»Mer dialekter åt folket!»
En fallstudie av kommentarer om dialekt på sociala medier
DOI:
https://doi.org/10.69824/svlm.147.32389Nyckelord:
dialect, attitudes, social media, folk linguistics, language ideologiesAbstract
This article investigates social media users’ attitudes towards Swedish dialects. It presents an analysis of 778 comments from Facebook and TikTok reacting to five short videos featuring a girl speaking a dialect typical of Värmland on Swedish national television. The analysis reveals that most comments express positive evaluations, describing the dialect as underbar ‘wonderful’, härlig ‘lovely’ and fantastisk ‘fantastic’. Many users also share emotional reactions, such as joy and affection for dialect use, and a desire for greater representation of dialects in Swedish media. Negative comments are few, and typically label the dialect as ugly. The Värmland dialect is frequently compared to the Scanian dialect, which tends to receive more critical assessments. These findings are discussed in relation to previous research on dialect attitudes and folk linguistics. It is noted that, despite widespread appreciation for dialects, this positive sentiment is not reflected in actual language use, as Swedish dialects continue to shift toward standardisation. In the article, this discrepancy is discussed in light of prevailing language ideologies and implicit attitudes toward dialect use.
Referenser
Andersson, Lars-Gunnar, 2001: Fult språk. Svordomar, dialekter och annat ont. 15. tr. Stockholm.
Andersson, Lars-Gunnar, 2014: Svensken om svenskan: om synen på variation och förändring. I: M. Bylin, C. Falk & T. Riad (red.), Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Stockholm. S. 11–26.
Bijvoet, Ellen, 2013: Språkattityder. I: E. Sundgren (red.), Sociolingvistik. 2 uppl. Stockholm. S. 122–157.
Bijvoet, Ellen, 2020: Attityder till spår av andra språk i svenskan. En forskningsöversikt. (Rapporter från Språkrådet 15.) Stockholm.
Bijvoet, Ellen, 2024: Språkattityder och språkideologier. I: E. Sundgren (red.), Sociolingvistik. 3 uppl. Stockholm. S. 85–109.
Bijvoet, Ellen & Kari Fraurud, 2015: Folklingvistik. I: S. Boyd & S. Ericsson (red.), Sociolingvistik i praktiken. Lund. S. 109–129.
Bijvoet, Ellen & Karin Senter 2021: Förortsförankrat tal – ett inifrån- och ett utifrånperspektiv. I: Språk och stil NF 31: 1, s. 166–200.
Bockgård, Gustav & Jenny Nilsson, 2011: Dialektologi möter interaktionsforskning. I: G. Bockgård, & J. Nilsson, Jenny (red.), Interaktionell dialektologi. Uppsala. S. 7–50.
Bolfek Radovani, Jasmina, 2000: Attityder till svenska dialekter – en sociodialektologisk undersökning bland vuxna svenskar. Uppsala.
Bruce, Gösta, 2010: Vår fonetiska geografi: om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund.
Du Bois, John W., 2007: The stance triangle. I: R. Englebretson (red.), Stancetaking in Discourse: Subjectivity, evaluation, interaction. Amsterdam–Philadelphia. S. 139–182.
Eriksson, Lisa, 2005: ”En kvinna klär sällan i dialekt”. I: Västerbotten 1, s. 64–74.
Europeiska kommissionen, 2021: Incels: En första undersökning av fenomenet (i EU), dess betydelse och vilka utmaningar det innebär för P/CVE. Luxemburg.
Fernquist, Johan, Björn Pelzer, Katie Cohen, Lisa Kaati & Nazar Akrami, 2020: Hope, cope & rope: Incels i digitala miljöer. (FOI Memo: 7040.)
Finnur Friðriksson, 2008: Language change vs. stability in conservative language communities: A case study of Icelandic. (Gothenburg monographs in linguistics 37.) Göteborg.
Garrett, Peter, 2010: Attitudes to language. Cambridge.
Greggas Bäckström, Anna, 2011: »Ja bare skrivar som e låter». En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Umeå.
