The Swedish Apparatus of Contract Archaeology and its Entanglement with Society

Authors

  • Matthew Nelson Stiftelsen Kulturmiljövård & Linnaeus University, Department of Cultural Sciences, GRASCA

DOI:

https://doi.org/10.37718/CSA.2023.10

Keywords:

Apparatus, System, Programs, Entanglement, Society, Dissemination, Contract Archaeology, Public

Abstract

The Swedish contract archaeology (CA) system has witnessed changes and new goals in the last couple of decades, becoming more steered by the market while new demands have come from Swedish cultural heritage legislation and policies for producing relevant knowledge to society and widening the inclusion of the public. In this paper I examine the Swedish CA system and programs from its three main parties, according to critical heritage studies by Rodney Harrison, especially focusing on the governing tool ‘apparatus’. Criticism, conveyed for instance in a recent survey, has claimed that the apparatus of Swedish CA is unsustainable and inefficient in its present form. This includes deficiencies in the relationships between the parties and with actors and stakeholders outside the system. There is also a democratic discrepancy towards the new heritage goals. I suggest that Harrisons critical view on heritage could be used to argue for changes in the role and boundaries of Swedish CA, taking into accord the conditions of local contexts, interests and needs of communities. An active stance for a more dialogical and inclusive nature of communication could diminish the risk for dissonance, conflict, and negative impacts while creating conditions for positive outcomes and values in society.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Agamben, G. 2009. ‘What is an Apparatus?’ and Other Essays. Stanford: Stanford University Press.

Andersson, C., Lagerlöf, A. & Skyllberg, E. 2010. Assessing and Measuring Quality in Development-Led Archaeology. Current Swedish Archaeology. Vol. 18 pp. 11–28, doi:10.37718/CSA.2010.01.

Andersson, F. 2023. Underlag till vetenskapligt program. Inför arkeologiska undersökningar längs Ostlänken. Rapport 23:5. Nyköping: Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Andersson, J. 2005. Slättbygdsprojektets förmedlingsverksamhet. In: Andersson, J., Aronsson, P. & Pettersson, B. (eds), Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet. Rapport UV Öst 2005:52, pp. 16–77. Linköping: Riksantikvarieämbetet.

Arnberg, A. & Gruber, G. 2014. Participate in a Broader Sense? Thoughts on Swedish Contract Archaeology and Approaches to the Public in the Light of the Excavations in Motala 1999–2013. Current Swedish Archaeology. Vol. 22 pp. 157–182, doi:10.37718/ CSA.2014.11.

Aronsson, P. 2004. Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur.

Bergkvist, J., Litborn, J., Karlsson, N., Millde, Y., Jonsson, M. & Björckebaum, M. 2019. Trafikverkets kulturmiljöstrategi. Regeringsuppdrag rapport 2019:188. Borlänge: Trafikverket.

Burtenshaw, P. 2014. Mind the Gap: Cultural and Economic Values in Archaeology. Public Archaeology. Vol. 13 (1–3) pp. 48–58, doi:10.1179/1465518714Z.00000000053.

Callon, M., Lascoumes, P. & Barthe, Y. 2009. Acting in an Uncertain World: An Essay on Technical Democracy. Cambridge, MA: MIT Press.

Carman, J. 2018. Assessing Possible Futures for Cultural Heritage: National, Global, Public, Private, Commercial? In: Antoniadou, S., Vavouranakis, G., Poulios, I., & Raouzaiou, P. (eds), Culture and Perspective at Times of Crisis: State Structures, Private Initiative and the Public Character of Heritage, pp. 10–20. Oxford: Oxbow Books.

DeLanda, M. 2006. A New Philosophy of Society: Assemblage Theory and Social Complexity. London: Continuum.

Deleuze, G. & Guattari, F. 2004. A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia. London: Continuum.

Demoule, J. 2012. Rescue Archaeology: A European View. Annual Review of Anthropology. Vol. 41(1) pp. 611–626, dio: 10.1146/annurev-anthro-092611-145854.

