Skolkuratorns samtal med unga migranter i gränslandet mellan stödsamtal och behandling

Författare

  • Helena Eriksson Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad
  • Sara Helmersson Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad
  • Sara Högdin Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.2.5341

Nyckelord:

School social work, School social workers, Young migrants, Counseling

Abstract

School social workers’ counseling of Young Migrants at the Interface Between Supportive Counseling and Therapy

The school social worker has an important role in the support of young people in vulnerable situations. Counselling is central to their professional practice, not least when working with young migrants, a group where trauma and experiences of violence may be part of their life story and migration process. The purpose of the study is to increase the understanding of counseling as a tool for school social workers in the professional meeting with young migrants. The empirical data include qualitative interviews with 15 school social workers who meet this group daily. The interviews have been analysed using a qualitative thematic analysis. The findings show that the delimitation of which counseling lies within the school social worker’s responsibility is not clear. The fact that school social workers experience that other parts of the welfare system are often unavailable to young migrants forces them to go beyond what they describe as part of their professional responsibility and provide therapeutic counselling. The school social worker uses different tools and methods in their counseling and mixes them based on their own area of interest, education, and experience. The study concludes that the accessibility that newly arrived young migrants have with the school counselor creates a role where they are the “only” professional available to offer support and counseling. This means that the school social workers need to go outside their professional domain. The school social workers discretion in relation to the type of counseling and how it is conducted appears to be unlimited.

Författarbiografier

Helena Eriksson, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Fil.dr. i sociologi och lektor i socialt arbete vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Sara Helmersson, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Fil.dr. i socialt arbete och lektor i socialt arbete vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Sara Högdin, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Docent i socialt arbete och lektor i socialt arbete vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad

Referenser

Abbott, A. (1988) The system of professions: an essay on the division of expert labor. University of Chicago Press.

Al-Sudany, R. (2017) Psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Borås: Recito förlag.

Andersson, J., Helmersson, S., Högdin, S. & Ouis, P. (2024) Att möta sexuell utsatthet: professionella perspektiv i arbetet med unga nyanlända. Lund: Studentlitteratur.

Andersson Nystedt, T., Herder, T., Agardh, A. & Oppong Asamoah, B. (2024) No evidence, no problem? A critical interpretive synthesis of the vulnerabilities to and experiences of sexual violence among young migrants in Europe. Global Health Action, 17. doi: 10.1080/16549716.2024.2340114

Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik. Stockholms universitet.

Backlund, Å., Högdin, S. & Spånberger Weitz, Y. (2024) Skolsocialt arbete: en introduktion I: Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger Weitz (red.) Socialt arbete i skolan: uppgifter, perspektiv och dilemman. Malmö: Gleerups.

Bolin, E., Sorbring, E. & Ymefors, M. (2024). Teambaserat skolsocialt arbete: fördjupad och utökad elevhälsa. I: Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger Weitz. (red.) Socialt arbete i skolan: uppgifter, perspektiv och dilemman. Malmö: Gleerups.

Brante, T. (2014) Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.

Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77–101.

Brunnberg, E., Borg, R-M. & Fridström, C. (2011) Ensamkommande barn: en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.

Dalman, C., Bremberg, S., Åhlén, J., Ohlis, A., Agardh, E., Wicks, S. & Lundin, A. (2021) Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga: begrepp, mätmetoder och förekomst: en kunskapsöversikt. Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Dellgran, P. & Höjer, S. (2005) Rörelser i tiden: professionalisering och privatisering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 12(2–3): 246–267.

Grape, O. (2006) Domänkonsensus eller domänkonflikt? Integrerad samverkan mellan myndigheter. I: O. Grape, B. Blom & R. Johansson (red.) Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Hedlund, D. (2018) Ensamkommande barn och ungdomar: en introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk. Malmö: Gleerups.

Helmersson, S. (2017) Mellan systerskap och behandling: omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Helmersson, S., Vallström, M. & Vallström Löfgren, M. (2023) De ensamkommandes ensamhet: unga migranters röster om exkludering och förutsättningar för integration i två norrländska landsbygdskommuner. Socialvetenskaplig tidskrift, 30(3): 681–699. doi: 10.3384/SVT.2023.30.3.4041

Herz, M. & Lalander, P. (2019) Från ”produkt” till människa: ensamkommande ungdomars upplevelser, möten och livsplaner. I: M. Darvishpour & N. Månsson, Niclas (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter: integration, inkludering och jämställdhet. Stockholm: Liber.

Huxtable, M. (2022) A global picture of school social work in 2021. International Journal of School Social Work, 7(1): 1–25. doi: 10.4148/2161-4148.1090

IVO (2022) Barn som mår psykiskt dåligt får vänta länge på hjälp. [https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publikationer/iakttagelser-i-korthet/2022/barn-psykisk-halsa-pan-och-ivo-220620.pdf Hämtat 2024-01-29].

Isaksson, C. (2016) Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.

