The Art of Valuating a Heritage: From a Swedish Management Perspective with Past and Present Example
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2010.11Keywords:
value theories, history of heritage, governmentality studiesAbstract
To identify what ought to be protected and why is one of the most important missions of the heritage manage- ment. Issues related to values and the act of assessing are, however, seldom scrutinized on a deeper level. The aim of this article is to give a short history of the valu- ation of the heritage up to the present from a Swedish perspective. Additional aims are to reveal some current and historical trends in order to illustrate the connection between past and present valuation systems, to analyze various issues that have contributed to the current plu- ralistic approach, and to investigate which theories of values affect our assessments today.
Downloads
References
Almevik, G. & Fridén, B. 1995. Vad kostar ett kulturarv? Kulturmiljövård. Nr. 5/6. Pp. 92–100.
Arkeologi – splittring eller mångfald? 2005. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. (www.raa.se/publicerat/rapp2006_1.pdf)
Aronsson, P. 2002. Demokrati och upplevelsehistoria. In: Aronsson, P. & Larsson, E (Eds.). Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepeda- gogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Rapport nr. 1. Pp. 180–190. Växjö universitet: Centrum för kulturforskning.
Baumer, F. L. 1970. Skeptiker och sökare. Fyra århundraden av religiöst tvivel och sökande efter en tro i Västerlandet. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Beckman, S. 1993. Om kulturarvets väsen och värde. In: Anshelm, J. (Ed.). Mod- ernisering och kulturarv: Essäer och uppsatser. Pp. 61–124. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Bergström, L. 2004. Grundbok i värdeteori. Stockholm: Bokförlaget Thales. Biörnstad, M. 1990. En verksamhetsidé för 90-talet. Kulturmiljövård. Nr. 4. Pp. 1–6. Blomqvist, Malin. 2004. Informationssystemet för fornminnen – lista med lämnings- typer och antikvarisk praxis. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Carlie, A. & Kretz, E. 1998. Sätt att se på fornlämningar. En teoretisk och metodisk grund för värdebedömning inom kulturmiljövården. Report series No. 60. Uni- versity of Lund: Institute of Archaeology.
Convention for the safeguarding of the intangible cultural heritage. 2003. UNESCO.
Cullberg, K 1974. Beskrivning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Meddelande från Riksantikvarieämbetet. 1974:8. Pp. 2–13.
Curman, S. 1936. Vita fläckar på Sveriges karta. Föredrag i Svenska Sällskapet för an- tropologi och geografi Vegadagen 1936. YMER. Femte årgången. Pp. 231–264.
Dahlström Ritssél, E. 2005. Värdering i inventeringar. In: Alzén, A. & Burell, B. (Eds.). Otydligt. Otympligt. Otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar. Pp. 55–76. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Dahlstedt, M. 2000. Demokrati genom civilt samhälle? Reflektioner kring Demokra- tiutredningens sanningspolitik. Statsvetenskaplig Tidskrift. Årg 103. Nr 4. Pp. 289–310.
Dean, M. 1999. Governmentality: Power and rule in modern society. London: Sage Publications.
Forsström, M. 1978. Kulturminnesvården i den fysiska riksplaneringen. Kulturmin- nesvård Nr. 1. Pp. 1–14.
Geijer, M. 2004. Ett nationellt kulturarv. Utvecklingen av en professionell vård och förvaltning av statliga byggnadsminnen. Stockholm: Kungl. Tekniska Hög- skolan, Institutionen för infrastruktur.
Gillberg, Å. & Jensen, O. W. 2007. Processes of professionalisation and marginaliza- tion. A constructivist study of archaeological field practices in Sweden 1870– 1910. In: Bentz, E. & Rudbeck, E. (Eds.) Arkeologins många roller och prak- tiker. Pp. 9–33. Lund: Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antik- ens historia.
Golinski, J. 1998. Making natural knowledge. Constructivism and the history of sci- ence. Cambrige: Cambridge University Press.
Harding, T. 2007. Nationalising culture. The reorganisation of national culture in Swedish cultural policy 1970–2002. Linköping studies in arts and science No. 393. Linköping: Linköping University York: Manchester University Press.
Hillström, M. 2006. Ansvaret för kulturarvet. Studier i det kulturhistoriska musei- väsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872–1919. Linköping studies in art and science 363. Linköping: Linköping University.