Dutra-Leivas, I. 2020. Stadsarkeologi, förmedling och skolan: Bortom historieämnets horisont. Växjö: Linnéuniversitetet.

Elgh, S. & Lihammer, A. 2009. Introduktion. In: Lihammer, A. (ed), Vetenskapligt program 2009, pp. 1–17. Västerås: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen.

Engström, E. (ed). 2021. FuTarks verktygslåda för en tillgängligare uppdragsarkeologi del

Västerås: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen.

Everill, P. 2007. British Commercial Archaeology: Antiquarians and Labourers, Developers and Diggers. In: Hamilakis, Y. & Duke, P. (eds), Archaeology and Capitalism: From Ethics to Politics, pp. 119–136. Walnut Creek: Left Coast Press.

Gill, A. 2020. Hur kan det uppdragsarkeologiska systemet påverkas av Ostlänken? Riksantikvarieämbetet PM, Dnr: RAÄ-2020-843. Visby: Riksantikvarieämbetet.

Gill, A. 2021. Development-Led Archaeology and Public Benefit from a Swedish Perspective. Internet Archaeology. Vol. 57, doi:10.11141/ia.57.4.

González-Ruibal, A., González, PA. & Criado-Boado, F. 2018. Against Reactionary Populism: Towards a New Public Archaeology. Antiquity. Vol. 92 (362) pp. 507–515, doi:10.15184/aqy.2017.227.

Gould, P. 2016. Collision or Collaboration? Archaeology Encounters Economic Development: An Introduction. In: Gould P. & Pyburn, K. (eds), Collision or Collaboration: Archaeology Encounters Economic Development, pp. 1–13. Cham, Switzerland: Springer International Publishing.

Gruber, G. 2009. The Disputed Responsibility for Cultural Heritage. Current Swedish Archaeology. Vol. 17 pp. 109–130, doi:10.37718/CSA.2009.08.

Gruber, G. 2010. Medeltider: Samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden. Linköping: Linköpings universitet.

Gruber, G. 2017. Contract Archaeology, Social Media and the Unintended Collaboration with the Public: Experiences from Motala, Sweden. Internet Archaeology. Vol. 46, doi:10.11141/ia.46.5.

Gruber, G. 2021. Delstudie 1. Uppdragsarkeologin och funktionshinderspolitiken: Attityder till funktionshinderperspektivet inom uppdragsarkeologin. In: Engström, E. (ed), FuTarks Verktygslåda för en tillgängligare uppdragsarkeologi, del 2 pp. 13–41. Västerås: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen.

Gunnarsson, F. 2022. Det digitala uppdraget: Om uppdragsarkeologins möjligheter att skapa relevant kunskap i ett digitalt samhälle. Kalmar: Linnéuniversitetet.

Hamilakis, Y. 2015. Archaeology and the Logic of Capital: Pulling the Emergency Breaks. International Journal of Historical Archaeology. Vol. 19(4) pp. 721–735, doi:10.1007/ s10761-015-0307-4.

Harrison, R. 2013. Heritage: Critical Approaches. London: Routledge.

Hodder, I. 2012. Entangled: An Archaeology of the Relationships between Humans and Things. Malden, MA: Wiley-Blackwell.

Holtorf, C. 2007. Archaeology is a Brand! The Meaning of Archaeology in Contemporary Popular Culture. Oxford: Archaeopress.

Högberg, A., Alfsdotter, C., […], Svedin, M. & Söderström, U. 2021. Uppdragsarkeologiska möjligheter: Nya sätt att tänka om en samtidsverksamhet i en framtidsbransch. In Situ Archaeologica. Vol. 15 pp. 5–30. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hølleland, H. & Skrede, J. 2019. Regionreformen: Demokratisering og politisering av kulturminneforvaltningen. Heimen. Vol. 56(2) pp. 127–142, doi: 10.18261/issn.18943195-2019-02-05.

