Skiftande rättigheter i fattigvården

– en jämförelse mellan den skäliga levnadsnivån för äldreförsörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Författare

  • Anders Jönsson Lunds universitet
  • Alexandru Panican Örebro universitet
  • John Brauer Örebro universitet

DOI:

https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.3-4.5628

Nyckelord:

poor-relief, financial support for the elderly, social assistance, social rights

Abstract

Different rights regarding poor relief – a comparison between the level of reasonable living standards for financial support for the elderly and financial assistance

In 2003, financial support for the elderly (ÄFS) was introduced in Sweden, which shifted the responsibility for older people in need of financial support from the municipalities to the state. Prior to the reform, the target group received municipal social assistance (SA), which is a means-tested support for people with little or no income.

The article compares ÄFS and SA, focusing on what is considered a “reasonable living standard”, a concept used for both benefits. This is done through a textual analysis of government bills relevant to the implementation of ÄFS.

The results show that at the time of implementation, the reasonable standard of living for ÄFS was comparable to SA. Gradually, ÄFS has become more generous compared to SA. The calculation of the reasonable living standards for ÄFS is characterised by administrative simplicity, where the assistance is easily calculated for each application rather than assessed to match the needs of the individual recipients, which can be contrasted to the less standardised administration of SA. However, the level of the ÄFS is below the EU poverty line. Thus, the ÄFS does not have a good capacity to lift recipients out of poverty.

The poor relief logic that characterises SA remains in the ÄFS, for instance, through means testing. It is thus possible to see ÄFS as a type of light version of the poor relief logic.

Författarbiografier

Anders Jönsson, Lunds universitet

 Vik. lektor i socialt arbete, Lunds universitet.

Alexandru Panican, Örebro universitet

Professor i socialt arbete, Örebro universitet.

John Brauer, Örebro universitet

Adjunkt i socialt arbete, Örebro universitet

Referenser

Albertsson, M. (2008) Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd: en reform ur äldre invandrares perspektiv. Lic.-avh. Växjö: Växjö universitet.

Aldén, L. & Hammarstedt, M. (2014) Integration of immigrants on the Swedish labour market: recent trends and explanations. Växjö: Linnéuniversitetet.

Angelin, A. (2009) Den dubbla vanmaktens logik: en studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Diss. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Angelin, A., Hjort, T. & Salonen, T. (2014) Lokala handlingsstrategier för skäliga levnadsvillkor: reflektioner utifrån Malmökommissionens studier om försörjningsstödet och barns fattigdom. Socialmedicinsk tidskrift, 91(5): 480–488.

Bergmark, Å (2000) Med vilken måttstock? Om valet av kriterier vid utvärdering av arbete med socialbidrag. I: A. Puide (red.) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Bergmark, Å. & Minas, R. (2007) Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun. Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2–3). doi: 10.3384/SVT.2007.14.2-3.2587

Blomqvist, P. & Palme J. (2020) Universalism in welfare policy: the Swedish case beyond 1990. Social Inclusion, 8(1): 114 –123. [https://doi.org/10.17645/si.v8i1.2511].

Boréus K. & Bergström, G. (2005a) Innehållsanalys. I: G. Bergström & K. Boréus (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Boréus K. & Bergström, G. (2005b) Argumentationsanalys. I: G. Bergström & K. Boréus (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Brauer, J., Panican, A. & Jönsson, A. (kommande) Aktivera eller parkera? Om försörjningsstödstagare nära pensionsålder. Artikelmanuskript i förberedelse.

Broström, L. (2015) En industriell reservarmé i välfärdstaten: arbetslösa socialhjälpstagare 1913–2012. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Dir. 1998:70. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlag och socialtjänstens uppgifter.

Edebalk, P.G. & Olsson, M. (2010) Poor relief, taxes and the first universal pension reform: the origins of the Swedish welfare state reconsidered. Scandinavian Journal of History, 34(4): 391–402. [http://dx.doi.org/10.1080/03468755.2010.491635].

Ekberg, J. & Lindh, T. (2011) Pensionsreformen och invandrarna. Ekonomisk debatt, 39(5): 33–40.

Ekberg, J. & Lindh, T. (2013) Immigrants in the old-age pension system: the case of Sweden. International Migration, 52(5): 5–14. [https://doi.org/10.1111/imig.12117].

EPRS (2016) Poverty in the European Union: the crisis and its aftermath. Bryssel: EPRS.

Föreningen Sveriges Socialchefer (2000) Remissvar på SOU 1999:97.

