The Divine Appearance 0f Härn: Determining the Identity of a Bronze Age Metal Hoard
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2010.09Keywords:
Härnevi, comparative mythology, folklore, sun, fertilityAbstract
This article aims to investigate the mysterious divinity Härn on the basis of a Bronze Age metal hoard from Härnevi in Uppland. The premise is that this hoard rep- resents a cultural category that reflects a divine concept that must be investigated in order to understand the meaning behind the deposition. Through mythological parallels, Härn’s characteristics will be explored as well as the relation between the sun and fertility across time and space. It is suggested that Härn originally was a sun goddess emanating from the Bronze Age and related to the Norse goddesses Njärd and Freyja.
Downloads
References
Andrén, A. 2004a. Mission Impossible? The Archaeology of Norse Religion. In: Insoll, T. (Ed). Belief in the Past. BAR International Series 1212. Pp. 7–16. Ox- ford: Archaeopress.
Andrén, A. 2004b. I skuggan av Yggdrasil. Trädet mellan idé och realitet i nordisk tradition. In: Andrén, A., Jennbert, K. & Raudvere, C. (Eds.). Ordning mot kaos. Stud- ier av nordisk förkristen kosmologi. Vägar till Midgård 4. Pp. 389–430. Lund: Nordic Academic Press.
Anthony, D. W. 2007. The Horse, the Wheel, and Language. How the Bronze-Age Riders from the Eurasian Steppes Shaped the Modern World. Princeton: Princ. Univ. Press.
Almgren, O. 1927. Hällristningar och kultbruk. Bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd. KVHAA handlingar 35. Stockholm: Wahl- ström & Widstrand.
Arne, T. J. 1909. Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. Fornvännen. Vol. 4. Pp. 175–187.
Arwidsson, A. I. 1834. Svenska fornsånger. En samling af kämpavisor, folk-visor, le- kar och dansar samt barn- och vall-sånger. Stockholm: Norstedt.
Biezais, H. 1975. Baltische religion. In: Ström, Å. & Biezais, H. (Eds). Germanische und Baltische Religion. Die Religionen der Menschheit 19:1. Stuttgart: Kohl- hammer.
Biezais, H. 1976. Lichtgott der alten Letten. Scripta Instituti Donneriani Aboensis 8. Stock- holm: Almqvist & Wiksell International.
Biezais, H. 1987. Baltic religion. The Encyclopedia of Religion. Vol. 2. Eliade, M. (Ed). Pp. 49–55. New York: Macmillan.
Bjørn, A. 1924. Gudinden med halsringen. Ett fragment. In: Haug og Museum. Til A.W. Brøgger, 40 Aars-Dagen. Pp. 7–13. Kristiania [Oslo]: Universitetets Oldsamling.
Bladh, A. et al. 1979. Tre sockenkrönikor. Härnevi, Torstuna, Österunda. Enköping: Härnevi hembygdsförening.
Bryce, T. 2002. Life and Society in the Hittite World. Oxford: Oxf. Univ. Press. Brøndsted, J. 1938. Bronzealderens soldyrkelse. Copenhagen: repr.
Burkert, W. 1979. Structure and History in Greek Mythology and Ritual. Berkeley: Univ. of Calif. Press.
Bäck, M., Hållans Stenholm, A-M., Ljung, J-Å. 2008. Lilla Ullevi – historien om det fridlysta rummet. UV Mitt. Hägersten: Riksantikvarieämbetet.
la Cour, V. 1924. Solens personifikation i vor Broncealder. Danske Studier 1924. Pp. 121–134.
Davidson, H. R. E. 1969. The Chariot of the Sun. Folklore. Vol. 80. Pp. 174–180. Ekblom, J. E. 1872. Beskrifning öfver Hernevi socken. Enköping: C.E. Eriksson. Ekholm, G. 1921. Studier i Upplands bebyggelsehistoria. Bronsålder. Uppsala: Akad. bokh.
Elmevik, L. 1995. Härnevi och Friggeåker. Namn och bygd. Vol. 83. Pp. 67–77.
