Iron for spices

Swedish-Spanish commodity exchange 1738–1813

Författare

  • Henric Häggqvist

Abstract

Vad drev handelsrelationer på 1700-talet? Ofta lyfts det att det under den ”merkantilistiska eran” existerade många och restriktiva handelshinder, samtidigt som annan forskning menar att inom-europeisk handel trots det fungerade relativt effektivt. Den här artikeln undersöker varuutbytet mellan Sverige och Spanien från 1738 till 1813, baserat på svenska primärdata. De två länderna hade relativt lika handelspolitik under århundradet, med protektionistisk politik inom viktiga näringar, såsom järnbruken. I det svenska fallet inkluderade politiken även flera hundra importförbud under större delen av perioden. Den svenska politiken har beskrivits som en bidragande faktor till varför handeln med Holland stagnerade under 1700- talet. Både Sverige och Spanien hade planer på att öka exporten till den andra. I det förra fallet gällde det till exempel svenskt järn till spanska kolonier, medan det senare gällde spansk tobaksexport. Trots det skrevs aldrig något bindande handelsavtal mellan länderna, och i stora drag så realiserades inga planer på handelsexpansion. Artikeln visar att svenskspansk handel höll sig på låga nivåer med kraftiga fluktuationer under början av perioden, medan den ändå ökade något under slutet. Handelsutbytet var specifikt i termer av vilka varor som rörde sig mellan länderna, vilket på ett sätt var typiskt för förindustriella handelsrelationer. Sverige exporterade mest järn till Spanien, men expansionsmöjligheterna var begränsade i och med att Spanien hade en egen järnindustri med högt tullskydd. Spanien i sin tur exporterade mest salt och andra kryddor och livsmedel till Sverige. Saltet var en viktig svensk import, men där hade Spanien hög konkurrens av andra länder i Sydeuropa, främst Portugal och Frankrike. Tider av krig kunde innebära hinder för den svensk-spanska handeln, men även möjligheter när länderna ingick i samma allians. Den bilaterala handelsbalansen gick allt som oftast i svensk favör, men om man räknar med importen av spanskt silver så ändras bilden ganska dramatiskt. Artikeln lyfter fram svårigheten för länder med lika handelspolitik att utöka handelsutbytet i den förindustriella ekonomin. Liknande politik gjorde det troligtvis också svårare att sluta bindande handelsavtal, vilket möjligtvis hade kunnat vara en faktor som underlättade handelsutbytet.

Författarbiografi

Henric Häggqvist

Dr Henric Häggqvist, 1981, is a researcher at the Department of Economic History, Uppsala University. His research concerns trade policy, international trade, and fiscal capacity, mostly related to the Nordic countries. He has recently (2022) published the book chapter “The impact of war on trade and tariffs: Scandinavia during the first global century” (Universus Academic Press) and the article “The role and intensity of export tariffs in trade policy: Scandinavia, 1780–1870” in International Journal of Maritime History. He defended his PhD thesis in 2015, titled “On the ocean of protectionism: The structure of Swedish tariffs and trade 1780–1830”.

Downloads

Publicerad

2024-03-29

Referera så här

Häggqvist, H. (2024). Iron for spices : Swedish-Spanish commodity exchange 1738–1813. Forum Navale, 81, 36–63. Hämtad från https://publicera.kb.se/fn/article/view/25021

Nummer

Sektion

Artiklar