Hofberg, H. 1871. Förteckning öfver Nerikes fasta fornlemningar. Jemte en inledande beskrifning, och utdrag af Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 29 nov. 1867, angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande. Örebro.
Hollinger, R. 1994. Postmodernism and the social sciences. A thematic approach. Contemporary social theory. Vol. 4. London & New Delhi: Sage Publications.
Hyenstrand, Å. 1971. Bevaringsplanering I. Statistik på fornlämningar. Metod- förslag med tillämpning på Skaraborgs län. Rapport D1. Stockholm: Riksan- tikvarieämbetet.
Hyenstrand, Å. 1990. Från fysisk riksplanering till naturresurslagens riksintressen. Kulturmiljövård. Nr. 2. Pp. 26–34.
Höjer, H. 2005. Bråket om kulturarvet. Forskning och framsteg. Nr. 1/05. Pp. 24–27. Höjer, H. 2006. Forskarens auktoritet i gungning. Forskning och framsteg. Nr. 6/06.Pp. 24–31.
Janson, S. 1974. Kulturvård och samhällsbildning. Nordiska museets handlingar 83. Lund: Berling.
Jensen, O. W. 1998. The cultural heritage: Modes of preservation and the longing for eternal life. In: Andersson, A-C et al. (Eds.). The kaleidoscopic past. Pro- ceedings of the 5th Nordic TAG conference Göteborg, 2–5 April 1997. Pp. 99–118. GOTARC serie C, Arkeologiska skrifter no. 16: Göteborg: Depart- ment of Archaeology.
Jensen, O. W. 2004. Earthy practice. Towards a history of excavation in Sweden, in the 17th and 18th centuries. Current Swedish Archaeology. Vol. 12. Pp. 61–82.
Jensen, O. W. 2006. Fornlämningsbegreppets historia. En exposé över 400 år. Stock- holm: Riksantikvarieämbetet.
Jensen, O. W. 2009. ”Fornforskning är att vilja uplyfta nationalespriten”. Om forn- tidsuppfattning och minnesvård i 1800-talets nationalisering av Sverige. In: Edquist, S. et al. (Eds.). Tankar om ursprung. Forntiden och medeltiden i nor- disk historieanvändning. Pp. 159–178. Stockholm: Statens historiska museum.
Jensen, O. W. (forthcoming). Mellan dilettantism och professionalism: Om konstruk- tionen av vetenskapliga självbilder inom 1800-talets svenska minnesvård och arkeologi. In: Hadocs, H & Federhofer, M-T. Mellom pasjon og profesjonalisme. Dilettantkulturer i skandinavisk kunst og vitenskap mellom 1660–1970. Tapir Akademisk Forlag: Trondheim.
Jensen, R. 1993. Särskilda arkeologiska utredningar och fornlämningsbegreppets tillämpning. In: Varenius, B. (Ed.). Särskilda arkeologiska utredningar. Metod- konferens i Örebro 1992. Rapport RAÄ 1993:4. Pp. 59–74. Stockholm: Rik- santikvarieämbetet.
Johansen, B. & Eklöf, I. 2003. Inledning. In: Olsson, R. Fasta Fornlämningar – be- grepp och begriplighet. Pp. 5–10. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Jonsson, S. 2007. Rätten till kulturarvet. Riksantikvarieämbetets höstmöte, 13 no- vember 2007. (Stencil).
Krus, A. 2006. Kulturarv – funktion – ekonomi: tre perspektiv på byggnader och deras värden. Göteborg studies in conservation, 17. Göteborg: Chalmers tekni- ska högskola.
Kongl: Mayst:tz Placat och Påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter, 1666.
Kulturmiljön som resurs: Hur kulturmiljöaspekterna på ett ändamålsenligt sätt kan behandlas i miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar. 2007. Stock- holm: Riksantikvarieämbetet.
Kärnfelt, J. 2000. Mellan nytta och nöje. Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Lidén, H-E. 2005. Nicolay Nicolaysen. Et blad av norsk kulturminneverns historie. Oslo: Abstrakt forlag.
Lidskog, R, Sundqvist, G. & Uggla, Y. 2005. Risk, expertis och demokrati. Allmän- hetens inflytande i samhällets riskhantering. STS Research Reports No 10. Göte- borg: Avd. för teknik- och vetenskapsstudier. (http://www.externarelationer. adm.gu.se/digitalAssets/1030/1030391_sts_report_10.pdf)
Lindblad, H. 2009. Värderingar och prioriteringar. Etapp 2 av projektet Utvär- dering och utveckling av karaktäriseringar och prioriteringar. Svenska kyrkan.