Fari, C. H. 2006. Hieros-gamos. En sammenligning mellom symbolets uttrykk i den nordiske bronsealderens helleristningstradisjon og myteverdenenn i det østlige middelhavsområdet. In: Prescott, C. (Ed). Myter og religion i bronsealderen. Oslo archaeological series 5. Oslo: Institutt for ark., kunsthist. og konserv.
Forsgren, M. 2007. Depåfyndet från Härnevi, del I. Föremålsförståelse och genus- perspektiv med utgångspunkt från ett s.k. skrotfynd från yngre bronsålder i Uppland. BA thesis in archaeology. Stockholm University.
Forsgren, M. 2008. Depåfyndet från Härnevi, del II. Sammanhang och förståelse av en frag- menterad bronsdepå i torrmark från yngre bronsålder i Uppland. MA thesis in archaeology. Stockholm University.
Granberg, G. 1935. Skogsrået i yngre nordisk folktradition. Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning 3. Uppsala: Lundequistska bokh.
Grau, O. 1754. Beskrifning öfwer Wästmanland med sina städer, härader och sock- nar. Västerås.
Grundy, S. 1996. Freyja and Frigg. In: Billington, S. & Green, M. The Concept of the Goddess. Pp. 56–67. London & New York: Routledge.
Gröhn, A. 2004. Positioning the Bronze Age in Social Theory and Research Context. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8º 47. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Gurney, O. R. 1977. Some Aspects of Hittite Religion. Oxford: Publ. for The British Academy by Oxf. Univ. Press.
Görman, M. 1989. Nordiskt och keltiskt. Sydskandinavisk religion under yngre bronsålder och keltisk järnålder. Lund: cop.
Haas, V. 1994a. Geschichte der hethitischen Religion. Leiden: E. J. Brill.
Haas, V.1994b. Das Pferd in der hethitischen religiösen Überlieferung. In: Hänsel, B. & Zimmer, S. (Eds). Die Indogermanen und das Pferd. Pp. 77–90. Budapest: Ar- chaeolingua Alapítvány.
Helander, J. 1906. Den svenske solguden och den svenske Tyr. Ord och bild. Pp. 176–194.
Hellberg, L. 1986. Hedendomens spår i Uppländska ortnamn. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1986. Pp. 40–71.
Hildebrand, H. 1899. Sveriges medeltid 3. Stockholm: Gidlund.
Kaul, F. 1998. Ships on Bronzes. A Study in Bronze Age Religion and Iconography. Copenhagen: National Museum.
Kaul, F. 2009. En solguds mange skikkelser. En mystisk kosmologisk rejse. In: National- museets Arbejdsmark 2009. Copenhagen: National Museum.
Kock, A. 1896. Die Göttin Nerthus und der Gott Njorðr. Zeitschrift für Deutsche Philologie. Vol. 28. Pp. 289–294.
Kokare, E. 1996. A Survey of the Basic Structures in Latvian Mythology. Journal of the Baltic Institute of Folklore. Vol. 1. http://www.folklore.ee/rl/pubte/ee/ bif/bif1/sisu.html.
Kraft, J. 1999. Hednagudar och hövdingadömen i det gamla Skandinavien. Upp- lands-Bro: cop.
Kristiansen, K. 1998. Europe Before History. Cambridge: Camb. Univ. Press. Kristiansen, K. & Larsson, T. B. 2005. The Rise of Bronze Age Society. Travels, Transmissions and Transformations. Cambridge: Camb. Univ. Press.
Larsson, T. B. 1999. The Transmission of an Elite Ideology. Europe and the Near East in the Second Millennium BC. In: Goldhahn, J. (Ed). Rock Art as Social Rep- resentation. BAR International Series 794. Pp. 49–64. Oxford: Archaeopress.
Lang, V. 2007. The Bronze Age and Early Iron Age in Estonia. Tartu: Tartu Univ. Press.
