The Social Services' respons to the "refugee crisis"
The reception of unaccompanied minors
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4075Abstract
The purpose of this article is to analyse the organization and perception of the Social Services’ reception of unaccompanied minors during spring 2016. At that point in time, the number of asylum-seeking unaccompanied minors had increased rapidly, and, from a Swedish perspective, reached extreme numbers within a very short period. The article is based on a survey of the Social Services’ resources, organization, and measures taken in relation to unaccompanied minors. Despite a governmental ambition to integrate and normalize the reception of unaccompanied minors into the regular child protection system, theresult indicatesthat the Social Services have specialized activities and actions in relation to this increasing client category. This study provides no evidence that the specialization led to better quality. On the contrary, results indicate a positive correlation between quality and an integrated organization for reception. Above all, the study suggests that resources, overall collaboration and committed politicians have been crucial for the ability to adjust support according to needs and to follow up measures taken. Given the timing of the study, it is noteworthy that a majority of the respondents were relatively satisfied with the support offered to unaccompanied minors. However, they also highlighted shortcomings in
References
Backlund, Å. & Malmsten, J. (2013) Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård. Stockholm: UNICEF Sweden.
Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2012) Ensam och flyktingbarn. Barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. Stockholm: FoUNordväst, FoU-Nordost & FoU-Södertörn.
Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2014) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn: Erfarenheter från Stockholms län. Forskningsrapport 2014:3. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU-Nordost & FoU-Södertörn.
Backlund, Å. (2018) Stöd till ensamkommande barn och ungdomar. Perspektiv och erfarenheter. Forskningsrapport 2018: 3. Stockholm: FoU Nordväst.
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2007) Unitarian ideals and professional diversity in social work practice. The case of Sweden. European Journal of Social Work, 10(1): 55–72.
Börjesson, U. & Söderqvist Forkby, Å. (2020) The concept of home. Unaccompanied youths voices and experiences. European Journal of Social Work, 23(3): 475–485.
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77 101.
Connect (2014). Identification, reception & protection of unaccompanied children. (Connect Project Report). [http://www.connectproject.eu/PDF/CONNECT-Project_Report.pdf. Hämtat: 2020-03-21].
Conolly, H. (2014) ”For a while out of orbit”. Listening to what unaccompanied asylum-seeking/refugee children in the UK say about their rights and experiences in private foster care. Adoption and Fostering, 38(4): 331–345.
Darvishpour, M., Månsson, N., Asztalos Morell, I. & Hoppe, M. (2019) Samverkan och utmaningar. Mottagande av ensamkommande ungdomar. I: M. Darvishpour & N. Månsson (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. Stockholm: Liber.
DiMaggio, P. & Powell, W.W. (1991) The iron cage revisited. Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. I: W.W. Powell & P. DiMaggio, P. (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: Chicago Press.
Ds 2004:54 Mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn).
Ekström, V. (2016) Carriers of the troublesome violence. The social services’ support for female victims of domestic violence. European Journal of Social Work, 21(1): 61–73.
Eide, K. (2012) Hvem er de enslige mindreårige flyktningene? I: K. Eide (red.) Barn på flukt. Psykososialt arbeid med enslige mindreårige flyktninger. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Eide, K., Lidén, H., Haugland, B., Fladstad, T. & Hauge, H. A. (2020) Trajectories of ambivalence and trust. Experiences of unaccompanied minors resettling in Norway. European Journal of Social Work, 23(4): 554–565.
Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J. & Wimelius, M.E. (2014) Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012–2013. Slutrapport. Umeå: Umeå Center for Evaluation Research.
Friedland, R. & Alford, R. R. (1991) Bringing society back in. Symbols, practices, and institutional contradictions. I: P. J. DiMaggio & W. W. Powell (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.
Gruber, S. (2018) Flerspråkighet i den enspråkiga institutionen. I: S. Enell, S. Gruber & M. A.Vogel (red.) Kontrollerade unga. Tvångspraktiker på institution. Lund: Studentlitteratur.
Gärdegård, A. (2017) Samhällets mottagande av ensamkommande barn i Norden. En kartläggning. Stockholm: Nordens välfärdscenter.
Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn.
Hancilova, B. & Knauder, B. (2011) Unaccompanied minor asylum-seekers. Overview of protection, assistance and promising practices. Budapest: International Organization for Migration.
Herz, M. & Lalander, P. (2017) Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying “unaccompanied children” as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20(8): 1062–1076.
