västgötska gränsorter från början av 1300-talet och andra namntydningar. I: NoB 20. S. 220–232.
Lind, E. H., 1914: Småbidrag till namnförklaringar. I: NoB 2. S. 173–178.
Lindqvist, Natan, 1926: Bjärka-Säby ortnamn 1. Stockholm. (Bjärka-Säby i monografier.)
Magnússon, Ásgeir Blöndal, 1989: Íslensk orðsifjabók. Reykjavík.
Melefors, Evert & Olsson, Ingemar, 1976: Hablingbo och Elinghem – västgermanska influenser på Gotland? I: NoB 64. S. 5–36.
Moberg, Lennart, 1987: Alma och Silma. Ett ånamnspar av principiellt intresse. I: NoB 75. S. 96–99.
Modéer, Ivar, 1933: Småländska skärgårdsnamn. En studie över holmnamnen i Mönsterås. Uppsala. (Skrifter utg. av Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning 1.)
― 1942: Rec. av Brevner 1942 (se detta). I: NoB 30. S. 176–183. DOI: https://doi.org/10.1093/nq/183.6.176d
Neumüller, Kristina, 2007: Vattensjön och Vattenån. Samband mellan sjönamn och ånamn i Medelpad. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 96.)
Nyman, Eva, 2000: Nordiska ortnamn på ‑und. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 70. Studier till en svensk ortnamnsatlas 16.)
― 2004: Das ‑s-Suffix in nordischen Ortsnamen. I: Suffixbildungen in alten Ortsnamen (se Elmevik 2004). S. 61–73.
― 2006: Mjær och Mors. I: Namn och runor. Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Red. av Lena Peterson, Svante Strandberg & Henrik Williams. Uppsala. (Namn och samhälle 17.) S. 131–146.
― 2010: Sekundäre Namenbildung oder Nachbenennung? Ein Problem bei der Beurteilung alter nordischer Ortsnamen. I: Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen (se Andersson 2010). S. 79–94.
― 2022: Rec. av Eivind Weyhe, Vatnanøvn í Føroyum (2021). I: NoB 110. S. 198–200.
Nyström, Staffan, 1988: Ord för höjder och sluttningar i Daga härad. En studie över betydelsen hos två grupper terrängbetecknande appellativ och ortnamnselement. Uppsala. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Ser. B. Meddelanden 7.)
― 1996: Namnmönster, namnsystem, onomastikon – något om namnförrådets art och struktur. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 60.) S. 133–148.
Sahlgren, Jöran, 1917: Förkortade sjönamn. I: ANF 33. S. 50–57.
― 1930: Vikingar i österled. Något om Dnjeprforsarnas svenska namn. I: NoB 18. S. 135–148.
― 1959: Gamla svenska ånamn. I: NoB 47. S. 1–54.
Stemshaug, Ola, 1995: Gno. *Ver og *Værir – eit avlydspar i norsk hydronymi? I: NoB 83. S. 5–24.
Strandberg, Svante, 1991. Studier över sörmländska sjönamn. Etymologi, namnbildning och formutveckling. Uppsala. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Ser. B. Meddelanden 8.)
― 1996: Hydronymisk forskning i de nordiska länderna. Likheter och olikheter. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen (se Nyström 1996). S. 59–73.
― 1997: Okna and Ukna. Word formation and analogy. I: You name it. Perspectives on onomastic research. Ed. by Ritva Liisa Pitkänen & Kaija Mallat. Helsinki. (Studia Fennica. Linguistica 7.) S. 187–191.
― 2003: Norsk hydronymi. Svenska kommentarer. I: Seksjon for namnegransking. Årsmelding 2002. Red. av Botolv Helleland. Oslo. S.17–33.
― 2004a: Dehydronymische Ableitungstypen. I: Suffixbildungen in alten Ortsnamen (se Elmevik 2004). S. 27–44.
― 2004b: k-Suffixe in der nordischen Hydronymie. I: Namenwelten. Orts- und Personennamen in historischer Sicht. Hrsg. von Astrid van Nahl, Lennart Elmevik & Stefan Brink. Berlin–New York. (Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 44.) S. 292–307.
― 2006: Ålsken. Zum sk-Suffix in schwedischen Seenamen. I: Acta onomastica 47. Vĕnováno k sedmdesátým narozeninám PhDr. Miloslavy Knappové, CSc. S. 424–432.
― 2012: Bynamnet Edvalla i Hållnäs. Ett tolkningsförslag. I: Kyrka, kultur, historia – en festskrift till Johnny Hagberg. Red.: Markus Hagberg, Lena Maria Olsson & Sven-Erik Pernler. Skara. (Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie 69.) S. 407–412.
― 2019: Flodnamnet Havel och Hävla i Östergötland. I: Slavica antiqua et hodierna. En hyllningsskrift till Per Ambrosiani. Red.: Elisabeth Löfstrand, Alexander Pereswetoff-Morath & Ewa Teodorowicz-Hellman. Stockholm. (Stockholm Slavic Papers 28.) S. 11–17.
― 2021: Flocken och Fluxerum. Till frågan om ‑nir i svenska sjönamn. I: NoB 109. S. 27–34.
― 2022: Sjönamnet Sommen. I: NoB 110. S. 168–169.
Strid, Jan Paul, 2004: Zur Frage eines hydronymbildenden ‑t-Suffixes im Norden. I: Suffixbildungen in alten Ortsnamen (se Elmevik 2004). S. 75–93.
― 2013: Rec. av Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen (2010). I: NoB 101. S. 257–261.
Ståhl, Harry, 1976: Ortnamn och ortnamnsforskning. 2 uppl. Stockholm.
Ståhle, Carl Ivar, 1946: Studier över de svenska ortnamnen på ‑inge på grundval av undersökningar i Stockholms län. Uppsala. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 16. Studier till en svensk ortnamnsatlas 3.)
Særheim, Inge, 2007: Stadnamn i Rogaland. Bergen.
Venås, Kjell, 2002: Norske innsjønamn 4. Telemark fylke. Oslo.
Weyhe, Eivind, 2021: Vatnanøvn í Føroyum. Tórshavn.
Zilliacus, Kurt, 1966: Ortnamnen i Houtskär. En översikt av namnförrådets sammansättning. Helsingfors. (Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland 416. SNF 55.)
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Svante Strandberg
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