Gajda, R. & Jeżewska-Zychowicz, M. (2021) The importance of social financial support in reducing food insecurity among elderly people. Food Security, 13: 717–727. [https://doi.org/10.1007/s12571-021-01151-1].

Geremek, B. (1991) Den europeiska fattigdomens betydelse. Stockholm: Ordfront.

Govender, L. (2023) Crumbs from the rich man’s table? Municpal labour market policies and recognition of welfare recipients in Sweden. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

Gustafsson, B. (2002) Assessing non-use of social assistance. European Journal of Social Work, 5(2): 149–158. [https://doi.org/10.1080/03069887700760181].

Gustafsson, B., Jakobsen, V., Mac Innes, H., Pedersen, P.J. & Österberg, T. (2022) Older immigrants: new poverty risks in Scandinavian welfare states? Journal of Ethnic and Migrations Studies, 48(19): 4648–4669. [https://doi.org/10.1080/1369183X.2021.2011176].

Gustafsson, B.A., Mac Innes, H. & Österberg, T. (2017) Age at immigration matters for labor market integration: the Swedish example. IZA Journal of Migration, 7(1): 1–23. [https://doi.org/10.1186/s40176-017-0087-1].

Gustafsson, B., Mac Innes, H. & Österberg, T. (2019) Older people in Sweden without means: on the importance of age at immigration for being ”twice poor”. Ageing & Society, 48(19), 4648–4669. [https://doi.org/10.1080/1369183X.2021.2011176].

Harrysson, L., Montesino, N. & Werner, E. (2016) Preparations for retirement in Sweden: migrant perspectives. Critical Social Policy, 36(4): 531–550. [https://doi.org/10.1177/02610183166380].

Heisig, J.P., Lancee, B. & Randl, J. (2018) Ethnic inequality in retirement income: a comparative analysis of immigrant–native gaps in Western Europe. Ageing & Society, 38(10): 1963–1994. [https://doi.org/10.1017/S0144686X17000332].

Hussénius, K. (2019) Intersectional patterns of social assistance eligibility in Sweden. Nordic Social Work Research, 11(1): 19–33. [https://doi.org/10.1080/2156857X.2019.1601636].

ISF (2022) Pensionsmyndighetens handläggning av bostadstillägg: en granskning av arbetssätt, prioriteringar och resultat. Göteborg: Inspektionen för socialförsäkring.

Jönsson, A. (2023) Professionellt pappersgöra: att bemästra ett komplext handlingsutrymme i beslutstexter om ekonomiskt bistånd. Diss. Lund: Lunds universitet.

Kjellbom, P. (2016) Ekonomiskt bistånd vid hyresskulder. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(2). [https://doi.org/10.3384/SVT.2015.22.2.2349].

Laslett, P. (1989) A fresh map of life: the emmergance of the third age. London: Weidenfeld & Nicolson.

Nybom, J. (2016) Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare? Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1).[https://doi.org/10.3384/SVT.2014.21.1.2428]

Panican, A. & Ulmestig, R. (2016) Social rights in the shadow of poor relief: social assistance in the universal Swedish welfare state. Citizenship Studies, 20(3–4): 475–489.

Panican, A. & Ulmestig, R. (2017) Bekämpa fattigdomen – men med mer av samma fattigvårdslogik? Foucaults pendel. Statsvetenskaplig tidskrift, 119(3): 599–612.

Park, S-M. & Moon, S-S. (2016) Elderly Koreans who consider suicide: role of health care use and financial status. Psychiatry Research, 244 (juli): 345–350. [https://doi.org/10.1016/j.psychres.2016.04.055].

Pensionsmyndigheten (2016) Äldreförsörjningsstödets utveckling över tid. Stockholm: Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten (2022) Åtgärdsplan för handläggning av bostadstillägg: svar på regeringsuppdrag. Stockholm: Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten (2023) Årsredovisning 2022. Stockholm: Pensionsmyndigheten.

Prop 1990/91:119 Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Prop 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer.

Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag.

Prop. 2000/01:136 Äldreförsörjningsstöd.

Prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer.

Prop 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009.

Prop 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk.

Prop 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022.

Qvarsell, R. (2018) De fattigas vård i 1910-talets Sverige. I: H. Swärd (red.) Bedöma och åtgärda fattigdom: om välfärdens skiljelinjer och samhällets yttersta skyddsnät. Lund: Studentlitteratur.

Rakhimova, N. (2018) Aging with financial insecurity: social resilience and adaptation in urban areas of the United States. Natural Resources Forum, 42(4): 227–272. [https://doi.org/10.1111/1477-8947.12160].

