Stones in the South: Decoding Bronze Age Ritual Practices on Gotland
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2017.20Keywords:
monument, cairn, ship setting, south stonesAbstract
In this paper, we discuss the ritual practices and ritualization in the Bronze Age society on Got- land based on archaeological investigations of cairn milieus and stone ship contexts. We explore whether erected stones and demarcations on the south to south-west side of the Bronze Age cairns are the norm and whether this phenomenon oc- curred during the Bronze Age. We also discuss whether our archaeological research can support long-term use of cairn milieus for ritual purposes.
Downloads
References
Aner, E. & Kersten, K. 1973–. Die Funde der älteren Bronzezeit des nordischen Kreises in Dänemark, Schleswig-Holstein und Niedersachsen. København: Nationalmuseum.
Artelius, T. 1996. Långfärd och återkomst: Skeppet i bronsålderns gravar. Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs universitet.
Arwidsson, G. 1949. Undersökning av hällkista i bronsåldersröse. Gotland, Lärbro sn. Koparve 122. Rapport. Gotlands museum Konc. nr. 30/49.
Baudou, E. 1960. Die regionale und chronologische Einteilung der jüngeren Bronzezeit im Nordischen Kreis. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Bell, C. M. (1992). Ritual Theory, Ritual Practice. New York: Oxford University Press.
Berggren, Å. & Nilsson Stutz, L. 2010. Ett utmanat koncept? Ritualbegreppets möte med arkeologin. In: Hornborg, A.-C. (Ed.). Den rituella människan: Flerveten- skapliga perspektiv. Pp. 31–58. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Bourdieu, P. 1977. Outline of a theory of practice. Cambridge: Cambridge University Press.
Bradley, R. & Widholm, D. 2007. Bronze Age Cosmology in the South-West Baltic: A framework for Research. In: Widholm, D. (Ed.). Stone Ships:. The Sea and the Heavenly Journey. Pp. 13–48. Institutionen för humaniora och samhällskunskap. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Bronk Ramsey, C. 2009. Bayesian Analysis of Radiocarbon Dates. Radiocarbon 51(1). Pp. 337–360.
Burenhult, G. 1986. Speglingar av det förflutna. Höganäs: Bra bok.
Carlsson, D. 1983. Bronsåldern: Tiden för kulturlandskapets territoriella framväxt och etablering på Gotland. Ett försökt till förklaringsmodell med utgångspunkt från gotländska förhållanden. In: B. Stjernquist (Ed.). Struktur och förändring i brons- ålderns samhälle: Rapport från det tredje nordiska symposiet för bronsåldersfor- skning i Lund 23–25 april 1982. Vol. 17. Pp. 23–36. Historiska museet report series. Lund: Lunds universitet historiska museet.
Englund, S. 1979. Uppgarde i Vallstena. In: Falck, W. (Ed.). Arkeologi på Gotland. Gotlandica 14. P. 53. Visby: Press.
Foglemark, T. 2011. Kauparve: En osteologisk studie av tre sekundärbegravningar från Vendeltid på Gotland. Kandidatuppsats i osteologi. Visby: Högskolan på Gotland.
Franzén, E. 2012. Komplexitet i sten: En jämförande analys av inre samt yttre grav- och byggnadsstruktur hos fem gotländska bronsåldersrösen. Kandidatuppsats i arkeologi. Visby: Högskolan på Gotland.
Gansum, T. 2002. Fra jord til handling. In: Jennbert, K. et al. (Eds). Plats och praxis: Studier av nordisk förkristen ritual. Pp. 249–286. Lund: Nordic Academic Press.
Gansum, T. 2004. Hauger som konstruksjoner: Arkeologiske forventninger gjennom 200 år. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Goldhahn, J. 2006. Från landskapens monument till monumentens landskap: Om döda och efterlevande med exempel från äldre bronsålder, 1700–1100 cal BC. In: Østigård, T. (Ed.). Lik og ulik: Tilnærminger til variasjon i gravskikk. Pp. 171–202. Bergen: Arkeologisk institutt, Universitetet i Bergen.
Goldhahn, J. 2013. Bredarör på Kivik: En arkeologisk odyssé. Simrishamn: Artes liberals.
Goldhahn, J. 2016. Sagaholm: North European Bronze Age rock art and burial ritual. Oxford: Oxbow.
Hallström, A. 1971. Boplats och gravar på Nygårdsrum i Vallstena. Gotländskt Arkiv. P. 114. Visby.
Hansson, H. 1927. Gotlands bronsålder. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Holst, M. K., Rasmussen, M. & Breuning-Madsen H. 2004. Skelhøj: Et bygningsværk fra den ældre bronzealder. Nationalmuseets Arbejdsmark. Pp. 11–25.
Holst, M. K. & Rasmussen, M. (Ed.) 2013. Skelhøj and the Bronze Age barrows of Southern Scandinavia 1: The Bronze Age tradition and the excavation of Skelhøj. Højbjerg: Jutland Archaeological Society.
