The Voice of the Authorized Heritage Discourse: A Critical Analysis of Signs at Ancient Monuments in Skåne, Southern Sweden
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2012.12Keywords:
Cultural heritage management, Authorized Heritage Discourse, Information signs, Critical analysisAbstract
The study presents an investigation of a regional authorized heritage discourse, represented by the County Administrative Board on signs set up at an- cient monuments and sites in the province of Skåne in southern Sweden. The starting point is a critical analysis of layout, texts and illustrations to ascertain the narratives conveyed by the signs. The results show that slightly less than half of the studied signs work well according to the criteria set up for the study. The result also demonstrates that more than half of the studied signs do not work well according to these cri- teria. Those that work well give detailed information about the ancient monument or site. The signs that do not work well give inadequate information and risk excluding a majority of the people who read them. The latter signs confirm what so many other discourse analyses have shown, that the authorized heritage dis- course to a large extent still privileges the perspectives of a white, middle-class male. The former signs, that is, those that are judged to work well in terms of the criteria applied in this study, show that the authorized heritage discourse does not only offer something that privileges the perspectives of that white, middle class male, but also has the ability to offer narratives with other perspectives.
Downloads
References
Arwill-Nordbladh, E. 2001. Genusforskning inom arkeologin. Stockholm: Högskoleverket.
Bauman, Z. 2004. Europe: An Unfinished Adventure. (Themes for the 21st Century.). Oxford: Polity Press.
Beckman, S. 1993. Oreda i fornsvängen. In: Anshelm, J. (Ed.). Modernisering och kulturarv. Pp. 25–40. Stockholm.
Bonnett, A. 2004. The Idea of the West. Culture, Politics and History. New York: Palgrave Macmillan.
Burström, M. 1999a. Kunskapssyn och arkeologisk förmedling. Kulturmiljövård 1/1999. Pp. 4–8. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Burström, M. 1999b. Cultural Diversity in the Home Ground: How Archaeology Can Make the World a Better Place. Current Swedish Archaeology. Vol. 7. Pp. 21–26.
Burström, M, Winberg, B. & Zachrisson, T. 1996. Fornlämningar och folkminnen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Burström, M., Elfström, B. & Johansen, B. 2004. Serving the Public. Ethics in Heritage Management. In: Karlsson, H. (Ed.). Swedish Archaeologists on Ethics. Pp. 135–147. Göteborg: Bricoleur Press.
Carlie, A. & Kretz, E. 1998. Sätt att se på fornlämningar. En teoretisk och metodisk grund för värdebedömning inom kulturmiljövården. University of Lund Institute of Archaeology Report Series No. 60. Lund.
Danielsson, R. 2006 Handbok i fornminnesvård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Dicks, B. 2003. Culture on Display. The Production of Contemporary Visibility. Glasgow: Open University Press.
Eliasson, P. 2008. Kulturarv och medborglig bildning i den svenska grundskolan. In: Jönsson, L.-E., Wallette, A. & Wienberg, J. (Eds.). Kanon och kulturarv. Historia och samtid i Danmark och Sverige. Pp. 184–200. Utgiven i samarbete med Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet. Stockholm: Makadam förlag.
Fairclough, G. 2008. New Heritage, an Introductory Essay – People, Landscape and Change. In: Fairclough, G., Harrison, R., Jameson, J. H. Jnr & Schofield, J. (Eds.). The Heritage Reader. Pp. 297–312. London and New York: Routledge.
Fairclough, G., Harrison, R., Jameson, J. H. Jnr & Schofield, J. (Eds.). 2008. The Heri- tage Reader. London and New York: Routledge.
Faludi, S. 1991. Backlash. The Undeclared War against American Women. New York: Crown.
Foucault, M. 1993. Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Vol. 15 of Moderna franska tänkare. Stehag: Symposion bib- liotek, B. Östlings bokförlag.