KRFS 2015:1. Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd om uppdragsarkeologi. Kulturrådets författningssamling. https://www.kulturradet.se/globalassets/start/omoss/saarbetarkulturradet/sastyrsvi/forfattningssamling/forfattningssamlingdokument/forfattningssamling/riksantikvarieambetet/krfs_2015_1_web.pdf [Accessed 27 April 2021].

Latour, B. 2005. Reassembling the Social: An Introduction to Actor–Network–Theory. Oxford: University Press.

Laulumaa. V. & Koivisto, S. 2016. From Conventions to Convictions or to Cooperation? Cultural Heritage and Forestry in Finland. In: Gould P. & Pyburn, K. (eds), Collision or Collaboration: Archaeology Encounters Economic Development, pp. 61–87. Cham, Switzerland: Springer International Publishing.

Molin, A. 2012. Slutrapport. Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv. Dnr 430-6583-09. Härnösand: Länsstyrelsen i Västernorrland. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/21/ resource/2012__13, [Accessed 4 October 2022].

Myndigheten för kulturanalys 2016. Kulturmiljöstatistik. Kulturfakta 16:2. https://kulturanalys.se/publikation/kulturmiljostatistik-2016/ [Accessed 4 May 2023].

Nelson, M. 2023. Contract Archaeology and Dissemination in a Contested Landscape. Public Archaeology, pp. 1–21, doi:10.1080/14655187.2023.2206777.

Niklasson, E. & Hølleland, H. 2018. The Scandinavian Far-Right and the new Politicisation of Heritage. Journal of Social Archaeology. Vol. 18(2) pp. 121–148, doi: 10.1177/1469605318757.

Novaković, P., Milan, H., Guermandi, M., Stäuble, H., Depaepe, P. & Demoule, J. (eds). 2016. Recent Developments in Preventive Archaeology in Europe: Proceedings of the 22nd EAA Meeting in Vilnius, 2016. Ljubljana: Ljubljana University Press.

Olausson, M. 2012. Arkeologiskt program för Stockholms län. Rapport 2012:2. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ottander, J. 2012. Bedömnings­ och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin: En studie av anbudsförfaranden genomförda under åren 2008–2009. FOU-Rapport från Riksantikvarieämbetet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Parga-Dans, E. 2019. Heritage in Danger: The Collapse of Commercial Archaeology in Spain. Archaeological Dialogues. Vol. 26 pp. 111–122, doi:10.1017/S1380203819000217.

Petersson, B. 2005. Uppdragsarkeologi, kommunikation och kunskapsåterföring. In: Andersson, J., Aronsson, P. & Petersson, B. (eds), Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet. Rapport UV Öst 2005:52, pp. 78–100. Linköping: Riksantikvarieämbetet.

Pettersson, R. 2003. Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder: En idéhistorisk bakgrund och analys. Skrifter från forskningsprogrammet: Landskap som en arena nr 7. Umeå: Umeå universitet.

Petersson, H. & Ytterberg, N. 2009. Debatt: Att kvalitetssäkra den svenska uppdragsarkeologin. För en nationell centralisering av den vetenskapliga bedömningen. Fornvännen. Vol. 104(3) pp. 199–204.

Plets, G. 2016. Heritage Bureaucracies and the Modern Nation State: Towards an Ethnography of Archaeological Systems of Government. Archaeological Dialogues. Vol. 23(2) pp. 193–213, doi:10.1017/S1380203816000222.

Regeringen 2018. Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av Ostlänken, Södertälje, Trosa, Nyköpings, Norrköpings och Linköpings kommuner. Regeringsbeslut M2015/03829/Me. Miljö- och energidepartementet. https://bransch.trafikverket.se/con tentassets/1e7eb7edd52d46e3b4c040431b43da38/ol00-beslut-tillatlighet-2018-06-07. pdf [Accessed 4 May 2023].

