Folkbiblioteket som rum för förebyggande socialt arbete?
En kartläggning av insatser mot social utsatthet
DOI:
https://doi.org/10.64098/SVT.2025.32.54937Nyckelord:
library, prevention, welfare state, collaboration, marginalizationAbstract
The new Social Services Act increases the demand for preventive measures, which are expected to take place in collaboration with other actors. One actor that has received attention in the media is public libraries, where, among other things, the introduction of library social workers is a concrete example of efforts to address social vulnerability. Since their establishment, public libraries have had the task of serving as universally preventive spaces, aiming to promote social inclusion by providing equal access to literature, information, and culture. However, there is a lack of knowledge about the role of libraries in offering targeted interventions for socially vulnerable groups. This article aims to map how public libraries work to address social vulnerability. The empirical analysis is guided by the following research questions: At what level and for which target groups are measures implemented? What characterises the libraries that carry out such measures? With which actors do libraries collaborate in connection with targeted interventions? The project is based on a survey answered by 566 public libraries in 259 Swedish municipalities. The results show that almost 30 percent of libraries carry out targeted measures to address social vulnerability, and that the majority of these initiatives are conducted in collaboration with other actors. A distinctive feature of the libraries that implement such targeted efforts is a higher prevalence of visitors with extensive and complex problems. These findings suggest that public libraries could be further developed as venues for preventive social work. However, such a development may risk undermining the general trust and legitimacy that libraries currently enjoy. Therefore, any such development must take place within the library profession itself, where the results of this and similar studies can serve as a foundation for further knowledge and discussion.
Referenser
Alm Dahlin, J. (2021). Society Retreats – A Report about the Work Environment in Swedish Libraries. Public Library Quarterly, 40(1), s. 77–94. https://doi.org/10.1080/01616846.2020.1737492 DOI: https://doi.org/10.1080/01616846.2020.1737492
Alm Dahlin, J. (2023). ”Som om vi ska bära hela samhället." En rapport om bibliotekariernas arbetsmiljö och bidrag till samhället. DIK.
Andersen, D. & Kessing, M.L. (2019). Stigma, problem drug use, and welfare state encounters: changing contours of stigmatization in the era of social investment. Addiction Research & Theory, 27, s. 277–284. https://doi.org/10.1080/16066359.2018.1508568 DOI: https://doi.org/10.1080/16066359.2018.1508568
Andersson, J. (2003). Mellan tillväxt och trygghet: idéer om produktiv socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden. Avhandling. Uppsala universitet.
Audunson, R. (2005). The public library as a meeting‐place in a multicultural and digital context: The necessity of low‐intensive meeting‐places. Journal of Documentation, 61(3), s. 429–441. https://doi.org/10.1108/00220410510598562 DOI: https://doi.org/10.1108/00220410510598562
Audunson, R., Aabø, S., Blomgren, R., Evjen, S., Jochumsen, H., Larsen, H., Rasmussen, C. H., Vårheim, A., Johnston, J. & Koizumi, M. (2019). Public libraries as an infrastructure for a sustainable public sphere: A comprehensive review of research. Journal of Documentation, 75(4), s. 773–790. https://doi.org/10.1108/JD-10-2018-0157 DOI: https://doi.org/10.1108/JD-10-2018-0157
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2007). Unitarian ideals and professional diversity in social work practice—the case of Sweden. European Journal of Social Work, 10, s. 55–72. https://doi.org/10.1080/13691450601143658 DOI: https://doi.org/10.1080/13691450601143658
Blomqvist, P. & Rothstein, B. (2000). Välfärdsstatens nya ansikte: demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Agora.
Brauer, J. (2022). Labour market policies: structure and content, space and time. Avhandling. Örebro universitet.
Brown, E. F. (1971). Library service to the disadvantaged. Scarecrow Press.
DIK. (2025). Samhällets sista utpost? En rapport om läget för biblioteken och bibliotekariernas arbetsmiljö. Hämtad 2025-10-12 från: https://dik.se/media/cnmgalpe/biblioteksrapport-dik-2025.pdf
Ds. 2024/25:89. En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Eckerdal, J. R., Engström, L., Färber, A., Hamm, M., Kofi, J., Landau-Donnelly, F. & Melik, R. van. (2024). Social infrastructuring in public libraries: Librarians’ continuous care in everyday library practice. Journal of Documentation, 80(7), s. 206–225. https://doi.org/10.1108/JD-12-2023-0260 DOI: https://doi.org/10.1108/JD-12-2023-0260
Eriksson, C. (2022). Barnbiblioteket tar form: en idéanalytisk studie av perioden 1945-2018. Avhandling. Högskolan i Borås.
