Att teoretisera: en artikel, ett exempel, en appell
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.2.5225Abstract
Hur många av oss kan räkna med hjälp från våra nära och kära om vi får kännbara ekonomiska bekymmer som vi inte kan lösa på egen hand? Om det är riktigt illa, och jag drar mig för att gå till socialkontoret – vilket många gör – kan jag då vända mig till någon i familjen, släkten eller vänkretsen? Och hur ska jag då på bästa sätt lägga fram mitt dilemma, utan att äventyra den aktuella relationen, skapa konflikter eller skuld- och andra obehagskänslor hos mig själv och den andre?
Ungefär så heter det i ingressen till en artikel som Majen Espvall och jag skrev tillsammans inom ramen för ett större forskningsprojekt om informellt ekonomiskt stöd, finansierat av dåvarande FAS (numera Forte). Artikeln, som nu har ett antal år på nacken, döptes till Reciprocitetens villkor. Om informellt ekonomiskt stödutbyte (Espvall & Dellgran, 2006). Detta är historien om dess tillkomst, och de mer eller mindre (o)medvetna överväganden som låg till grund för hur den kom att skrivas. Men syftet är inte enbart att rekonstruera vägen fram till den färdiga texten. Genom att sätta fingret på vad och hur vi gjorde, vilket resulterade i en teoretisering av den komplexa dynamik som präglar mellanmänskligt utbyte av hjälp, stöd och omsorg, är ambitionen också att illustrera en så kallad konfigurativ teoretisering som kan användas för att fånga sociala processer och kausal komplexitet (Furnari m.fl., 2021).
Referenser
Abbott, A. (2004) Methods of discovery. New York/London: W.W. Norton & Company.
Alvesson, M., Gabriel, Y. & Paulsen, R. (2017) Return to meaning: a social science with something to say. Oxford: Oxford University Press.
Alvesson, M. & Sandberg, J. (2021) Re-imagining the research process: conventional and alternative metaphors. London: SAGE.
Becker, H. (1998) Trick of the trade: how to think about your research while doing it. Chicago: University of Chicago Press.
Billig, M. (2013) Learn to write badly: how to succeed in the social sciences. Cambridge: Cambridge University Press.
Bloch, C. (2012) Passion and paranoia: emotions and the culture of emotion in academia. London: Routledge.
Brown, S. (2021) Mad, bad, and dangerous to know: some thoughts on typological thinking. Marketing Theory, 21(3): 415–432.
Clarke, C., Broussine, M. & Watts, L. (2015) Researching with feelings: the emotional aspects of social and organizational research. London: Routledge.
Corvellec, H. (red.) (2013) What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber CBS Press.
Czarniawska, B. (2013) What social science theory is and what it is not. I: H. Corvellec (red.) What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber CBS Press.
Dellgran, P. (2018) Vetenskapens mål och mening: uppfattningar om forskningens uppgifter inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete. Socionomens forskningssupplement, 43: 4–19.
Dellgran, P., Espvall, M., das Dores Guerreiro, M. & Mauritti, R. (2012) Crowding out, crowding in or just a matter of transformation? Informal financial support in Portugal and Sweden. European Journal of Social Work, 15(3): 393–411.
Espvall, M. & Dellgran, P. (2006) Reciprocitetens villkor: om informellt ekonomiskt stödutbyte. Socionomens forskningssupplement, 8: 4–19.
Espvall, M. & Dellgran, P. (2010) Can we count on each other? Reciprocity and conflicts in financial support in Sweden. International Journal of Social Welfare, 19: 84–94.
Espvall, M. & Dellgran, P. (2016) For better or worse? Transformation of social networks due to long-term illness. European Journal of Social Work, 19(5): 795–813.
Furnari, S., Crilly, D., Misangyi, V.F., Greckhamer, T., Fiss, P.C. & Aguilera, R.V. (2021) Capturing casual complexity: heuristics for configurational theorizing. Academy of Management Review, 46: 778–799.
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1967) The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. Chicago: Aldine Publishing Company.
Katz, D. & Kahn, R.L. (1978) The social psychology of organizations. New York: Wiley.
Lave, C. & March, J. (1993) An introduction to models in the social sciences. New York: University Press of America.
Liedman, S-E. (2013) Beholding, explaining, and predicting: the history of the concept of theory. I: H. Corvellec (red.) What is theory? Answers from the social and cultural sciences. Köpenhamn: Liber CBS Press.
Liljegren, A. & Saks, M. (red.) (2017) Professions and metaphors: understanding professions in society. London: Routledge.
Merton, R.K. (1949) Social theory and social structure. New York: Free Press.
Mills, C.H. (1959) The sociological imagination. New York: Oxford University Press.
Nilsson, R. (2009) God vetenskap: hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner. Diss. Gothenburg Studies in History of Science and Ideas, Göteborgs universitet.
Reichenbach, H. (1938) Experience and prediction: an analysis of the foundations and the structure of knowledge. Chicago: Chicago University Press.
Salamon, L. & Sokolowski, S. (2003) Institutional roots of volunteering. I: L. Dekker & P. Halman (red.) The values of volunteering: crosscultural perspectives. New York: Kluwer Publishers.
Sandberg, J. & Alvesson, M. (2021) Meanings of theory: clarifying theory through typification. Journal of Management Studies, 58: 487–516.
Sohlberg, P. (2018) A thick description of Robert K. Merton’s middle range theory: manifest properties and latent ambivalence. I: P. Sohlberg & H. Leiulfsrud (red.) Theory in action: theoretical constructionism. Leiden/Boston: Brill.
Swedberg, R. (2012) Theorizing in sociology and social science: turning to the context of discovery. Theory and Society, 40: 1–40.
Swedberg, R. (2014a) Theorizing in social science: the context of discovery. Stanford: Stanford University Press.
Swedberg, R. (red.) (2014b) The art of social theory. Princeton University Press.
Swedberg, R. (2020) Using metaphors in sociology: pitfalls and potentials. The American Sociologist, 51: 240–257.
Tavory, I. (2016) The pragmatist wave of theory construction. The British Journal of Sociology, 67: 50–56.
Tsoukas, H. (2017) Don’t simplify, complexify: from disjunctive to conjunctive theorizing in organization and management studies. Journal of Management Studies, 54: 132–153.
Uhnoo, D. (2012) Dunkla vanor: om teori och referenspraktik i samhällsvetenskaplig forskning. Diss. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Weick, K.E. (1989) Theory construction as disciplined imagination. Academy of Management Review, 14: 516–531.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Peter Dellgran
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
