Managers’ perspective on the impact of knowledge and organizational conditions on the design of social services interventions
DOI:
https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.2.4256Abstract
Swedish and international research shows that social work intervention design is permeated by a plurality of discretionary actors, knowledge forms, and organizational conditions. Against this background, this paper presents the results of a national questionnaire survey that explored and compared the organizational conditions and knowledge base of intervention design in local public administrations in Sweden. The empirical material of this study was gathered through a questionnaire survey completed by managers in Swedish social services. The sampling method was stratified based on the number of inhabitants in the municipality where the local public administration unit was located. Sweden’s 290 municipalities were divided into four strata. The data were analysed by descriptive statistical methods and correlation analysis (Spearman). The study found social work intervention design to be permeated by a pluralism of knowledge forms and organizational conditions. However, managers described some knowledge forms as more significant than others for the choice and design of interventions: professional experience-based knowledge, research-based knowledge, and evidence-based knowledge were described as the most significant. Client knowledge and layperson knowledge were described as the least significant, while organizational knowledge, such as local follow-ups and evaluations, was described as having a moderate impact on intervention design. When it comes to administrative and organizational conditions, financial restrictions were not reported as a crucial factor for the choice and design of interventions, while legislation and procurement were reported to have a greater impact.
References
Alexanderson, K. (2006) Vilja kunna förstå. Om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Diss. Örebro: Örebro universitet.
Alm, M. (2015) När kunskap ska styra.– Om organisatoriska och professionella villkor för kunskapsstyrning inom missbruksvården. Diss. Linköping: Linköping universitet.
Avby, G. (2015) Evidence in practice. On knowledge use and learning in social work. Diss. Linköping: Linköping universitet.
Avby, G. (2018) Att utveckla en professionell expertis. En bok om kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Avby, G., Nilsen, P. & Ellström, P.-E. (2017) Knowledge use and learning in everyday social work practice. A study in child investigation work. Child and Family Social Work, 22(4): 51–61.
Bergmark, A. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2000) Kunskaper och kunskapssyn. Om socialarbetare inom socialtjänsten. Socionomens forskningssupplementet, 12: 1–16.
Bergmark, A. & Lundström, T. (2008) Evidensfrågan och socialtjänsten. Om socialarbetares inställning till en vetenskapligt grundad praktik. Socionomens forskningssupplement, 23: 5–14.
Bergmark, A. & Lundström, T. (2011) Evidensbaserad praktik i svenskt socialt arbete. Om ett programs mottagande, förändring och möjligheter i en ny omgivning. I: I. Bohlin & M. Sager (red.) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken. Lund: Arkiv förlag.
Bergmark, A., Skogens, L. & von Greiff, N. (2014) The pursuit of evidence-based practice. Comparisons of three guidelines on psychosocial interventions for alcohol problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31(3): 271–288.
Billsten, J. (2019) Dissemination and implementation of the Swedish national guidelines for treatment of substance use. A five year evaluation. Växjö: Linnéuniversitetet.
Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (2013) Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Bohlin, I. (2011) Evidensbaserat beslutsfattande i ett vetenskapsbaserat samhälle. Om evidensrörelsens ursprung, utbredning och gränser. I: I. Bohlin & M. Sager (red.) Evidensens många ansikten. Lund: Studentlitteratur.
Börjeson, B. (2006) Socialarbetaren och kunskapneurosen. I: B. Blom, S. Morén & L. Nygren (red.)
Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahllöf, U. (1967) Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Komparativa mål- och processanalyser
av skolsystem. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Dellgran, P. (2018) Forskningens roll i den statliga kunskapsstyrningens tid. I: M. Dahlstedt & P.
Lalander (red.) Manifest. För ett socialt arbete i tiden. Lund: Studentlitteratur.
Denvall, V. (2001) Viljen vi veta, viljen vi förstå ... kunskapsbildning inom socialtjänsten. Blekinge
FoU-enhet för socialtjänst, primärvård och psykiatri.
Drury-Hudson, J. (1997) A model of professional knowledge for social work practice. Australian
Social Work, 50(3): 35–44.
