Att förebygga våld mot barn?

En studie av en kommunal lågtröskelinsats till vårdnadshavare

Författare

DOI:

https://doi.org/10.64098/SVT.2025.32.54853

Nyckelord:

violence prevention, interventions against violence, child abuse, social work, social services

Abstract

Domestic violence constitutes a major social problem with severe consequences. In addition to physical harm, such violence can give rise to significant psychological, social, and economic repercussions. Awareness of the prevalence and manifestations of violence has increased, and violence has become a common basis for child protection reporting to social services. The Swedish Government’s 2016 na­tional strategy emphasized a shift toward focusing on changing the behaviour of perpetrators to prevent ongoing violence, while underscoring that such interventions must not compromise the safety of those subjected to violence. This study examines a preventive low-threshold intervention directed at guardians who have become the subject of a child welfare investigation due to suspicion of domestic violence. The aim is to increa­se knowledge and critically assess violence prevention conducted by social services by analysing how professionals describe and understand the intentions of the intervention, its practical implementation, and its capacity to prevent violence against children. The study is based on qualitative interviews with the staff delivering the intervention at a unit specialised in domestic violence. The interview transcripts have been analysed thematically. The findings indicate that staff members emphasise the intervention as educational rather than thera­peutic, although numerous examples of situations resembling therapeutic engagement emerge, promp­ting discussion about where boundaries between pedagogy and treatment should be drawn. The inter­vention is offered to individuals regardless of whether they acknowledge the presence of domestic vio­lence, and participants are described as identifying more primarily with the role of victim rather than perpetrator. The findings further show that psychological violence is foregrounded, while other forms of violence - particularly more severe physical violence - tend to receive less attention. The results form a basis for discussing how the intervention’s boundaries are negotiated in practice, and the importance of maintaining a focus on victims of violence and their safety when designing violence prevention in­terventions.

 

Författarbiografier

Sara Helmersson, Högskolan i Halmstad

Sara Helmersson, filosofie doktor i socialt arbete och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, disputerade 2017 på en avhandling om insatser för våldsutsatta kvinnor och barn, organiserade av ideella kvinnojourer och kommuner. Som postdoc har hennes forskning fokuserat studier om olika former av våld, samt migration och ensamkommande barn. I ett nyligen genomfört forskningsprojekt undersökte hon tillsammans med sina kollegor skolpersonalens perspektiv på arbetet med nyanlända unga migranter, med särskilt fokus på hur de identifierade och bemötte erfarenheter av våld. För närvarande arbetar hon i ett projekt där hon undersöker våldsprevention inom svensk socialtjänst.

Sara Högdin, Högskolan i Halmstad

Sara Högdin är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskning fokuserar främst på skolkurativa insatser, men även på insatser och förebyggande strategier riktade mot ungdomar som utsatts för våld och diskriminering. Hon har bland annat studerat ungas skolgång och de strukturella villkor som påverkar lärande, med fokus på hur kön, klass och etnicitet samverkar. Hennes forskning vilar på antagandet att utbildningssystemet spelar en avgörande roll för att motverka sociala ojämlikheter och främja jämlikhet bland unga. För närvarande leder hon ett forskningsprojekt som undersöker våldspreventivt arbete inom svensk socialtjänst.

Referenser

Annerbäck, E.-M. (2011). Child physical abuse: Characteristics, prevalence, health and risk‐taking. Linköpings Universitet.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), s. 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2025). Samhällsvetenskapliga metoder (4 uppl.). Liber.

Dahlberg, H., Khoo, E. & Skoog, V. (2022). Making sense of mandatory reporting: a qualitative study of reporting practices from the perspectives of schools and child welfare services in Sweden. Social Sciences, 11(7), 273, s. 1–15. doi: 10.3390/socsci11070273

Eriksson, H., Helmersson, S. & Högdin, S. (2024). Skolkuratorns samtal med unga migranter i gräns­landet mellan stödsamtal och behandling. Socialvetenskaplig tidskrift, 31(2), s. 229–248. doi: 10.3384/SVT.2024.31.2.5341

Eriksson, M., Robertsson, M. & Bergman, A.S. (2024). Specialiserade team vid våld i nära relation - en studie i tre kommuner. Marie Cederschiöld högskola.

Eriksson, M. & Börjesson, M. (2025). Våld i nära relationer - socialtjänstens uppdrag och utmaningar. I Eriksson, M. & Börjesson, M. (red.). Våld i nära relationer – Barncenterade och samordnade inter­ventioner. Studentlitteratur.

Eriksson, M. (2023). Politik, lagar och praktik. I: Eriksson, M., Källström, Å. & Näsman, E. (red.) Barns röster om våld: att lyssna, tolka och förstå. Malmö: Gleerups, s. 27–40.

Franzén, A. & Gottzén, L. (2020). Våldsprevention i Sverige: En forskningsöversikt. Stockholms universitet.

Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling. Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Lunds universitet.

Helmersson, S. & Högdin, S. (kommande). En lågtröskelinsats om våld i nära relationer – Personalens och deltagarnas perspektiv. Rapport Högskolan i Halmstad.

Hester, M., Pearson, C., Harwin, N. & Abrahams, H. (2006). Making an Impact. Children and Domestic Violence – a reader. Jessica Kingsley Publishers.

HSLF-FS 2022:39. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

Hydén, M. (2008). Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga (2 uppl.). Linköpings universitet.

Högdin, S. & Ouis, P. (2024). Inledning I: Ouis, P & Högdin, S. (red.). Hedersrelaterat våld och förtryck: Professionellas uppdrag och utmaningar. Liber, s .11–26.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld (2 uppl.). Gothia Fortbildning.