Eriksson, C. & Michnik, K. (2019). Allas bibliotek? I Andersson, U, Rönnerstrand, B., Öhberg, P. & Bergström, A (Red.). Storm och stiltje (s. 301–320). SOM-institutet.
Esping-Anderssen, G. (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity.
Flisbäck, M., Nord, T. & Uddling, J. (2024). Välfärdssamhällets omvandling i praktiken. Om ansvarsförskjutningar och samverkans gränser. Nordic Academic Press.
Forkby, T., Enell, S. & Thulin, J. (red.). (2023). Prevention med barn och unga: teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete. Studentlitteratur.
Foucault, M. & Gordon, C. (1980). Power/knowledge: selected interviews and other writings, 1972-1977. Pantheon Books.
Frenander, A. & Lindberg, J. (2012). Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år. Borås: Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Hanell, F., Carlsson, H., Engström, L. & Hansson, J. (2025). Canaries of Democracy: The Role of Public Libraries in Times of Political Turmoil. Public Library Quarterly, 44, s. 198–222. https://doi.org/10.1080/01616846.2024.2385741 DOI: https://doi.org/10.1080/01616846.2024.2385741
Hartman, L. (red.). (2011). Konkurrensens konsekvenser: Vad händer med svensk välfärd? SNS Förlag.
Hedemark, Å. (2009). Det föreställda folkbiblioteket: en diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-2006. Avhandling. Uppsala universitet.
Iacobeus, H. (2025). Please Handle with Discretion: Discretionary boundaries of street-level bureaucrats working for digital inclusion. Avhandling. Linköping universitet. DOI: https://doi.org/10.3384/9789180759694
Igarashi, T., Koizumi, M. & Widdersheim, M. M. (2023). Overcoming social divisions with the public library. Journal of Documentation, 79(1), s. 52–65. https://doi.org/10.1108/JD-12-2021-0244 DOI: https://doi.org/10.1108/JD-12-2021-0244
Jochumsen, H., Hvenegaard Rasmussen, C. & Skot‐Hansen, D. (2012). The four spaces – a new model for the public library. New Library World, 113(11/12), s. 586–597. https://doi.org/10.1108/03074801211282948 DOI: https://doi.org/10.1108/03074801211282948
Johansson, K. (2025). Förädling och förgiftning: Läsning som medborgarfostran hos Svenska riksförbundet för sedlig kultur 1909–1930. Avhandling. Högskolan i Borås.
Kisilowska-Szurmińska, M., Kann-Rasmussen, N., Paul, M., Manista, G., Pietrzkiewicz, D. & Grabowska, D. (2024). From collections to connections in libraries, archives and museums: Do theories meet practice? IFLA Journal, 50(3), s. 591–604. https://doi.org/10.1177/03400352241266146 DOI: https://doi.org/10.1177/03400352241266146
Klinenberg, E. (2018). Palaces for the people: how social infrastructure can help fight inequality, polarization, and the decline of civic life. Crown Publishing Group.
Kungliga Biblioteket. (2024). Bibliotek 2023 - Sveriges offentligt finansierade bibliotek. Kungliga Biblioteket.
Larsson, B., Letell, M. & Thörn, H. (2012). Transformations of the Swedish Welfare State: Social Engineering, Governance and Governmentality. I Larsson, B., Letell, M. & Thörn, H. (red.). Transformations of the Swedish Welfare State: From Social Engineering to Governance? (s. 3-22). Palgrave Macmillan. DOI: https://doi.org/10.1057/9780230363953_1
Lee, S., Bae, J., Sharkey, C. N., Bakare, O. H., Embrey, J. & Ager, M. (2022). Professional Social Work and Public Libraries in the United States: A Scoping Review. Social Work, 67(3), s. 249–265. https://doi.org/10.1093/sw/swac025 DOI: https://doi.org/10.1093/sw/swac025
Lindström Sol, S. & Ekholm, D. (2021). Integrating cultural and social policy through family home visits in suburban areas of exclusion: examining the rationalities of Bookstart Göteborg. International Journal of Cultural Policy, 27(7), s. 952–966. https://doi.org/10.1080/10286632.2020.1860031 DOI: https://doi.org/10.1080/10286632.2020.1860031
Lindström Sol, S. & Ekholm, D. (2024). Delaktighet som kulturpolitisk strategi i det lokala. Kultur och välfärd i omvandling. I: Flisbäck, M., Nord, T. & Uddling, J. (red.). Välfärdssamhällets omvandling i praktiken. Om ansvarsförskjutningar och samverkans gränser (s. 33-55). Nordic Academic Press.