Drury-Hudson, J. (1999) Decision making in child protection. The use of theoretical, empirical and
procedural knowledge by novices and experts and implications for fieldwork placement. British
Journal of Social Work, 29(1): 147–169.
Eriksson, E. (2015) Sanktionerat motstånd. Brukarinflytande som fenomen och praktik. Diss. Lund:
Lunds universitet.
Eriksson, E. (2017) Brukare och inflytande. Brukarrepresentanters kooptering i socialtjänst och
psykiatri. I: S. Linde & R. Scaramuzzino (red.) Socialt arbete i civilsamhället. Aktörer, former och
funktioner. Lund: Studentlitteratur.
Ershammar, D. (2007) Hitta rätt! Vägledning till brukarinflytande i psykiatrin och socialtjänsten.
Evetts, J. (2002) New directions in state and international professional occupations. Discretionary
decision-making and acquired regulation. Work, Employment and Society, 16(2): 341–353.
Evetts, J. (2003) The sociological analysis of professionalism. Occupational change in the modern
world. International Sociology, 18(2): 395–415.
Evetts, J. (2010) Reconnecting professional occupations with professional organizations. Risks and
opportunities. I: L.G. Svensson & J. Evetts (red.) Sociology of professions. continental and Anglo-
Saxon traditions. Göteborg: Daidalos AB.
Forkby, T. & Höjer, S. (2008) Ritual eller strategi: Upphandlingar och ramavtal inom den sociala
ungdomsvården. Socialvetenskaplig tidskrift, (2): 115–134.
Forkby, T., Höjer, S. & Liljegren, A. (2014) Questions of control in child protection decision making.
Laypersons’ monitoring and governance in child protection committees in Sweden. Journal of
Social Work, 15(5): 537–557.
Forkby, T., Höjer, S., & Liljegren, A. (2016) Making sense of common sense. Examining the decisionmaking
of politically appointed representatives in Swedish child protection. Child & Family
Social Work, 21(1): 14–25.
Gambrill, E. (2006) Evidence-based practice and policy. Choices ahead. Research on Social Work
Practice, 16(3): 338–357.
Gambrill, E. (2019) The promotion of avoidable ignorance in the British Journal of Social Work.
Research on Social Work Practice, 29(4): 455–469.
Gegner, H., Righard, E. & Denvall, V. (2018) Otydlighetens betydelse. De regionala utvecklingsledarna
och evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialvetenskaplig
tidskrift, 25(2): 153–172.
Hall, P. (2012) Managementbyråkratin. Organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning.
Stockholm: Liber förlag.
Harlow, E. (2003) New managerialism, social service departments and social work practice today.
Practice, 15(2): 29–44.
Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three approaches to qualitative contentanalysis. Qualitative health research, 15(9), 1277-1288.
Höjer, S. & Forkby, T. (2011) Care for sale. The influence of new public management in child protection in Sweden. British Journal of Social Work, 41(1): 93–110.
Karlsson, M. (2016) Brukardialogmodellen. Om brukarens kunskap i den evidensbaserade praktiken. Socialmedicinsk tidskrift, 93(6): 659–667.
Kjellbom, P. (2009) Rättssäkerhet och flexibilitet i kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd. RETFÆRD, 32(4): 80–103.
Liljegren, A. & Parding, K. (2010) Ändrad styrning av välfärdsprofessioner, Exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(3/4): 270–288.
Lindgren, L. (2014) Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, E. (2014) Institutionsvård, incitament och information. En ESO-rapport om placering av ungdomar med sociala problem, Vol. 8. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.
Nilsson, K. & Sunesson, S. (1988) Konflikt, kontroll, expertis. Lund: Arkiv förlag.
Nordlander, L. (2007) Mellan kunskap och handling. Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Diss. Umeå: Umeå universitet
Nykänen, P. (2017) ”Critical appraisal”. Riktlinjer och praktikerns dilemma. Socialvetenskaplig tidskrift, 24(3–4): 219–237.