Gunnarsdotter Grönberg, Anna, 2004: Ungdomar och dialekt i Alingsås. (Acta Universitatis Gothoburgensis. Nordistica Gothoburgensia 27.) Göteborg.
Hagren Idevall, Karin, 2016: Polariserade politiska debatter om migration. Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter. Språk och interaktion 4: 3, s. 65–87.
Horn, Greta, 2019: Dialektutjämning hos ungdomar i Helsingborgsområdet. En fallstudie av tre fonologiska variabler i fyra nordvästskånska ungdomars talspråk. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 142, s. 181–192.
Horn, Greta, 2025: Den unga skånskan. Dialekt och platsanknytning hos gymnasieungdomar i nordvästra Skåne. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 48.) Göteborg.
Idevall Hagren, Karin & Gustav Westberg, 2024: Kritisk diskursanalys. En språkvetenskaplig introduktion. Lund.
Isof, Institutet för språk och folkminnen, 2024: Namnstatistik. [Webbadress: https://www.isof.se/namn/personnamn/namnstatistik. Hämtad 2025-04-30.]
Jansson, Denny, 2023: Dialektala möten i skolmiljö: Gymnasieelever talar om och på dialekt. I: Nordlyd 47: 2, s. 149–162. [DOI: https://doi.org/10.7557/12.7039.]
Johansen, Inger, 2005: Språkhaldningar og språkhandlingar. I: Målbryting 7, s. 61–88. [DOI: https://doi.org/10.7557/17.4776.]
Josephson, Olle, 2022: Språkpolitik. 2 uppl. Stockholm.
Kommittén för svenska språket, 2002: Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Slutbetänkande av Kommittén för svenska språket. Stockholm.
Kristiansen, Tore, 2011: Attitudes, ideology and awareness. I: R. Wodak, B. Johnston, & P. Kerswill (red.), The SAGE Handbook of Sociolinguistics. Los Angeles. S. 265–278.
Labov, William, 1963: The Social Motivation of a Sound Change. I: WORD 19: 3, s. 273–309. [DOI: 10.1080/00437956.1963.11659799.]
Liljegren, Nea, 2023: Wilma, 11, är en viral succé med sin breda värmländska: Gôtt och kôrv. I: Nya Wermlands-Tidningen Plus, 2023-02-06.
Loman, Bengt, 1973: Miljö och språkförmåga. I: Svensklärarföreningens årsskrift 1973, s. 34–60.
Magnusson Petzell, Erik & Jenny Nilsson, 2015: Svenskt talspråk efter 1800 – huvudlinjer i utvecklingen. I: H. Sandøy (red.), Talemål etter 1800. Norsk i jamføring med andre nordiske språk. Oslo. S. 355–379.
Martin, J. R. & P. R. R. White, 2005: The language of evaluation. Appraisal in English. Hampshire–New York.
Melin Segerpalm, Daniela, 2023: Hon gör dialektsuccé i tv. TV. Wilma, 11, tävlar i Wild kids: Fantastiskt att få höra värmländska i tv. I: Värmlands Folkblad, 2023-01-27.
Monka, Malene, 2013: Sted og sprogforandring: En undersøgelse af sprogforandring i virkelig tid hos mobile og bofaste informanter fra Odder, Vinderup og Tinglev. Köpenhamn.
Monka, Malene, Marie Maegaard & Nicolai Pharao, 2023: Sprogholdninger i center og periferi. I: Nordlyd 47: 2, s. 181–192. [DOI: https://doi.org/10.7557/12.7099.]
Monka, Malene, Marie Maegaard & Jann Scheuer, 2015: Den autentiske dialekttalende – bornholmsk dialekt som vare i turistindustrien. I: F. Gregersen & T. Kristiansen (red.). Hvad ved vi nu – om danske talesprog? Köpenhamn. S. 93–106.
Moreno, Federico, 2019: Min skånska är en del av min identitet. I: Kvällsposten, 2019-03-17.
