The Great Masterpiece: The Rök Stone and its Maker
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2010.12Keywords:
new interpretations, runemaster, lawspeaker, melodious recitalAbstract
The author attempts a source critical and semantic re- vision of the traditional reading of the concluding lines 25 to 28 on the Rök stone in the province of Östergöt- land (Ög 136). Guided by the placement of these lines in the text’s narrative, the author tests the hypothesis that the writer’s signature may be included in this se- quence. Indeed, if this is the case, Sibbe is the master of the Rök stone, not Varin, and the giant mentioned in the text presumably alludes to the rune stone itself. The original place of the monument is also discussed in con- nection with the place-name Jättingstad.
Downloads
References
Ahnlund, N. 1945. Vreta klosters äldsta donatorer. Historisk tidskrift. Sextiosjätte årgången. Pp. 301–351.
Andersson, Th. 1963. Sockennamnen Hedheskirkia ’Heda’ och Røskirkia ’Rök’. Namn och bygd: tidskrift för Nordisk Ortnamnsforskning. Femtioförsta år- gången. Pp. 95–119.
Andersson, Th. 1965. Svenska häradsnamn. Nomina Germanica – Arkiv för germansk namn- forskning 14. Lund: Sahlgren, J. (Ed).
Andersson, Th. 2006. Varin och Vamod – och Sibbe. In: Peterson, L., Strandberg, S. & Williams, H. (Eds). Namn och runor: uppsalastudier i onomastik och runologi till Len- nart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Namn och samhälle 17. Pp. 1–8. Uppsala.
Andrén, A. 2000. Re-reading Embodied Texts – an Interpretation of Rune-stones. In: Burström, M. & Carlsson, A. (Eds). Current Swedish Archæology 8. Pp. 7–32. Stockholm: The Swedish Archaeological Society.
Arwill-Nordbladh, E. 2007. Memory and Material Culture – the Rune-stone at Rök. In: Fransson, U. & Svedin, M. & Bergerbrant, S. & Androshchuk, F.(Eds). Cultural interaction between east and west. Archaeology, artefacts and human contacts in northern Europe. Stockholm Studies in Archaeology 44. Pp. 56–60. Stockholm.
Beowulf: A Verse Translation. Alexander, M. (Trans.). Penguin Classics. Great Brit- ain 1973.
Boken om Ansgar. Rimbert: Ansgars liv. Översatt av Eva Odelman. Med kommen- tarer av A. Ekenberg, C. F. Hallencreutz, S. Helander, A. Härdelin & E. Odel- man. 1986. Stockholm: Proprius.
Brink, S. 1990a. Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indel- ning i Norden. Vol. LVII. Studier till en svensk ortnamnsatlas 14. Andersson, Th. (Ed). Uppsala: Acta Academiæ Regiæ Gustavi Adolphi.
Brink, S. 1990b. Tåkernbygden. En bosättningsonomastisk studie. In: Dahlbäck. G. (Ed). I Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Pp.29–55. HSFR. Stockholm.
Brink, S. 2003. Den förkristna muntliga kulturen i Norden: till frågan om det kollektiva min- net. Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok. Pp. 71–81. Uppsala.
Broberg, A. 1990. Tåkernbygden. En arkeologisk bebyggelseanalys. In: Dahlbäck. G. (Ed.). I Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Pp.11–27. HSFR. Stockholm.
Bruce-Mitford, R. 1979. The Sutton Hoo Ship Burial. A Handbook. 3rd ed. Lon- don: British Museum.
Den poetiska Eddan. Översättning av Björn Collinder. 3rd ed. 1972. Uddevalla: Forum.
Elmevik, L. 2008. Runföljden uilinsþat på Rökstenen. In: Wahlberg, M. & Lei- bring, K. & Nyström, S. (Eds). Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. Pp. 15–23. Uppsala.
Ericsson, A. 2007. Attungen – ett medeltida fastighetsmått. En agrarhistorisk un- dersökning baserad på attungsbelägg i SDhk till år 1376 och Folke Dovrings kasuistik. Uppsala, Swedish University of Agricultural Sciences:Licentiate thesis.
von Friesen, O. 1907. Rökstenen. Svenska Turistföreningens årsskrift 1906. Pp. 42–55. Stockholm.
von Friesen, O. 1920. Rökstenen: runstenen vid Röks kyrka Lysings härad Östergötland / läst och tydd av Otto von Friesen. Stockholm.
