Stöttning av digitalt skrivande i anpassad grundskola

Abstract

Denna studie undersöker hur lärare beskriver och resonerar om hur stöttning används i samband med digitalt skrivande för elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar i den anpassade grundskolan (före detta särskolan). Studien har en praktiknära forskningsdesign, vilket har inneburit ett nära samarbete mellan lärare och forskare. Studien bygger på data inhämtat vid en workshop där 20 lärare från två olika anpassade grundskolor medverkade. Vid tillfället tittade lärarna på film, antecknade och diskuterade. Anteckningarna tillsammans med forskarnas fältanteckningar från tillfället har sedan analyserats. I tillägg har två filmer valts ut för närmare analys. Resultatet visar att ett flertal olika typer av stöttning används i de digitala skrivsituationerna, samtidigt som tre huvudkategorier av stöttning framträder genom induktiv tematisk analys: fysisk stöttning, digital stöttning och verbal stöttning. Vid analysen av de digitala skrivsituationerna efterfrågades också vilka förmågor som tränades hos eleverna. Fyra kategorier av förmågor urskildes: skriv- och läsförmåga, socialt och kommunikativt samspel, deltagande samt motoriska färdigheter. Av de stöttningssituationer som markeras av lärarna som särskilt intressanta framträder tillfällen där elever visat positiv respons. Vanligast är tre typer av elevrespons: bekräftande, nyfikenhet/vill mer samt delaktighet. Studien visar att stöttning är en komplex företeelse som i hög grad är situations- och individanpassat, det vill säga både i förhållande till de specifika digitala verktyg som används samt till den specifika elevens individuella behov.