Isaksson, C. & Larsson, A. (2017) Jurisdiction in school social workers’ and teachers’ work for pupils’ well-being. Education Inquiry, 8(3): 246–261. doi: 10.1080/20004508.2017.1318028

Iwarsson, P. (2014) Samtal i skolan: en möjlighet till utveckling. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Iwarsson, P. (2024) Samtal: för lärande och psykisk hälsa. I: Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger Weitz (2024) Socialt arbete i skolan: uppgifter, perspektiv och dilemman. Malmö: Gleerups.

Jacobsen, M., Demott, M. A.M. & Heir, T. (2014) Prevalence of psychiatric disorder among unaccompanied asylum-seeking adolescents in Norway. Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 10: 53–58. doi: 10.2174/1745017901410010053

Jansson, P., Evertsson, L. & Perliniski, M. (2021) Skolkurator sökes: skolhuvudmäns beskrivning i platsannonser av skolkuratorers uppdrag, arbetsuppgifter, organisation, kvalifikationer och färdigheter. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(3): 289–312. doi: 10.3384/SVT.2021.28.3.4263

Jobe, A. & Gorin, S. (2013) ”If kids don’t feel safe they don’t do anything”: young people’s views on seeking and receiving help from children’s social care services in England. Child and Family Social Work, 18: 429–438. doi:10.1111/j.1365-2206.2012.00862.x

Khan, F., Eskander, N., Limbana, T., Salman, Z., Siddiqui, P.A. & Hussaini, S. (2020) Refugee and migrant children’s mental healthcare: serving the voiceless, invisible, and the vulnerable global citizens. Cureus, 12(8): e9944. doi: 10.7759/cureus.9944

Kjellgren, M. (2024) Skolkuratorns samtalspraktik: en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Umeå: Umeå universitet.

Kjellgren, M., Lillehorn, S. & Markström, U. (2022a) The counselling practice of school social workers in Swedish elementary schools: a focus group study. Nordic Social Work Research. doi: 10.1080/2156857X.2022.2041467

Kjellgren, M., Lillehorn, S. & Markström, U. (2022b) Therapists, intermediary or garbage can? Examining professional challanges or school social work in Swedish elementary schools. International Journal of School Social Work, 8(1). doi: 10.4148/2161-4148.1102

Kjellgren, M., Lillehorn, S. & Markström, U. (2023) School social work in Sweden: who are the children in counselling, and what support are they offered? A protocol study about individual counselling in elementary school. Child and Adolecent Social Work Journal. doi: 10.1007/s10560-023-00943-y

Kjellgren, M., Lillehorn, S. & Markström, U. (2024) Adolescents’ perspectives on SSWs’ counselling practice in Swedish elementary schools: ”plumb the depths and navigate to shore”. Journal of Children’s services, 19(1): 20–37. doi: 10.1108/JCS-06-2023-0035

Kohli, R. K.S. (2006) The sound of silence: listening to what unaccompanied asylum-seeking children say and do not say. British Journal of Social Work, 36(5): 707–721. doi: 10.1093/bjsw/bch305

Kvale, S. & Brinkmann. S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, A. (2020) Socialt arbete i skolan: ett historiskt perspektiv. I: C. Isaksson, B. Blom & L. Nygren (red.) Socialt arbete i skolan: villkor, innehåll och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, A. (2008) Byråkrater, flummare och andra: om mikropolitiska konstruktioner på socialkontor. Socionomens forskningssupplement, 3: 15– 27.

Lipsky, M. (1980) Street leval bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. Russel Sage Foundation.

Mona, H., Andersson, L.M.C., Hjern, A. & Ascher, H. (2021) Barriers to accessing health care among undocumented migrants in Sweden: a principal component analysis. BMC Health Services Research, 21(1): 830. doi: 10.1186/s12913-021-06837-y

SBU (2018) Stöd till ensamkommande barn och unga: effekter, erfarenheter och upplevelser: systematisk litteraturöversikt samt etiska och samhälleliga aspekter. Stockholm: SBU Bereder.

SFS 2010:800 Skollag. [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/].

Socialstyrelsen (2023) Vägledning för elevhälsan. Kunskapsguiden. [https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/vagledning-for-elevhalsa/ Hämtat 2024-03-22].

Svensson, L.G. (2020) Kuratorer i skolan: Organisation, relation, handlingsutrymme och tillit. I: C. Isaksson, B. Blom & L. Nygren (red.) Socialt arbete i skolan: villkor, innehåll och utmaningar (s. 109–123). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westberg Häggström, K., Nygren J.M., Nyhol, M., Carlsson, I-M. & Svedberg, P. (2020) Lost in space: an exploration of help seeking among young people with mental health problems: a constructivist grounded theory study. Archives of Public Health, 78: 93. doi: 10.1186/s13690-020-00471-6

Øverlien, C. (2024) Att möta våldsutsatta barn i skolan: samtal, anpassning och bekräftelse. I: Å. Backlund, S. Högdin & Y.S. Weitz (red.) Skolsocialt arbete: skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 113–124). Malmö: Gleerups.

Downloads

Publicerad

2024-11-01

Referera så här

Eriksson, H., Helmersson, S., & Högdin, S. (2024). Skolkuratorns samtal med unga migranter i gränslandet mellan stödsamtal och behandling. Socialvetenskaplig Tidskrift, 31(2), 229–248. https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.2.5341