Fritzner, J. 1883–96. Ordbog over Det gamle norske Sprog. In: Arup S.D. & Knudsen T. (Eds). Ordbog over Det gamle norske Sprog. Nytt uforandret opptryck av 2. udgave med et bind tillaegg og rettelser 1954. Oslo: Den norske forlagsforening.
Gillingstam, H. 1948. Ett nytt bidrag till kunskapen om Vreta klosters äldsta histo- ria. Historisk tidskrift Sextioåttonde årgången. Pp. 26–29. Stockholm.
Grønvik, O. 2003. Der Rökstein: über die religiöse Bestimmung und das weltliche Shicksal eines Helden aus frühen Wikingerzeit. Osloer Beiträge zur Germani- stik 33. Frankfurt am Main: Lang.
Gustafsson, N. B. & Vedin, E. 2007. Ett strängstall i brons från Gerete i Fardhem sn på Gotland. Fornvännen. Pp. 197–199. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien.
Gustavson, H. 1991. Rökstenen. In: Richert, A. (Ed). Svenska Kulturminnen 23. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Hallberg, P. 1993. Snorri Sturluson – isländsk storman och historieskrivare. In: Dahlbäck. G. (Ed): Snorre Sturlasson och de isländska källorna till Sveriges historia. Fyra föreläsningar från ett symposium i Stockholm hösten 1988. Säll- skapet Runica et Mediævalia. Opuscula 1. Pp. 43–63. Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia.
Harris, J. 2007. Myth and meaning in the Rök inscription. Viking and Medieval Scandinavia 2. Pp. 45–109. Turnhout: Brepols.
Heimskringla. History of the kings of Norway by Snorre Sturlasson. Translation with introduction and notes by Lee M. Hollander. Austin, Texas, 1964.
Hellberg, L.1979. Forn-Kalmar. Ortnamnen och stadens förhistoria. In: Ham- marström, I. (Ed.). Kalmar stads historia, I. Kalmarområdets forntid och stadens äldsta utveckling. Tiden intill 1300-talets mitt. Kalmar: Kulturnämnden.
Henriksson, G. 1995 Riksbloten och Uppsala högar. Tor. Tidskrift för nordisk fornkunskap 1. Pp. 337–393. Uppsala universitet.
Holmbäck, Å. & Wessén, E. 1979. Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar. Fjärde serien: Skånelagen och Gutalagen. Uppsala: AWE/ Gebers.
Jansson, S.-B. 1999. Den levande balladen. Medeltida ballad i svensk tradition. Falun: Prisma.
Jansson, S.B.F. 1977. Runinskrifter i Sverige. 2d ed. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Jansson, S.B.F. 1987. Runes in Sweden. Translation: Peter Foote. Photo: Bengt A. Lundberg. Stock- holm: Almqvist & Wiksell.
Johansson, Mats 1990. Tåkernbygden. En bebyggelsehistorisk analys. In: Dahlbäck. G. (Ed.). I Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Pp.57–77. Stockholm. Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet.
Jónsson, F. (Ed.) 1931. Lexikon Poeticum Antiquæ Linguæ Septrentionalis. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog oprindelig forfattet af Sveinbörn Egilsson. København: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.
Kennerstedt, L. 1990. Östgötaslättens romanska kyrkor. En översikt. In: Dahlbäck. G. (Ed.). I Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Pp.111–132. Stockholm. Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Kyhlberg, O. 1991. Gotland mellan arkeologi och historia. Om det tidiga Gotland. Theses and Papers in Archaeology 4. Stockholm universitet.
Lagman, S. 1989. Till försvar för runristarnas ortografi. Runrön. Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 1. Projektet de vikingatida runinskrifternas kronologi. En presentation och några forsk- ningsresultat. Pp. 27–37. Uppsala.