Osmond, J. (2001) The practice of knowledge use. A study of the explicit and tacit understandings of practitioners. Diss. Brisbaine: The University of Queensland.
Osmond, J. (2006) Knowledge use in social work practice. Examining its functional possibilities. Journal of Social Work, 6(3): 221–237.
Pawson, R., Boaz, A., Grayson, L., Long, A. & Barnes, C. (2003) Types and quality of knowledge in social care. London: Social Care Institute for Excellance.
Payne, M. (2007) Performing as a ”wise person” in social work practice. Practice: Social Work in Action, 19(2): 85–96.
Pettersson, U. (2001) Socialt arbete, politik och professionalisering. Den historiska utvecklingen i USA och Sverige. Stockholm: Natur & Kultur
Power, M. (1997) The audit society. Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press.
Regeringen (2014). En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ds 2014:9
Rexvid, D. (2016) Professionsutövning och kunskapsstyrning. En jämförelse av socialarbetares och allmänläkares klientarbete. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Rothstein, B. & Trädgårdh, L. (2007) The state and the civil society in a historical perspective. The case of Sweden. I: L. Trädgårdh (red.) State and civil society in Northern Europe. The Swedish model reconsidered. New York, NY: Berghahn Books.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet
Shanks, E. (2016) Managing social work. Organisational conditions and everyday work for managers in the Swedish social services. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Shanks, E., Lundström, T. & Bergmark, Å. (2014) Embedded in practice? Swedish social work managers on sources of managerial knowledge. Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance, 38(5): 435–447.
Shaw, I., Bell, M., Sinclair, I., Sloper, P., Mitchell, W., Dyson, P., Clayden, J. & Rafferty, J. (2009) An exemplary scheme? An evaluation of the integrated children’s system. British Journal of Social Work, 39(4): 613–626.
Sheppard, M. (1995) Social work, social science and practice wisdom. British Journal of Social Work,
(3): 265–293.
Socialdepartementet (1979) Regeringens proposition om socialtjänsten. (Regeringens proposition
/80:1). Stockholm: Regeringskansliet.
Socialdepartementet (2008) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Till nytta för brukaren
(SOU 2008:18). Stockholm: Regeringskansliet.
Socialstyrelsen (2011) På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017) Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010, 2013 och 2016.
Kommunala enhetschefer om EBP under ett decennium. Stockholm: Socialstyrelsen.
Soydan, H. (2010) Evidence and policy. The case of social care services in Sweden. The Policy Press,
(2): 179–193.
Statistiska Centralbyrån (2018) Teknisk rapport. En beskrivning av genomförande och metoder.
”Hälsa på lika villkor”. Nationellt urval, 2018-08-31.
Stranz, H. (2007) Utrymme för variation. Stockholm: Stockholms universitet.
Tengvald, K. (2006) Mer beprövad erfarenhet för klienters och brukares bästa. Socionomen, (4),
–74.
Tipple, F. & Weissenbilder, M. (2019) Den nationella SOM-undersökningen 2018. En metodöversikt.
SOM-rapport nr 2019:2. Göteborgs universitet.
Trevithick, P. (2008) Revisiting the knowledge base of social work. A framework for practice. British
Journal of Social Work, 38(6): 1212–1237.
Tydén, T., Josefsson, C. & Messing, J. (2000) Socialsekreterare och kunskapsbildning. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Wingfors, S. (2004) Socionomyrkets professionalisering. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Wollter, F., Segnestam Larsson, O. & Oscarsson, L. (2021) Sustaining a plurality of imperatives. An
institutional analysis of knowledge perspectives in Swedish social service policies. Social Work
and Social Science Review (accepted for publication).
Wurmser, T. (2009) The financial case for EBP. Nursing Management, 40(2): 12–14.
Wörlen, M. (2010) Att prioritera i socialtjänsten. Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande.
Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 28–45.
Åström, K. (1988) Socialtjänstlagstiftning i politik och förvaltning. En studie av parallella normbildningsprocesser.
Lund: Studentlitteratur.
Downloads
Published
Versions
- 2022-07-11 (3)
- 2022-03-11 (2)
- 2022-03-08 (1)
