Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd
Social dumpning eller problemanhoppning i förorten?
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.1.4073Abstract
Migration of social beneficiaries between ton and country: Social dumping or accumulation of problems in the suburbs?
The patterns of internal migration in Sweden among people on social benefits have been much debated in newspapers and in other general debates around the year 2020, but the knowledge base in this field is limited. Based on register data, this study concludes that people supported by social benefits are more prone to move, although their deviation from the general pattern is decreasing; that the net redistribution brings social beneficiaries from municipalities with decreasing populations to the big cities rather than the other way around, and certainly so among people of foreign background; that long-term social beneficiaries who move in the other direction have an increased likelihood to move on; and that the net pattern remains also when the effects of other attributes on migration are controlled for in a regression model. Thus, the migration patterns among long-term social beneficiaries hint mainly at a “social import” to the big cities from municipalities with decreasing populations, rather than the opposite.
References
Alm, J. & Enami, A. (2017) Do government subsidies to low-income individuals affect interstate migration? Evidence from the Massachusetts Health Care Reform. Regional Science and Urban Economics, 66: 119–131.
Amcoff, J., Niedomysl, T. & Östh, J. (2011a) Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Demografisk rapport 2011:4. Stockholms läns landsting.
Amcoff, J. Niedomysl, T. & Östh, J. (2011b) ”Pensionspuckeln”: 55+-flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport 2011:2. Stockholms läns landsting.
Andersson, R. & Bråmå, Å. (2004) Selective migration in Swedish distressed neighbourhoods. can area-based urban policies counteract segregation processes? Housing Studies, 19(4): 517–539.
Baeten, G. & Listerborn, C. (2015) Renewing urban renewal in Landskrona, Sweden. Pursuing displacement through housing Policies. Geografiska Annaler B, 97(3): 249–261.
Baeten, G., Westin, S., Pull, E. & Molina, I. (2017) Pressure and violence. Housing renovation and displacement in Sweden. Environment and Planning A, 49(3): 631–651.
Beatty, C. & Fothergill, S. (2004) Economic change and the labour market in Britain’s seaside towns. Regional Studies, 38(5): 461–480.
Bergmark, Å. & Bäckman, O. (2007) Socialbidragstagandets dynamik. Varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet. Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2–3): 134–152.
Björkqvist, K. (1996) Bostadsbolag föredrar tomma lägenheter framför bidragstagare. Svenska Dagbladet, 1996-08-23.
Boffy-Ramirez, E. (2013). Minimum wages, earnings, and migration. IZA Journal of Migration, 2: 17.
Borglin, Å. (2019) Bromölla befarar ”social dumpning”. Kristianstadsbladet, 2019-11-19.
Bråmå, Å. & Andersson, R. (2010) Who leaves rental housing? Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. Journal of Housing and the Built Environment, 25: 335–352.
Dahlqvist, M. (2019) Skriftlig fråga till statsråd 2018/19:702. Export av socialt utsatta människor.
De Giorgi, G. & Pellizzari, M. (2009) Welfare migration in Europe. Labour Economics, 16: 353–363.
Delby, J. (2020) Social dumpning. Miss i rapport från Statskontoret. Dagens Samhälle, (40): 14.
Edmark, K. (2007) Påverkar olika hårda krav på aktivering av socialbidragstagare var man väljer att bo? IFAU, Rapport 2007:26.
Edmark, K. (2009) Migration effects on welfare benefit reform. Scandinavian Journal of Economics, 111(3): 511–526.
Ekorre, P. (2020) Gävle är utsatt för social dumpning. Det måste vi sätta stopp för. Gefle Dagblad, 2020-10-01.
Eriksson, A. K. (2020) Minister agerar mot social dumpning. TT Nyhetsbyrån, 2020-01-14.
Femenías, P., Jonsdotter, L., Knutsson, A., Forsemalm, J. & Karlsson, R. (2019) Flytt i samband med renovering. Preliminära resultat från en pilotstudie. Göteborg: Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Avdelningen för Byggnadsdesign, Chalmers tekniska högskola.
Fisher P. A. & Malmberg G. (2001) Settled people don’t move. On life course and (im?)mobility in Sweden. International Journal of Population Geography, 7(5): 357–371.
Fiva, J. H. (2009) Does welfare policy affect residential choices? An empirical investigation accounting for policy endogeneity. Journal of Public Economics, 93: 529–540.
Fritze, G. (2015) Vellinge sysslar med social dumpning. SVT, 2015-11-05.
Gard, A. & Lundgren, E. (2021) Investera i bostäder och människor för ökad jämlikhet. Gefle Dagblad, 2021-01-27.
Godner, B. (2016) EBO – raka spåret till segregation. SVT Opinion, 2016-02-10.
Godner, B. (2018) Yttrande över betänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Södertälje kommun.
Goodman, L. (2017) The effect of the affordable care act Medicaid expansion on migration. Journal of Policy Analysis and Management, 36(1): 211–238.