Riksantikvarieämbetet 2012. Angelägna berättelser. Inriktningsdokument för handlingsprogram inom uppdragsarkeologin. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1235192/ FULLTEXT01.pdf [Accessed April 5 2021].

Riksantikvarieämbetet 2015. Nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. Myndigheters arbete för att bidra till målens uppfyllelse. https://www.raa.se/app/uploads/2015/05/ Nya-nationella-m%C3%A5l-f%C3%B6r-kulturmilj%C3%B6arbetet-150504.pdf

[Accessed April 5 2023].

Riksantikvarieämbetet 2016. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030. Redovisning av regeringsuppdrag om ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete. https://www.raa. se/app/uploads/2016/05/Visionsrapport_vlslutversion_med-bilaga.pdf [Accessed April 5 2023].

Riksantikvarieämbetet 2021. Uppdragsarkeologi 2020. Statistik baserad på beslut fattade av länsstyrelser enligt 2 kap. 11–14 §§ KML. https://raa.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1621101&dswid=4840 [Accessed April 28 2023].

Riksantikvarieämbetet 2022. Uppdragsarkeologi – nuläge och utvecklingsbehov. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1653325/FULLTEXT01.pdf [Accessed April 5 2021].

Roland, T. 2018. Making choices – Making Strategies: National Strategies for Archaeology in Denmark. Internet Archaeology. Vol. 49, doi:10.11141/ia.49.5.

SFS 1988:950. Kulturmiljölag. Sveriges riksdag, svensk författningssamling. https://www. riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950 [Accessed April 8 2021].

SFS 2013:548. Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.; Sveriges riksdag, svensk författningssamling. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/forvaltningsratt/kulturmiljolag-1988950/d_1677048-sfs-2013_548-lag-om-andring- i-lagen-1988_950-om-kulturminnen-mm [Accessed April 8 2021].

Shlanger, N. & Aitchison, K. 2010. Introduction: Archaeology and the Global Economic Crisis. In: Shlanger, N. & Aitchison, K. (eds), Archaeology and the Global Economic Crisis: Multiple Impacts, Possible Solutions, pp. 9–12. Tervuren, Belgium: Culture Lab Éditions.

Silberman, N. 2013. Discourses of Development: Narratives of Cultural Heritage as an Economic Resource. In: Staiff, R., Bushell, R. & Watson, S. (eds), Heritage and Tourism: Place, Encounter, Engagement, pp. 213–25. London: Routledge.

Smith, L. 2006. Uses of Heritage. New York: Routledge.

Smits, V. 2022. Kulturarvsparadoxen: Om uppdragsarkeologin och kulturarvets användning i samtiden. Växjö: Linnéuniversitetet.

SOU 2005:80. Uppdragsarkeologin i tiden. Betänkanden av uppdragsarkeologiutredningen SOU 2005:80. Kulturdepartementet, Statens offentliga utredningar. https://www.regeringen.se/49bb98/contentassets/4f0e76792d98479eac694ffd71879534/uppdragsarkeologi-i-tiden [Accessed April 5 2021].

Svanberg, F. & Wahlgren, K. 2007. Publik arkeologi. Stockholm: Statens Historiska Museum.

Vander Linden, M. & Webley, L. 2012. Introduction: Development-Led Archaeology in North-West Europe. Frameworks, Practices and Outcomes. In: Webley, L., Vander Linden, M., Haselgrove, C. & Bradley, R. (eds), Development­Led Archaeology in NorthWest Europe: Proceedings of a Round Table at the University of Leicester, 19th–21st November 2009, pp. 1–8. Oxford: Oxbow.

Wigert. L. 2018. The Swedish system of Contract Archaeology: An Analysis of Current Opinions. Lund: Lunds universitet.

Published

2024-02-24

How to Cite

Nelson, M. (2024) “The Swedish Apparatus of Contract Archaeology and its Entanglement with Society”, Current Swedish Archaeology, 31, pp. 113–141. doi: 10.37718/CSA.2023.10.

Issue

Section

Research Articles