Foucault, M. 2002. (1972). The Archaeology of Knowledge. London: Routledge.
af Geijerstam, Jan. 1998. Miljön som minne: Att göra historien levande i kulturland- skapet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Gramsci, A. 1971. Selections from the Prison Notebooks. (Eds. Hoare, Q. & Smith, N.) New York: International Publishers Co.
Grundberg, J. 2000. Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No. 33. Institutionen för arkeologi. Göteborgs universitet: Göteborg.
Grundberg, J. 2004. Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt? Serie B. Gothenburg Archaeological Thesis No. 28. Institutionen för Arkeologi. Göteborgs universitet: Göteborg.
Gustafsson, A. & Karlsson, H. 2004. Plats på scen. Kring beskrivning och förmedling av Bohusläns fasta fornlämningar genom tiderna. Uddevalla: Bohusläns Museum.
Gustafsson, A. & Karlsson, H. 2011. A Spectre is Haunting Swedish Archaeology – the Spectre of Politics. Archaeology, Cultural Heritage and the Present Political Situa- tion in Sweden. Current Swedish Archaeology. Vol. 19. Pp. 11–36.
Harrison, R. (Ed.) 2010. Understanding the Politics of Heritage. Manchester & New York Manchester: University Press.
Hegardt, J. & Källén A. 2011. Being through the Past. Reflections on Swedish Archaeo- logy and Heritage Management. In: Lozny, L. R. (Ed.). Comparative Archaeologies. A Sociological View of the Science of the Past. Pp. 109–135. New York, Dordrecht, Heidelberg & London: Springer.
Hofrén, E. & Jönsson, L.-E. 1999. Betänkande av Utredning om förslag om formerna och den närmare inriktningen av satsning på industrihistoriska kulturarvet. SOU 1999:18. Kulturdepartementet. Stockholm.
Högberg, A. 2004. Historiemedvetande och uppdragsarkeologi – tankar om alterna- tiva kunskapsmål. Meta 2004(3):3–18.
Högberg, A. (Ed.) 2006a. För en kritisk & konstruktiv kulturmiljöforskning: Riksan- tikvarieämbetets FoU-verksamhet 2001–2005. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Högberg, A. 2006b. Kulturmiljöpedagogik och ledarskap. In: Riddersporre, B. (Ed.).
Utbildningsledarskap – nu och i framtiden. Pp. 67–102. Lund: Studentlitteratur.
Högberg, A. 2008a. Playing with Flint: Tracing a Child’s Imitation of Adult Work in a Lithic Assemblage. Journal of Archaeological Method and Theory. Vol. 15. Pp. 112–131.
Högberg, A. 2008b. Community Archaeology – en samskapandets arkeologi. In: Bur- ström, M. (Ed.). Arkeologi i förorten: Berättelser från norra Botkyrka. Södertörn Archaeological Studies 7. Pp. 119–140. Huddinge.
Högberg, A. & Persson, E. 2012. Nya och gamla berättelser. Ett pilotprojekt om att tänka nytt om gestaltning av och berättelser om fornlämningar och kulturmiljöer i Skåne län. Länsstyrelsen Skåne län. Rapport 2012:01. Malmö: Länsstyrelsen.
Holtorf, C. 2000–2008. Monumental Past: The Life-histories of Megalithic Monu- ments in Mecklenburg-Vorpommern (Germany). Electronic monograph. University of Toronto: Centre for Instructional Technology Development. http://hdl.handle. net/1807/245.
Holtorf, C. 2005. From Stonehenge to Las Vegas. Archaeology as Popular Culture. Walnut Creek: AltaMira Press.
Holtorf, C, 2006. Should Heritage Management be Democratized? The Denkmal- pflegediskussion in Germany. In: Aronsson, P. & Alzén A. (Eds.). Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. Skrift- serie / Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Pp. 103–115. Linköping.
Holtorf, C. 2007. Archaeology is a Brand. The Meaning of Archaeology in Contempo- rary Popular Culture. Oxford: Archaeopress.