Regeringskansliet (2023) Uppdrag att utreda aktivitetsplikt: deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd (S 2022:E). Stockholm: Regeringskansliet.

Riksförsäkringsverket (2002) Bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Stockholm: Riksförsäkringsverket.

RIR 2013:7 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer – når förmånerna fram? Stockholm: Riksrevisionen.

RIR 2019:22 Mörkertal inom bostadstillägget. Stockholm: Riksrevisionen.

Skogens, L. (2005) Socialsekreterares bedömningar – finns någon form av konsensus? Socialvetenskaplig tidskrift, 12(4): 328–344. [https://doi.org/10.3384/SVT.2005.12.4.2615].

SOSFS (2013:1) Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 1999:97 Socialtjänst i utveckling.

SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst: en ny socialtjänstlag.

Socialstyrelsen (2009) Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) – 1985–2005. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2012) Kartläggning om skälig levnadsnivå: överensstämmelse mellan SOSFS 2003:5 och kommunernas styrdokument för ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2021) Ekonomiskt bistånd: handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2023) Försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd år 2022. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2024) Statistik om ekonomiskt bistånd 2023. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stranz, H. (2007) Utrymme för variation: om prövning av socialbidrag. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Stranz, H., Karlsson, P. & Wiklund, S. (2017) The wide-meshed safety net: decision-making on social assistance eligibility in Sweden. European Journal of Social Work, 20(5): 711–723. [https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1255596].

Svensson, K. & Åström, K. (2013) The field of social regulation: how the state creates a profession. Professions and Professionalism, 3(2). [https://doi.org/10.7577/pp.557].

Tanskanen A., Kallio, J. & Danielsbacka, M. (2018) Should the family or the state provide support for the elderly people? Findings from a two-generational Finnish study. International Journal of Sociology and Social Policy, 39(1/2): 135–155. [https://doi.org/10.1108/IJSSP-06-2018-0102].

Thelin, A. (2013) Äldrefattigdom: ekonomisk utsatthet i yngre ålderspensionärers vardag. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

Torres, S. (2002) Att invandra till Sverige på äldre da’r: integrationsmöjligheter för ”sent-i-livet”-invandrarna. Socialvetenskaplig tidskrift, 9(4). [https://doi.org/10.3384/SVT.2002.9.4.2784].

Ulmestig, R. & Marston, G. (2015) Street-level perceptions of procedural rights for young unemployed people: a comparative study between Sweden and Australia. Social Policy & Administration, 49(3): 394–411. [https://doi.org/10.1111/spol.12085].

van Berkel, R., de Graaf, W. & Sirovátka, T. (2012) Governance of the activation policies in Europe. International Journal of Sociology and Social Policy, 32(5/6): 260–272.

Wörlén, M. (2016) Att prioritera i socialtjänsten: om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(1). [https://doi.org/10.3384/SVT.2010.17.1.2486].

Lagar

SFS 1946:431. Lag om folkpensionering.

SFS 1959:291. Lag om försäkring för allmän tilläggspension.

SFS 1991:162. Lag om särskilt bostadstillägg till folkpension.

SFS 1994:308. Lagen om bostadstillägg till pensionärer.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag.

SFS 2001:853. Lag om äldreförsörjning.

SFS 2010:110. Socialförsäkringsbalk.

SFS 2023:323. Förordning om riktålder för pension för år 2029.

Internetsidor

Pensionsmyndigheten.se (1) [https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och-rapporter/statistik/aldre-statistik-om-pension Hämtat: 2023-09-25].

Pensionsmyndigheten.se (2) [https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och-rapporter Hämtat: 2024-02-21].

Pensionsmyndigheten.se (3) [https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/ansok-om-aldreforsorjningsstod Hämtat: 2023-09-28].

SCB (1). Utrikes födda i Sverige. [https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda-i-sverige/#utrikes-fodda-per-alder Hämtat: 2024-03-06].

SCB (2) Medianlöner i Sverige. [https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medianloner-i-sverige/ Hämtat: 2024-04-03].

Downloads

Publicerad

2025-01-27

Referera så här

Jönsson, A., Panican, A., & Brauer, J. (2025). Skiftande rättigheter i fattigvården: – en jämförelse mellan den skäliga levnadsnivån för äldreförsörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Socialvetenskaplig Tidskrift, 31(3-4), 447–467. https://doi.org/10.3384/SVT.2024.31.3-4.5628