Herz, M. & Lalander, P. (2019) Från ”produkt” till människa. Ensamkommande ungdomars upplevelser, möten och livsplaner. I: M. Darvishpour & N. Månsson (red.) Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. Stockholm: Liber.
Jahanmahan, F. & Bunar, N. (2018) Ensamkommande barn på flykt. Berättelser om flyktingskap, interaktioner och resiliens, Socialvetenskaplig tidskrift, 25(1): 47–65.
Johansson, R. (2002) Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur.
Kanics, J., Senovilla Hernández, D. & Touzenis, K. (2010) Migration alone. Unaccompanied and separated children´s migration to Europe. Paris: UNESCO Publishing.
Kohli, R. (2006) The comfort of strangers. Social work practice with unaccompanied asylum-seeking children and young people in the UK. Child and Family Social Work, 11(1): 1–10.
Migrationsverket (2021) [https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Mottagande-av-ensamkommande-barn/Anvisningskommun.html. Hämtat: 2021-01-06]
Montesino, N. & Jiménez Alvarez, M. G. (2019) Child migration. Historical and contemporary perspectives. I: S. Trygged & E. Righard (red.) Inequalities and migration. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, E. (2014) Några nedslag i ett barns erfarenheter av flykt och migration. Sammanfattning i en essäistisk betraktelse. I: Å. Backlund, R. Eriksson, K. von Greiff, E. Nyberg & E-M. Åkerlund Ensamkommande barn och ungdomar. Ett longitudinellt perspektiv. Stockholm: FoU Nordväst, FoU Nordost, FoU Södertörn.
Oppedal, B., Guribye, E. & Kroger, J. (2017) Vocational identity development among unaccompanied refugee minors. International Journal of Intercultural Relations, 60: 145–159.
Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande barn.
Regeringskansliet (2016) Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria 2016-06-21. Regeringskansliet [https://www.regeringen.se/49e724/contentassets/200774d5e2de4a3e8c7ca8ec00ff1c20/ ett-nytt-ersattningssystem-for-mottagandet-av-ensamkommande-barn-och-unga]
SBU (2018) Stöd till ensamkommande barn och unga. Effekter, erfarenheter och upplevelser. Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter. SBU-rapport nr 294. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Seidel, F. A. & James, S. (2019) Unaccompanied refugee minors in Sweden. Challenges in residential care and the role of professional social work. Residential Treatment for Children & Youth, 36(2): 83–101.
SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skivenes, M., Pösö, T., Barn, R. & Kriz?, K. (2015) Child welfare systems and migrant children. A cross country study of policies and practice. [Elektronisk resurs]. Oxford University Press.
Socialstyrelsen (2019) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. [https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-8-6261.pdf]
Socialstyrelsen (2020) Individ och familjeomsorg. Lägesrapport 2020. [https://www.socialstyrelsen. se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6688.pdf]
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) (2020a) Myndigheters ansvarsområden för ensamkommande barn. [https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/ensamkommande arnochunga/myndighetersansvar.3796.html]
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) (2020b) Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994–2018. [https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren19942018/styre19942014.370.html]
Stretmo, L. & Melander, C. (2013) Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. Göteborg: FoU i Väst/GR.
Stretmo, L. (2014) Governing the unaccompanied child. Media, policy and practice. Göteborgs universitet: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Stretmo, L. (2019) “Different children or a case of any other child?” Constructions of unaccompanied children in welfare service provision. I: S. Trygged & E. Righard Inequalities and migration. Challenges for the Swedish welfare state. Lund: Studentlitteratur.
Söderqvist, Å. (2016) Home sweet home? Professionals’ understanding of “home” within residential care for unaccompanied youths in Sweden. Child and Family Social Work, 21: 591–599.
Wernesjö, U. (2015) Landing in a rural village. Home and belonging from the perspectives of unaccompanied young refugees. Identities, 22(4): 451–467.
Wernesjö, U. (2020) Across the threshold. Negotitations of deservingness among unaccompanied young refugees in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 47(2): 389–404.
Wiklund, S. (2006) Den kommunala barnavården. Om anmälningar, organisation och utfall. Stockholm: Stockholms universitet.
Zetterqvist Nelson, K. & Hagström, M. (2016) Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).
Östman, C. (2019) Unaccompanied refugee minors and political responses in Sweden. Challenges for social work. Doktorsavhandling. Sundsvall: Mittuniversitetet.