Lindeberg, M. 1997. Gold, Gods and Women. Current Swedish Archaeology. Vol. 5. Pp. 99–110.
Lindroth, H. 1915. Härnevi. Ett bidrag till frågan om beröringen mellan svensk och finsk mytologi. Namn och bygd. Vol. 3. Pp. 57–91.
Luik, H. & Ots, M. 2007. Bronze Age Double Buttons in Estonia. Estonian Journal of Archaeology. Vol. 11. Pp. 122–140.
Lundberg, O. 1912. Härnevi och därmed sammanhängande ortnamn. Om nord- isk fruktbarhetskult. In: Lundberg, O. & Sperber, H. (Eds). Härnevi. Pp. 3–40. Uppsala: Uppsala univ. årsskrift.
Luven, Y. 2001. Der Kult der Hausschlange. Eine Studie zur Religionsgeschichte der Letten und Litauen. Quellen und Studien zur baltischen Geschichte 17. Köln: Böhlau.
Luyster, R. 1965. Symbolic Elements in the Cult of Athena. History of Religions. Vol. 5. Pp.133–163.
Lövenkrona, I. 1989. The Pregnant Frog and the Farmer’s Wife. Childbirth in the Middle Ages as Shown Through a Legend. ARV. Scandinavian yearbook of folk- lore 1989. Pp. 73–124. Stockholm: Gustav Adolfs akademien.
Malmer, M. 1999. How and Why did Greece Communicate with Scandinavia in the Bronze Age? In: Orrling, C. (Ed). Communication in Bronze Age Europe. Pp. 33–42. Stockholm: Historiska museet.
Mandt, G. 1986. Searching for Female Deities in the Religious Manifestations of the Scandinavian Bronze Age. In: Steinsland, G. (Ed). Words and Objects. To- wards a Dialogue between Archaeology and History of Religion. Pp. 111–126. Oslo: Norw. Univ. Press.
Marinatos, N. 2000. The Goddess and the Warrior. The Naked Goddess and Mis- tress of Animals in Early Greek Religion. London: Routledge.
Mebius, H. 2003. Bissie. Studier i samisk religionshistoria. Östersund: Jengel. Montelius, O. 1887. Ett fynd från Eskelhems Prestgård på Gotland. KVHAA Månadsblad. Vol. 16. Pp. 145–179.
Montelius, O. 1900. Solgudens yxa och Tors hammare. Svenska fornminnesföreningens tidskrift. Vol. 10. Pp. 277–296. Neils, J. 2001. Athena, Alter Ego of Zeus. In: Deacy, S. & Villing, A. (Eds). Athena in the Classical World. Pp. 219–232. Leiden: Brill.
Nordquist, G. 2008. Perspectives on the ”Bronze Age”. In: Whittaker, H. (Ed). The Aegean Bronze Age in Relation to the Wider European Context. BAR Interna- tional Series 1745. Pp. 95–103. Oxford: Archaeopress.
Nordqust, G. & Whittaker, H. 2007. Comments on Kristian Kristiansen and Thomas B. Larsson (2005): The Rise of Bronze Age Society. Travels, Transmissions and Transformations, Cambridge. Norwegian Archaeological Review. Vol. 40. Pp. 75–84.
Näsström, B-M. 1995. Freyja. The Great Goddess of the North. Lund studies in his- tory of religion 5. Stockholm. Almqvist & Wiksell.
Olsen, M. 1908. Hærnavi. En gammel svensk og norsk gudinde. Christiania vid- enskabs-selskabs forhandlingar for 1908, 6. Christiania [Oslo]: Kulturorgan Skadinaujo.
Olsen, M. 1915. Hedenske kultminder i norske stedsnavne. Christiania [Oslo]: J. Dybwad i kommission.
Olrik, A. 1905. Nordisk og lappisk gudsdyrkelse. Bemerkninger i anledning af sol- vognen fra Trundholm. Danske studier 1905. Pp. 39–57.
Puhvel, J. 1974. Indo-European Structure of the Baltic Pantheon. In: Larson, G. J. (Ed). Myth in Indo-European Antiquity. Pp. 75–85. Berkeley: Univ. of Cal. Press.