Jameson, J. H. Jr. & Baugher, S. (Eds.). 2008. Past Meets Present. Archaeologists Partnering with Museum Curators, Teachers, and Community Groups. New York: Springer.
Jennbert, K. 2004. Ethics in Archaeological Practice. In: Karlsson, H. (Ed.). Swedish Archaeologists on Ethics. Pp. 327–347. Lindome: Bricoleur Press.
Jensen, B. E. 2008. Kulturarv – et identitetspolitisk konfliktefelt. Copenhagen: Gads forlag.
Jönsson, L.-E. 2008. Mitt och allas kulturarv – politisk risk och resurs. In: Jönsson, L.-E., Wallette, Anna. & Wienberg, J. (Eds.). Kanon och kulturarv. Historia och samtid i Danmark och Sverige. Pp. 262–274. Utgiven i samarbete med Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet. Stockholm: Makadam förlag.
Kamp, K. A. 2001. Where Have All the Children Gone? The Archaeology of Childhood. Journal of Archaeological Method and Theory. Vol. 8. Pp. 1–34.
Karlsson, H. 2004. Försummat kulturarv. Det närliggande förflutna och fotbollens platser. Lindome: Bricoleur Press.
Karlsson, H. 2008. Ekornavallen. Mellan mångtydighet, demokrati och etnografi. Lindome: Bricoleur Press.
Karlsson, H. & Gustafsson, A. 2006. Among Totem Poles and Clan Power in Tanum, Sweden. An Ethnographic Perspective on Communicative Artifacts of Heritage Management. In: Edgeworth, M. (Ed.). Ethnographies of Archaeological Practice. Pp. 137–147. Lanham, MD: AltaMira Press.
Kirshenblatt-Gimblett, B. 1998. Destination Culture. Tourism, Museums, and Heri- tage. Berkeley: University of California Press.
Kristiansen, K. 1993. The Strength of the Past and its Great Might. An Essay on the Use of the Past. Journal of European Archaeology 1992,1. Pp. 3–32.
Kritz, A. 2010. Kriterier för bedömning av kvalitet i uppdragsarkeologin. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Lagerlöf, A. 2008. På arkeologiuppdrag i norra Botkyrka – om minnen och utgrävnin- gar. In: Burström, M. (Ed.). Arkeologi i förorten. Berättelser från norra Botkyrka. Södertörn Archaeological Studies 7. Pp. 37–52. Huddinge.
Lillehammer, G. 1989. A Child is Born. The Child’s World in an Archaeological Per- spective. Norwegian Archaeological Review. Vol. 22.2. Pp. 89–105.
Lillehammer, G. 2005. Archaeology and Children. K.A.N. Kvinner i arkeologi i Norge. Vol. 24. Pp. 18–35.
Lind Palicki, L. 2010. Normaliserade föräldrar. En undersökning av Försäkringskas- sans broschyrer 1974–2007. Örebro: Örebro universitet.
Lovanta, T. 2007. Inauthentic Archaeologies. Public Uses and Abuses of the Past. Wal- nut Creek: Left Coast Press.
Lowenthal, D. 1998. The Heritage Crusade and the Spoils of History. Cambridge: Cambridge University Press.
Mattsson, K. 2005. Diskrimineringens andra ansikte – svenskheten och “det vita väster- ländksa”. In: Reyes, P. & Kamali, M. (Eds). Bortom Vi och Dom. Teoretiska refle- ktioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Rapport av Utred- ningen om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Pp. 139–158. Stockholm.
Moser, S. 2010. The Devil Is in the Detail. Museum Display and the Creation of Knowl- edge. Museum Anthropology. Vol. 33(1). Pp. 22–32.
Nielsen, T. C. 2006. Erindrings- og identitetspolitik i en grænseregion. Findes øresunsre- gionen og kan dens historie fortælles? In: Alzén, A. & Aronsson, P. (Eds.). Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. Tema Kultur och Samhälle. Skriftserie 2006:1. Linköpings universitet. Pp. 164–172. Linköping.