Holst, M. K. & Rasmussen, M. (Ed.) 2015. Skelhøj and the Bronze Age barrows of Southern Scandinavia 2: Barrow building and barrow assemblies. Højbjerg: Jut- land Archaeological Society.
Hongslo-Vala, C. 2010. Bronsåldersröset i Kauparve på Gotland: En humanosteol- ogisk analys av fem individer. Osteologisk rapport. Visby: Högskolan Gotland.
Hyenstrand, Å. 1968. Gravformer och symboltecken under yngre bronsålder. Forn- vännen 63. Pp. 185–189.
Kaliff, A. 2007. Fire, water, heaven and earth: Ritual practice and cosmology in ancient Scandinavia. An Indo-European perspective. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Kaliff, A. & Østigård, T. 2013. Kremation och kosmologi: En komparativ arkeologisk introduktion. Uppsala: Uppsala universitet.
König, L. 2007. A landscape of cairns. In: Widholm, D. (Ed.). Stone Ships: The Sea and the Heavenly Journey. Pp. 50–96. Kalmar: Institutionen för humaniora och sam- hällskunskap, Högskolan i Kalmar.
Kristiansen, K. 1998. Europe Before History. Cambridge: Cambridge University Press. Kristiansen, K. & Larsson, T. B. 2005. The rise of Bronze Age Society: Travels, Transmissions and Transformations. Cambridge: Cambridge University Press.
Lindquist, S.-O. 1974. The Development of the Agrarian Landscape on Gotland during the Early Iron Age. Norwegian Archaeological Review 7. Pp. 6–32.
Lindquist, M. 1976. Bronsåldersröset vid Hau i Fleringe: Preliminär analys för slutgiltig undersökning. Gotländskt Arkiv. Pp. 121–124. Visby: Gotlands museum.
Lindquist, M. 1979. Storrösen. In: Falck, W. (Ed.). Arkeologi på Gotland. Pp. 33–41.Gotlandica 14. Visby: Gotland University Press.
Malmström, H., Gilbert M. T. P., Thomas M. G., Brandström, M., Storå, J., Molnar, P., Andersen, P. K., Bendixen, C., Holmlund, G., Götherström, A. & Willerslev, E. 2009. Ancient DNA Reveals Lack of Continuity between Neolithic Hunter- Gatherers and Contemporary Scandinavians. Current Biology 19. Pp. 1758–1762. doi: 10.1016/j.cub.2009.09.017.
Martinsson-Wallin, H. 2010. Bronze Age Landscapes on Gotland: Moving from the Neolithic to the Bronze Age Perspective. In: Martinsson-Wallin, H. (Ed.). Baltic Prehistoric Interactions and Transformations: The Neolithic to the Bronze Age. Pp. 63–77. Visby: Gotland University Press.
Martinsson-Wallin, H. 2011. Rapport från arkeologisk undersökning vid Digerrojr- röset 2011. Gotland Garda sn. Folkdarve 1:21, Goks 1:8, RAÄ Garda 1: 1,2,3. Arkeologisk Rapport. Visby: Högskolan på Gotland.
Martinsson-Wallin, H. 2014. Rapport från arkeologisk undersökning av rösemiljön runt Hägrör, RAÄ Sanda 13:1. Gotland. Visby: Högskolan på Gotland.
Martinsson-Wallin, H. n.d. Åter till Koparvegraven: Om återknytande till en gravplats i dåtid och nutid. (unpublished manuscript).
Martinsson-Wallin, H. & Wallin, P. 2016. Collective Spaces and Material Expressions: Ritual Practice and Island Identities in mid-Neolithic Gotland in the Baltic Sea. In: Nash, G. & Townsend, A. (Eds). Decoding Neolithic Atlantic and Mediterranean Island Ritual. Pp. 1–15. Philadelphia: Oxbow Books.
Martinsson-Wallin, H. & Wehlin, J. 2010. Rapport från arkeologisk undersökning i Uggarderojrområdet 2009. Gotland, Rone sn, Uggårda 3:1, RAÄ 10:1,3,4,5. In- stitutionen för kultur, energi och miljö, Avdelningen för arkeologi. Visby: Hög- skolan på Gotland.
Martinsson-Wallin, H. & Wehlin, J. 2011. Rapport från arkeologisk undersökning i Rojrskogen 2010. Gotland, Garda och Lau sn. Goks 1:8 RAÄ Garda 1:2–3 och Lau 41:1. Institutionen för kultur, energi och miljö, Avdelningen för arkeologi. Visby: Högskolan på Gotland.
Masojć, M. 2016. Late Bronze Age Flintworking from Ritual Zones in Southern Scandi- navia. Oxford: Archaeopress.
Masojć, M. & Bech, J.-H. 2011. Cult Houses and Flint Knapping in the Scandinavian Late Bronze Age. Acta Archaeologica 82. Pp. 203–226.