Mahler, D. L., Paludan-Müller, C. & Stummann Hansen, S. 1983. Om arkæologi. Forskning, formidling, forvaltning – for hvem? København: Hans Reitzels For- lag.
Mason, R. 2008. Assessing values in conservation planning. Methodological issues and choices. In: Fairclough, G. et al. (Eds.) The heritage reader. Pp. 99–124. London and New York: Routledge.
Mathers, C., Darwill, T. & Little, B. J. (Eds). 2005. Heritage of value, archaeology of renown: Reshaping archaeological assessment and significance. Florida: Uni- versity Press of Florida.
Meschke, C. (Ed.) 1973. Kulturlandskapet i älvdalarna. Rapport D3. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Nielsen, N. L. 2001. Museer i oprør. Provinsmuseerne og Nationalmuseet i en bryd- ningstid. KUML. Pp. 111–158.
Olaus Magnus 2001 [1555]. Historia om de nordiska folken. Hedemora: Gidlunds förlag.
Olsson, K. 2003. Från bevarande till skapande av värde. Kulturmiljövården i kun- skapssamhället. Stockholm: Institutionen för infrastruktur, Kgl. Tekniska hög- skolan.
Pettersson, R. 2003. Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder. En idéhistor- isk bakgrund och analys. Landskapet som arena 7. Umeå: Umeå universitet.
Rand, A. 1984. Philosophy: Who needs it? New York: Signet.
Regeringens proposition 1998/99:114. Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål. Regeringens proposition 2009/10:3. Tid för kultur.
Remmare, P-O & Choulier-Renström, A. 2008. Kulturarv och naturarv som lokal och regional utvecklingsfaktor – vad kan det vara? In: Remmare, P-O & Pero- nius, E. (Eds.) Kulturarv och entreprenörskap. Dokumentation av konferens i Jönköping 10–11 maj 2007. Pp. 13–21. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Remmare, P-O & Peronius, E. (Eds.). 2008. Kulturarv och entreprenörskap. Do- kumentation av konferens i Jönköping 10–11 maj 2007. Stockholm: Riksan- tikvarieämbetet.
RIG. 1922. Arkeologerna och vården av de förhistoriska fornminnena. Bd 4, 1921. Pp. 1–18.
Robertsson, S. 2002. Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Roslund, M. 2006. Mannaminnet räcker inte till. Om arkeologin som politiskt me- del för nutid och framtid. Fornvännen. Nr. 101. Pp. 198–204.
Schück, H. 1932. Kgl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Dess förhis- toria och historia I. Stockholm.
Selinge, K-G 1972. Kulturhistorisk riksplanering – en metodstudie. In: Miljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården. Förarbete för fysisk riks- planering. Underlagsmaterial nr. 23. Pp. 11–39. Stockholm: Civildeparementet. (Stencil).
Selinge, K-G. 1974. Kulturlandskapet – översiktlig dokumentation och planering. Rapport D4 1974. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
SFS 1828:78. Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, angående forntida Minnesmärkens fredande och bewarande: Giffwen Stockholms Slott den 17 april 1828.
SFS 1867:71. Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, angående forntida Minnesmärkens fredande och bewarande: Giffwen Stockholms Slott den 29 november 1867.
SFS 1942:350. Lag om fornminnen.
SFS 1988:950. Lag om kulturminnen m.m.
Smith, L. 2006. Uses of heritage. Abingdon and New York: Routledge.
Smith, G., Messenger, P. M. & Soderland, H. A. 2010. Heritage values in contempo- rary society. Walnut Creek: Left Coast Press.
SOU 1922:11–12. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation av kulturminnesvården. Stockholm.
SOU 1965:10. Antikvitetskollegiet. Centralorgan för svensk kulturminnesvård. Betänkande avgivet av antikvarieutredningen. Stockholm.
SOU 1971:75. Hushållning med mark och vatten. Stockholm.
SOU 1972:45. Kulturminnesvård. Betänkande av 1965 års musei- och utställnings- sakkunniga. Stockholm.
SOU 1999:18. Frågor till det industriella samhället. Slutbetänkande av Utredningen om en statlig satsning på det industrihistoriska kulturarvet. Stockholm.
