Konvojsystemet, den seglande flottan och Kungl. Konvojkommissariatet

Abstract

Konvojering har traditionellt spelat en mycket liten roll i historien om den seglande flottan. Detta gäller såväl i svensk som i internationell örlogshistorisk forskning. Orsaken är dock knappast att konvojer har varit oviktiga. För de stora sjömakterna England och Nederländerna var de till och med från 1600-talets mitt fullkomligt centrala för krigföringen.1 Men ändå har konvojering och sjöfartsskydd överhuvudtaget ägnats väldigt lite intresse, både av sjöofficerarna själva och av forskarna, och har i bästa fall nämnts i förbigående i verk som hellre diskuterat stora sjöslag och hjältar. Det finns flera anledningar till detta. En är, enligt örlogshistorikern A. W. H. Pearsall att det har saknats förståelse för sjökrigets ”non-combative nature”.2 Stora sjöslag hör till undantagen i örlogshistorien.