Nielsen, B. H. & Bech, J.-H. 2004. Bronzealderens kulthuse i Thy: Anlæg med relation til gravkulten. KUML. Årbog for Jysk Arkæologisk Selskab. Pp. 129–159.
Nilsson, P.-E. 1981. Om bronsåldersgravars läge på Gotland. Unpublished thesis. De- partment of Human Geography. Stockholm University.
Nilsson P.-E. 1986. Bronsåldersrösen: En korologisk studie med persondator. In: Nordiskt symposium för bronsåldersforskning: Det 4. Nordiske bronsealder- symposium på Isegran 1984. Pp. 67–87. Varia no. 12. Oslo.
Nylén, E. 1958. Gotländska gravformer och deras betydelse för kronologien. TOR. Vol. IV:1958. Pp. 64–86.
Nylén, E. 1959. Gotlands murade rösen och bronsålderns fjärrhandel. Gotländskt Arkiv.Pp. 9–34. Visby: Gotlands museum.
Nylén, E. 1993. The Stones in the South. TOR. Pp. 119–127.
Oldeberg, A. 1974–1976. Die ältere Metallzeit in Schweden. Stockholm: Kungl. Vitter- hets-, historie- och antikvitetsakad.
Reimer, P. J. et al. 2013. IntCal13 and Marine13 Radiocarbon Age Calibration Curves 0–50,000 Years cal BP. Radiocarbon 55(4). Pp. 1869–1887.
Rydh, S. 1967. St. Vikers, Lärbro sn. Gotland. ATA Dnr. 2817/67.
Rydh, S. 1968. Ett gotländskt fynd av benpilspetsar från bronsåldern. Fornvännen 63. Pp. 153–165.
Sabatini, S. 2007. House urns: Study of a Late Bronze Age Trans-Cultural Phenome- non. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Stenberger, M. 1941. Gotländska bronsåldersrösen. Gotländskt Arkiv. Pp. 15–40. Visby: Gotlands museum.
Stenberger, M. 1942. Ett kraterröse på Gotland. Fornvännen 37. Pp. 95–114.
Svensson, L. 2010. Osteological Analysis from Uggarde RAÄ 10:1, 10:3 and 10:4, Rone parish on Gotland. In: Martinsson-Wallin, H. & Wehlin, J. (Eds). Rapport från arkeologisk undersökning i Uggarderojrområdet 2009. Gotland, Rone sn, Uggårda 3:1, RAÄ 10:1,3,4,5. Pp. 28–32. Institutionen för kultur, energi och miljö, Avdel- ningen för arkeologi. Visby: Högskolan på Gotland.
Thedéen, S. 2004. Gränser i livet: Gränser i landskapet. Generationsrelationer och rituella praktiker i södermanländska bronsålderslandskap. Stockholm Studies in Archaeology. Stockholm: Stockholms universitet.
Wallin, P. 2010. Neolithic Monuments on Gotland: Material Expressions of the Do- mestication Process. In: Martinsson-Wallin, H. (Ed.). Baltic Prehistoric Interactions and Transformations: The Neolithic to the Bronze Age. Pp. 39–61. Visby: Gotland University Press.
Wehlin, J. 2010. Approaching the Gotlandic Bronze Age from Sea: Future Possibilities from a Maritime Perspective. In: Martinsson-Wallin, H. (Ed.). Baltic Prehistoric Interactions and Transformations: The Neolithic to the Bronze Age. Pp. 89–109. Visby: Gotland University Press.
Wehlin, J. 2012. Vid stenskeppets akter: En nyfunnen dubbelgrav från Gotland. In: Alexandersson, K. et al. (Eds.). Forntid längs ostkusten 3: Blankaholmsseminariet år 2011. Pp. 175–199. Visby: Books on Demand.
Wehlin, J. 2013. Östersjöns skeppssättningar: Monument och mötesplatser under yngre bronsålder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Wehlin, J. 2014. Tid, töisar och textil: Minnesbärande begravningar under brons- och äldre järnålder på Gotland. In: Alexandersson, H., Andreeff, A. & Bünz, A. (Eds). Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh. Pp. 505–522. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Wehlin, J. & Schönbäck, B. 2012. En storgrav från Gotlands bronsålder. Arkeologisk undersökning vid Simunde i Hörsne med Bara socken på Gotland 1957–58. Got- land University Press 13. Visby: Gotland University Press.
Werner, T. 2003. Stenskepp i Södermanland: Utbredning och datering. Fornvännen 98. Pp. 257–264.
Widholm, D. 2007. Stone ships: The Sea and the Heavenly Journey. Kalmar: Institu- tionen för humaniora och samhällskunskap, Högskolan i Kalmar.
Internet resource
FMIS. Riksantikvarieämbetets fornminnesinformation. [online] Available at:
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