Martin, W. J. (red.) (1975). Library services to the disadvantaged. Linnet Books.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2024). Vad är socialt arbete? I Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (red.). Socialt arbete. En grundbok (s. 19-66). Natur & Kultur.
O’Connell, M. E., Institute of Medicine, & National Research Council. (red.) (2009). Preventing mental, emotional, and behavioral disorders among young people: Progress and possibilities. National Academies Press.
Olsson Dahlquist, L. (2019). Folkbildning för delaktighet: en studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid. Avhandling. Lunds universitet.
Pettersson, U. (2011). Från fattigvård till socialtjänst: om socialt arbete och utomparlamentarisk aktivitet. Studentlitteratur.
Pettersson, U. (red.). (2014). Tre decennier med socialtjänstlagen. Utopi, vision, verklighet. Gleerups.
Pilerot, O. & Lindberg, J. (2018). “Sen går jag hem när det stänger”: En studie av nyanländas biblioteksanvändning. Länsbibliotek Uppsala.
Proposition 2009/10:3. Tid för kultur.
Proposition 2024/25:89. En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Raattamaa Visén, P. & Jacquet, E. (2023). Det kom ett paket! – fallstudier av familjers mottagande av bok- och spelpaket för 6–11-åriga barn i Sverige. Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 41(4), s. 44–64. https://doi.org/10.23865/barn.v41.5182 DOI: https://doi.org/10.23865/barn.v41.5182
Ranstorp, M. & Ahlerup, L. (2023). LVU-kampanjen. Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer. Försvarshögskolan.
Renko, V., Johannisson, J., Kangas, A. & Blomgren, R. (2022.). Pursuing decentralisation: regional cultural policies in Finland and Sweden. International Journal of Cultural Policy, 28(3), s. 342–358. https://doi.org/10.1080/10286632.2021.1941915 DOI: https://doi.org/10.1080/10286632.2021.1941915
Rensfeldt, G. (2022). Stök på bibliotek: otryggheten, våldet, debatten och lösningarna. BTJ Förlag.
SFS 1996:1596. Bibliotekslag.
SFS 2013:801. Bibliotekslag.
SFS 2025:400. Socialtjänstlag.
Smith, M. (2021). Libraries and Mental Health Initiatives: A literature review. Library Philosophy and Practice, s. 1–14.
Socialstyrelsen. (2022). Socialt fältarbete med barn och unga. Kartläggning av uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi. Socialstyrelsen.
Sokka, S. & Johannisson, J. (2022). Introduction: cultural policy as a balancing act. I Sokka, S. (red.). Cultural policy in the Nordic welfare states: aims and functions of public funding for culture (s. 8–19). Nordic Council of Ministers. DOI: https://doi.org/10.6027/nord2022-005
SOU 2000:38. Välfärd, vård och omsorg.
SOU 2020:47. Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag. Slutbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst.
Stenstrom, C., Cole, N. & Hanson, R. (2019). A review exploring the facets of the value of public libraries. Library Management, 40(6/7), s. 354–367. https://doi.org/10.1108/LM-08-2018-0068 DOI: https://doi.org/10.1108/LM-08-2018-0068
Tillväxtverket. (2025). Olika typer av landsbygder. Hämtad 2025-05-20 från: https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/guiderochverktyg/olikatyperavlandsbygder.5538.html
Torfing, J. & Triantafillou, P. (2013). What’s in a Name? Grasping New Public Governance as a Political-Administrative System. International Review of Public Administration, 18(2), s. 9–25. https://doi.org/10.1080/12294659.2013.10805250 DOI: https://doi.org/10.1080/12294659.2013.10805250
Torstensson, M. (2012). Framväxten av en statlig folkbibliotekspolitik i Sverige. I Frenander, A. & Lindberg, J. (red.). Styra eller stödja. Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år (s. 89–134). Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Villadsen, K. (2011). Modern Welfare And ‘Good Old’ Philanthropy: A forgotten or a troubling trajectory? Public Management Review 13(8), s. 1057–1075. https://doi.org/10.1080/14719037.2011.622675 DOI: https://doi.org/10.1080/14719037.2011.622675
Wahler, E., Provence, M., Johnson, S., Helling, J. & Williams, M. (2021). Library Patrons’ Psychosocial Needs: Perceptions of Need and Reasons for Accessing Social Work Services. Social Work, 66(4), s. 297–305. https://doi.org/10.1093/sw/swab032 DOI: https://doi.org/10.1093/sw/swab032
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 John Brauer, Sofia Lindström Sol, Jenny Johannisson
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