Gramlich, E. & Laren, D. (1984) Migration and income redistribution responsibilities. The Journal of Human Resources, 19(4): 489–511.
Grander, M. (2017) New public housing. A selective model disguised as universal? Implications of the market adaption of Swedish public housing. International Journal of Housing Policy, 17(3): 335–352.
Grander, M. (2018) Off the beaten track? Selectivity, discretion and path-shaping in Swedish public housing. Housing, Theory and Society, 36(4): 385–400.
Gustafsson, A. (2020) Allt större problem med social dumpning i Heby. Upsala Nya Tidning, 2020-11-27.
Gustafsson, B. A. (2013) Social assistance among immigrants and natives in Sweden. International Journal of Manpower, 34(2): 126–141.
Hedman, L., van Ham, M. & Manley, D. (2011) Neighbourhood choice and neighbourhood reproduction. Environment and Planning A, 43(6): 1381–1399.
Helsingborgs Dagblad (1998) Dyrt lockbete för flyktingar. Kommunen trött på ”oseriösa” fastighetsägare. Helsingborgs Dagblad, 1998-11-06.
Hussénius, K. (2019) Intersectional patterns of social assistance eligibility in Sweden. Nordic Social Work Research. Stockholm: Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.
Höen Bustos, E. (2020) Var ska ”socialfallen” bo om inte i allmännyttan? Avesta Tidning, 2020-02-21.
Jofre-Monseny, J. (2014) The effects of unemployment protection on migration in lagging regions. Journal of Urban Economics, 83: 73–86.
Johansson, C. (2017) Vinner mot kommun. Har rätt till bidrag trots flytt till ort med hög arbetslöshet. Dagens Juridik, 2017-05-23.
Johansson, E-L. (2019) Ewa-Leena Johansson. Rika kommuner skyfflar över ansvaret för nyanlända till andra. Nerikes Allehanda, 2019-09-02.
Knutson, M. (2019) Kostnaderna dumpas i de fattiga kommunerna. Expressen, 2019-07-21.
Löfstrand, J. (2021) Rika kommuner sviker och dumpar människor. Aftonbladet, 2021-02-01 samt replik 2021-02-07 och slutreplik 2021-02-09.
McKinnish, T. (2005) Importing the poor. Welfare magnetism and cross-border welfare migration. The Journal of Human Resources, 40(1): 57–76.
Mood, C. (2013) Social assistance dynamics in Sweden. Duration dependence and heterogeneity. Social Science Research, 42: 120–139.
Olausson, P. (2016) Rotehjonet och döden. Fattigdomens betydelse för socknarnas formering. I: Den svenska socknen. Riksarkivets årsbok 2016, 81–98.
Olsson, L. (1999) Kommuntvister drabbar utsatta. Svenska Dagbladet, 1999-01-09.
Oscarsson, M. (2021) Interpellation till statsråd 2021:230. Kommuners medverkan till ofrivillig bosätttning i en annan kommun.
Polanska, D. V. & Richard, Å. (2018) Bortträngning pågår. Renovering som kulturellt trauma. Sociologisk forskning, 55(2–3): 415–439.
Regeringen (2020) Uppdrag att kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. Regeringsbeslut Fi2019/03535K, Fi2019/03928K, Fi 2020/00543K.
Schwarz, A. L. & Sommers, B. D. (2014) Moving for Medicaid? Recent eligibility expansions did not induce migration from other states. Health Affaires, 33(1): 88–94.
SFS (2019) Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Justitiedepartementet. SFS 2019:1204.
Sjöstedt, S. (2019) Det är här rika städer dumpar sina oönskade. Tidningen Ångermanland, 2019-09-30.
Statskontoret (2020) Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning. Statskontoret 2020:19.
Stjernfeldt-Jammeh, K. (2018) Välkommen till en packad trea i Malmö, Kristersson. Svenska Dagbladet, 2018-02-24.
Stranz, H., Karlsson, P. & Wiklund, S. (2017) Det yttersta skyddsnätet. Om beslutsfattande i socialbidragsärenden i Sverige. European Journal of Social Work, 20(5): 711–723.
Stranz, H. & Wiklund, S. (2011) I välfärdssamhällets mnarginal. Om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(1): 42–62.
Swedin, D. (2019) Stockholm dumpar hemlösa på landet. Social export till Hagfors, Filipstad & Ljusnarsberg. Aftonbladet, 2019-07-22.
Wallin, T. (2019) Bengtsfors i blickpunkten. Dalslänningen, 2019-09-17.
Ward, K. J. (2015) Geographies if exclusion. Seaside towns and houses in multiple occupancy. Journal of Rural Studies, 37: 96–107.
Westerdahl, S. (2020) Fastighetsutveckling. Pågående förändringsprocesser på bostadsmarknaden. I: M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (red.) Att vända utvecklingen. Från utsatta områden till trygghet och delaktighet. MAPIUS 26, 59–67.
Åslund, O. (2005) Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants. Regional Science & Urban Economics, 35: 141–165.