Nilsson, B. & Rudebeck, E. 2010. Arkeologiska världar. In: Nilsson, B. & Rudebeck, E. (Eds.). Arkeologiska och förhistoriska världar. Fält, erfarenheter och stenålder- splatser i sydvästra Skåne. Malmöfynd 19. Malmö Museer, Arkeologienheten. Pp. 13–82. Malmö.
Nordgren, K. 2006. Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå univer- sitet, Karlstads universitet.
Peckham, R. S. (Ed.) 2003. Rethinking Heritage. Culture and Politics in Europe. Lon- don: I.B. Tauris.
Peterson, T., Fryklund, B. & Stigendal, M. 1988. Skånepartiet. Om folkligt missnöje i Malmö. Lund: Arkiv.
Pettersson, R. 2003. Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder. En idéhistorisk bakgrund och analys. Skrifter från forskningsprogrammet Landskapet som arena, 7. Umeå universitet. Umeå.
Pripp, O. 2006. Den kulturbundna kulturen. Om strukturell uteslutning i kulturlivet. In: Kamali, M. (Ed.). Den segregerande integrationen. Om social sammanhålln- ing och dess hinder. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2006:73. Stockholm.
Pripp, O. 2007. Kulturens soppstena. Mångfald är framtiden, SOU 2007:50. Pp. 262–282. Stockholm.
Pripp, O. 2008. Lokala och globala kulturarv i Botkyrka. In: Burström, M. (Ed.). Arke- ologi i förorten. Berättelser från norra Botkyrka. Södertörn Archaeological Stud- ies 7. Pp. 99–118. Huddinge.
de los Reyes, P. & Kamali, M. (Eds.). 2005. Rapport av Utredningen om makt, inte- gration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Stockholm.
Smith, A. T. 2004. The End of the Essential Archaeological Subject. Archaeological Dialogues. Vol. 11(1). Pp. 1–20.
Smith, L. 2004. Archaeological Theory and the Politics of Cultural Heritage. London: Routledge.
Smith, L. 2006. Uses of Heritage. London: Routledge.
Sofaer Derevenski, J. (Ed.) 2000. Children and Material Culture. New York: Routledge. Svanberg, F. & Wahlgren, K. 2007. Publik Arkeologi. Stockholm: Historiska Museet. Synnestvedt, A. 2008. Fornlämningsplatsen. Kärleksaffär eller trist historia. Gotarc. Series B, Gothenburg Archaeological Theses. Göteborg.
Wall, Å. 2005. Agenda kulturarv. Viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunk- ter. Fornvännen 2005:43–45.
Waterton, E. 2009. Sights of Sites. Picturing Heritage, Power and Exclusion. Journal of Heritage Tourism. Vol. 4, No. 1. Pp. 37–56.
Waterton, E. 2010. Politics, Policy and the Discourses of Heritage in Britain. Hamp- shire: Palgrave Macmillan.
Waterton, E. & Smith, Laurajane. (Eds.). 2009. Taking Archaeology out of Heritage. Cambridge: Cambridge Scholars Publishing.
Watson, S. 2009. Archaeology, Visuality and the Negotiation of Heritage. In: Water- ton, E. & Smith, Laurajane (Eds.). Taking Archaeology out of Heritage. Pp. 28–47. Cambridge: Cambridge Scholars Publishing.
Wienberg, J. 2008. Det hotade grevskapet – Per Brahe den yngres minnesmärken. Forn- vännen 2008/4:260–278.
Wright, R. P. (Ed.). 1996. Gender and Archaeology. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Internet
Agenda Kulturarv. www.agendakulturarv.se. Last accessed 15 July 2011. Länsstyrelsen. www.lansstyrelsen.se. Last accessed 15 October 2012.
Personal communication
Sonja Wigren, telephone conversation, 20 July 2011.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