Jernbro, C., Landberg, Å. & Thulin, J. (2023). Våld mot barn 2022. En nationell kartläggning. Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Jernbro, C., Svensson, M., Landberg, Å. & Janson, S. (2018). Den bästa och svåraste uppgiften i världen. Uppfostran och konflikthantering bland föräldrar i Sverige 2017. Allmänna barnhuset.

Jerre, K. & Bäcklin, E. (2024). Insatser för personer som utövat våld i nära relation – en kartläggning i Stockholms län. Rapport 2024:2. Fou-Nordväst.

Johansson-Latham, G. (2019). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I: Heimer, G., Björck, A., Albért, U. & Haraldsdotter; Y. (red). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Studentlitte­ratur, s. 13–55.

Johnson, M. P. (1995). Patriarchal Terrorism and Common Couple Violence: Two Forms of Violence against Women. Journal of Marriage and Family, 57(2), s. 283–294. doi: 10.2307/353683

Johnson, M. P. (2006). Conflict and Control: Gender Symmetry and Asymmetry in Domestic Violence. Violence Against Women, 12(11), s. 1003–1018. doi: 10.1177/1077801206293328

Johnson, M. P. (2008). A typology of domestic violence. Intimate terrorism, violent resistance, and situational couple violence. Northeastern University Press.

Kalin, T., Persdotter, B., Gerdner, A. & Ahlgren, T. (2022). How do child welfare referrals in Sweden match children’s self-reporting of severe exposure? Child & Family Social Work, 27(2), s. 100–111. doi: 10.1111/cfs.12856

Kjellgren, M., Lillehorn, S. & Markström, U. (2022). Therapists, intermediary or garbage can? Examining professional challenges for school social work in Swedish elementary schools. International Journal of School Social Work, 8(1), s. 1–17. doi: 10.4148/2161-4148.1102

Kjellgren, M. (2024). Skolkuratorns samtalspraktik: en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Umeå universitet.

Kurz, D. (1989). Social Science Perspectives on Wife Abuse: Current Debates and Future Directions. Gender and Society, 3(4), s. 489–505. http://www.jstor.org/stable/189766

Laanemets, L. (2007). Navet: Om kvinnor, prostitution, metadon- och subutexbehandling. Stockholm: Mobilisering mot narkotika.

Ljungwald, C. (2011). The emergence of the crime victim in the Swedish Social Services Act. Stockholm University.

Mattsson, T. (2013). Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i arbetet med våld i nära relationer. Socialvetenskaplig tidskrift, 20(3–4), s. 150–167. doi: 10.3384/SVT.2013.20.3-4.2433

Münger, A. & Markström, A. (2018). Recognition and identification of children in preschool and school who are exposed to domestic violence. Education Inquiry, 9(3), s. 299–315. doi: 10.1080/20004508.2017.1394133

Nilsson, G. & Lövkrona, I. (2020). Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Studentlitteratur.

Ohnstad, B., Sønderskov, M. & Ødegaard, T. (2021). Urettmessige meldinger til barnevernet: en utilstrekkelig påaktet rettssikkerhetsproblematikk. Fontene forskning, 14(1), s. 32–44.

Ponnert, L. (2023). Mellan rättslig reglering och professionell logik: – att hantera orosanmälningar om våld i barnavården. Socialvetenskaplig tidskrift, 30(1), s. 415–434. doi: 10.3384/SVT.2023.30.1.4463

Regeringen. (2016). Makt, mål och myndighet: feministisk politik för en jämställd framtid: Regeringens skrivelse 2016/17:10.

Regeringens proposition 2024/25:89. En förebyggande socialtjänstlag– för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

SFS 2025:400. Socialtjänstlagen.

SKL. (2017). Förändringsarbete med våldsutövande män: strategier för kvalitetsutveckling. Statens kommuner och landsting.

Socialstyrelsen. (2020). Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/behandlingsmetoder-for-personer-som-utovar-vald-i-nara-relationer-2020-3-6697/

Socialstyrelsen. (2023). Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/vald-i-nara-relationer--handbok-for-socialtjansten-halso--och-sjukvarden-och-tandvarden-2023-6-8592/

Stanley, N. (2011). Children Experiencing Domestic Violence: A Research Review. Darington. Resarch in practice.

Steen, A.-L. (2003). Mäns våld mot kvinnor. Ett diskursivt slagfält. Reflektioner kring kunskapsläget. Göteborgs universitet.

Strand, S. (2022). Förebyggande arbete och riskhantering av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck: en systematisk kartläggning. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Thulin, J. (2019). Putting words to child physical abuse: Possible consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives. Linnéuniversitetet.

Travers, Á., McDonagh, T., Cunningham, T., Armour, C. & Hansen, M. (2021). The effectiveness of interventions to prevent recidivism in perpetrators of intimate partner violence: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review, 84, 101974. doi: 10.1016/j.cpr.2021.101974

Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet.

Westerstrand, J. (2010). Kung slår dam. Våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige. Sociologisk forskning, 47(3), s. 5–34. doi: 10.37062/sf.47.18460

Downloads

Publicerad

2026-05-20

Referera så här

Helmersson, S., & Högdin, S. (2026). Att förebygga våld mot barn? En studie av en kommunal lågtröskelinsats till vårdnadshavare. Socialvetenskaplig Tidskrift, 32(3-4). https://doi.org/10.64098/SVT.2025.32.54853

Nummer

Sektion

Temanummer förebyggande arbete