Randsborg, K. 1999. Kivik Power of Communication. In: Orrling, C. (Ed). Com- munication in Bronze Age Europe. Pp. 22–32. Stockholm: Historiska museet.
Robbins Dexter, M. 1984. Proto-Indo-European Sun Maidens and Gods of the Moon. Mankind Quarterly. Vol. 25. Pp. 137–144.
Robbins Dexter, M. 1990. Whence the Goddesses. A Source Book. New York: Pergamon Press. Sahlgren, J. 1952. Härads- och sockennamnen. Sveriges bebyggelse. Statistik-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uddevalla: Hermes.
Sherrat, A. 1994. What Would a Bronze Age World System Look Like? Journal of European Archaeology. Vol. 1. Pp. 1–58.
Sjögren, J. 2006. Minoan Wannabees. The Resurrection of Minoan Influences in Scandinavian Archaeology. Momigliano, N. & Hamilakis, Y. (Eds). Archaeol- ogy and European modernity. Producing and consuming the ‘Minoans’. Creta antica 7. Pp. 127–142. Padova: Bottega d’Erasmo.
Sperber, H. 1912. Härnevi. Vermutungen über die Etymologie von aschw. Hærn, aisl. Hørn. N: Lundberg O. & Sperber, H. Härnevi. Pp. 41–49. Uppsala: Upps. Univ. årsskrift.
Sturluson, S. 1916. The Prose Edda. Gilchrist Brodeur, A. (transl.). New York: The American-Scandinavian Foundation.
Sundqvist, O. 2007. Kultledare i fornskandinavisk religion. OPIA 41. Uppsala: Upps. Univ.
Tacitus, C. 1999 [ca 98 AD]. Germania. De Origine et situ Germanorum (orig.). Rives, J. B. (transl.). 1999. Oxford: Clarendon.
Taffeteller, A. 2001. Greek Athena and the Hittite Sungoddess of Arinna. In: Deacy, S. & Villing, A. (Eds). Athena in the Classical World. Pp. 349–365. Leiden: Brill.
Thedéen, S. 2003. Life Course Practices in Bronze Age Landscapes of East Central Sweden. Beyond Devine Chiefs and Neodiffusionism. Current Swedish Archae- ology. Vol. 11. Pp. 97–118.
The Poetic Edda. 1999. Larrington, C. (transl.). Oxford: Oxf. Univ. Press.
Tvauri, A. 1999. Cup-marked Stones in Estonia. Electronic Journal of Folklore. Vol. 11. http://www.folklore.ee/Folklore/ksisu.htm
Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i mälarlandska- pen. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolph 77. Studier till en svensk ortnam- nsatlas 17. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur.
de Vries, J. 1935. Altgermanische Religionsgeschichte, Bd 1. Einleitung, Die vorge- schichtliche Zeit, Religion der Südgermanen. Grundriss der germanischen Phi- lologie 12:1. Berlin: Gruyter.
West, M. L. 2007. Indo-European Poetry and Myth. Oxford: Oxf. Univ. Press.
Wessén, E. 1923. Minnen av forntida gudsdyrkan i Mellan-Sveriges ortnamn. Studier i nordisk filologi. Vol. 14. Pp. 1–26.
Winter, L. 2001. Cultural Encounters. Symbols from the Mediterranean World in the South Scandinavian Rock Carving Tradition During the Bronze Age. In: Werbart, B. (Ed). Cultural Interactions in Europe and the eastern Mediterra- nean during the Bronze Age (3000–500 BC). BAR International Series 985. Pp. 9–28. Oxford: Archaeopress.
Winter, L. 2008. From Diffusion to Interaction. Connections Between the Nordic Area and Valcamonica During the First Millennium BC. In: Whittaker, H. (Ed). The Ae- gean Bronze Age in Relation to the Wider European Context. BAR International Series 1745. Pp. 35–55. Oxford: Archaeopress.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