Niedzielski, Nancy A. & Dennis R. Preston, 2000: Folk linguistics. Berlin.
Nilsson, Jenny, 2015: Stabilitet och förändring i norra Värmland – dialekten i Torsbyområdet 1940-tal och 2010-tal. Folkmålsstudier 53, s. 167–198.
Nilsson, Jenny & Susanne Nylund Skog, 2019: Dialekter, platser och identiteter: Språk- och kulturvetenskapliga förklaringar till språklig förändring och stabilitet i Torsby och Edsbyn. I: Språk och stil NF 29, s. 203–232. [DOI: https://doi.org/10.33063/diva-399810.]
Nord, Andreas, 2008: Trädgårdsboken som text 1643–2005. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 47.) Stockholm.
Nordberg, Bengt, 1985: Det mångskiftande språket. Om variation i nusvenskan. Malmö.
Palmén, Helena, 2014: Identitet i samspråk. Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt. (Nordica Helsingiensia 34. Dialektforskning 4.) Helsingfors.
Preston, Dennis R., 1993: The uses of folk linguistics. I: International Journal of Applied Linguistics 3: 2, s. 181–259.
Preston, Dennis R., 2002: What is folk linguistics? I: Målbrytning 6, s. 13–23. [DOI: https://doi.org/10.7557/17.4751.]
Ranelid, Björn, 2019: Jag talar skånska – och det finns ingen riktig rikssvenska. I: Expressen, 2019-03-15.
Seim, Inger Margrethe Hvenekilde, 2005: Språkholdninger og undersøkelser av dem. I: Målbryting 7, s. 45–59. [DOI: https://doi.org/10.7557/17.4775.]
Stjernholm, Katrine, 2013: Stedet velger ikke lenger deg, du velger et sted. Tre artikler om språk i Oslo. Olso.
Sundgren, Eva, 2002: Återbesök i Eskilstuna. En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. Uppsala.
Sundgren, Eva, 2019: Individuell språklig variation och förändring – sex informanter inspelade 1967, 1996 och 2018. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 142, s. 141–169.
Sundgren, Eva, 2024: Språklig variation och förändring. I: E. Sundgren (red.), Sociolingvistik. Tredje upplagan. Stockholm. S. 54–84.
Svahn, Margareta, 2003: Dialektbegreppet – ett diskussionsinlägg. I: G. Akselberg, A.M. Bødal & H. Sandøy (red.): Nordisk dialektologi. Oslo: Novus. S. 503–513.
Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny, 2014: Dialektutjämning i Västsverige. Uppsala.
Svahn, Margareta, 2020: Språkliga varieteter bland ungdomar i Skövde. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 143, s. 121–175.
Svensson, Anders, 2023: Sverige älskar dialekter. I: Språktidningen. Publicerad 2023-10-31.
Thelander, Mats, 2009: Svenskt standardspråk som begrepp och fenomen. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift 27: 1, s. 179–198.
Teinler, Jannie, 2016: Dialekt där den nästan inte finns. En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråksnära område. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.) Uppsala.
TV4 Efter fem, 2023-01-30. [Webbadress: https://www.tv4play.se/klipp/7264b82
28550a8aaef23/video-wild-kids-wilma-hyllas-for-sin-breda-varmlandska-
valdigt-manga-som-kommer-fram. Hämtad 2024-08-27].
Vangsnes, Øystein A., 2019: Dialekt i sosiale medium – det norske perspektivet. I: Språk i Norden 2019, s. 94–109.
Wingstedt, Maria, 1998: Language ideologies and minority language policies in Sweden: historical and contemporary perspectives. Stockholm.
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Sanna Skärlund
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Innehåll publicerat i Svenska landsmål och svenskt folkliv i årgång 2023 och senare publiceras under villkoren i Creative Commons-licensen CC BY, och författarna behåller upphovsrätten till sina verk. CC BY-licensen tillåter användning, nedladdning, distribution, länkning till och reproduktion i vilket medium som helst, förutsatt att originalverket är korrekt citerat.