SOU 2009:16. Betänkande av Kulturutredningen. Förnyelseprogram. Stockholm. Swyngedouw, E. Let the People Govern? Civil Society, Governmentality and Governance-Beyond-the-State. Paper submitted to: Urban studies (special issue SINGOCOM) (http://socgeo.ruhosting.nl/colloquium/humboldt.pdf)
Thomas, R. M. 2008. Archaeology and authority in the twenty-first century. Pp. 139–148. In: Fairclough, G. et al. (Eds) The heritage reader. London and New York: Routledge.
Thor, L. 1972. Kulturminnesvårdens deltagande i den fysiska riksplaneringen 1969–72. In: Miljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården. För- arbete för fysisk riksplanering. Underlagsmaterial nr. 23 (Stencil). Pp. 7–10. Stockholm: Civildepartementet.
Unnerbäck, A. 1976. Vägledning för kulturhistorisk bebyggelseinventering. Rapport D 12. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Unnerbäck, A. 2000. Historico-cultural evaluation – a necessary basis of the selec- tion, care and documentation of historic buildings. In: Ballester, J. M. (Ed.). Sus- tained care of the cultural heritage against pollution. Cultural heritage No. 40. Pp. 29–37. Strasbourg: Council of Europe Publishing.
Unnerbäck, A. 2002. Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Stockholm: Riksan- tikvarieämbetet.
Unnerbäck, A. & Nordin, E. 1995. Kulturhistoriskt värde? Kulturmiljövård. Nr. 1–2. Pp. 11–21.
Wallman, J. H. 1838. Öfversikt af svenska fornlemningar, med anvisning till deras kännedom och beskrifning. Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Acade- miens Handlingar. D. 14. Pp. 1–58.
Weissglas, G., Paju, M., Westin, L. & Danell, T. 2002. Kulturarvet som resurs för regional utveckling. En kunskapsöversyn. Rapport 2002:1. Stockholm: Riks- antikvarieämbetet.
Verneideologi. NIKU-seminar 4. februar og 25. april 2002. 2003. Seip, E. (Ed.).NIKU Tema 5. Oslo: Norsk institutt för kulturminneforskning.
West, S. (Ed.). 2010. Understanding heritage on practice. Manchester and New York: Manchester University Press.
Vestheim, G. 2008. All kulturpolitik er instrumentell. In: Beckman, S. & Månsson, S. (Eds.) Kultursverige 2009. Problemanalys och statistik. Pp. 56–63. Linköping: SweCult.
Westin, H. 2005. Värderingsdiskussionen i teori och praktik. In: Alzén, A. & Burell, B (Eds.) Otydligt. Otympligt. Otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar. Pp. 77–89. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Wetterberg, O. 1992. Monument och miljö. Perspektiv på det tidiga 1900-talets byggnadsvård i Sverige. Göteborg: Inst. för arkitekturhistoria, Chalmers tekni- ska högskola.
Wright von, G. H. 1990. Humanismen som livshållning. Stockholm: AB Rabén & Sjögren Bokförlag.
Vägar till kulturarvet. Agenda kulturarv i Kalmar län. 2004. Länsstyrelsen Kalmar län & Kalmar läns museum. (http://www.kalmarlansmuseum.se/site/projekt/ img/proj_agenda.pdf. (accessed on 2008-05-27))
Zachrisson, T. 1997. Antikvariernas och andras landskap. In: Burström, M. et al. (Eds.) Fornlämningar och folkminnen. Pp. 12–59. Stockholm: Riksantik- varieämbetet.
Unpublished sources
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm
”Plan till förnyad författning om Antiquiteter wård”, vol. 3, serie FIV, Äa 2.
”PM 10.3 1828”, vol. 6, serie F1d. Götiska förbundets & Jacob Adlerbeths arkiv (GF&JAA).
”PM den 26 november 1827”, Vol. 6. Götiska förbundets & Jacob Adlerbeths arkiv.
”Motiver för Kongl. Witterhets. Hist. o. Ant. Akademiens förslag till ny Kongl. Förordning om fornlämningars fredande och bevarande (1859)”, FIV:3, Äa 2.
”Byggnadsvårdsåret 1975”, F 3b, Kulturhistoriska byrån.
”Ett kort utkast om Antiquiteternes upfinnande och Conservation i Rijket”, Kon- ceptböcker 1666–1673, B 1:1, Äa 1.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