Lönnroth, L. 1977. The Riddles of the Rök-Stone: a structural approach. Arkiv för nordisk filologi 92. Pp.1–57. Lund: C.W.K. Gleerup.
Meissner, R, 1921. Die Kenningar der Skalden:ein Beitrag zur skaldischen Poetik. Rheinische Beiträge und Hülfsbücher zur germanischen Philologie und Volks- kunde. Bonn & Leipzig.
Nationalencyklopedien. Ett uppslagverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av statens kulturråd. Elfte Bandet 1993. Höganäs: Bra Böcker.
Nordberg, A. 2006. Jul, disting och förkyrklig tideräkning: kalendrar och kalen- dariska riter i det förkristna Norden. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi XCI. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Norr, S. 1998. To Rede and to Rown. Expressions of early Scandinavian Kingship in Written Sources. Occasional Papers in Archæology 17. Uppsala universitet.
Degnbol, H. & Jacobsen, B.C. & Rode, E. & Sanders, C. & Helgadóttir.þ. (Eds) 1995. Ordbog over det norrøne prosasprog. Vol. 1. København: Den arnamag- næanske kommission.
Palm, R. 1990. Runinskrifterna i Östergötland ”västanstång”. Ålderskriterier och kronologi. In: Dahlbäck. G. (Ed). Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland ”västanstång”. Pp.79–97. Stock- holm. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
– 2004. Vikingarnas språk 750–1100. Falun: Norsteds.
The Poetic Edda. Translated by L.M. Hollander with an Introduction and Explana- tory Notes. Second ed. University of Texas, Austin 1962.
The Poetic Edda. Vol. 2. Mythological Poems/edited with translation, introduction and commentaries by Ursula Dronke 1997. Oxford: Clarendon.
Price, N. 2002. The Viking Way. Religion and War in Late Iron Age Scandinavia. AUN. Vol. 31. Uppsala university.
Ralph, B. 2007. Rökstenen och språkhistorien. In: Elmevik, L. (Ed). Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria. Föredrag hållna vid ett symposium i Uppsala 20–22 januari 2006. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi XCVII. Pp. 121–143. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Salberger, E. 1980. Oklunda-hällens runristningar. In: Salberger, E. (Ed). Östgötska runstudier. Scripta runica 1. Pp. 3–23. Göteborg.
Snorres Edda. Övers. och inledning av Björn Collinder 1958. Oskarshamn: Forum.
Solli, B. 2004. Det norrøne verdensbildet og ethos. Om kompleksitet, kjønn og kontradiksjoner. In: Andrén, A. & Jennbert, K. & Raudvere. C. (Eds). Ordning mot kaos – studier av nordisk förkristen kosmologi. Vägar till Midgård, 4. Pp. 253–287. Lund: Nordic Academic Press.
Strid, J.-P. 2005. Ett forntida kultcentrum utanför Linköping. In: Kaliff. A. & Tages- son, G. (Eds). Liunga. Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbyg- den. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter, 60. Pp.147–
Linköping: Riksantikvarieämbetet.
Sundqvist, O. 1998. Kultledare och kultfunktionärer i det forntida Skandinavien. In: Westerlund. D. (Ed.) Religioner i norr. Svensk religionshistorisk årsskrift 7. Göteborg: Svenska samfundet för religionshistorisk forskning.
Sundqvist, O. 2002a. Freyr’s offspring. Rulers and religion in ancient Svea society. Acta Univer- sitatis Upsaliensis. Historia Religionum 21. Uppsala university.
Sundqvist 2002b. Håkon den gode och den ritualiserade makten. In: Stausberg, M. & Sundqvist; O. & Svalastog, A.L. (Ed.) Riter och ritteorier. Religionshistor- iska diskussioner. Teoretiska ansatser. Religionshistoriska rapporter från Upp- sala 18. Uppsala universitet.
Sundqvist 2007. Kultledare i fornskandinavisk religion. Occasional Papers in Archaeology 41. Uppsala universitet.
Sävborg, D. 1997 Sorg och elegi i Eddans hjältediktning. Stockholm Studies in His- tory of Literature 36. Stockholms universitet.
Söderberg, S. 1905. Om djurornamentiken under folkvandringstiden. Antiqvarisk tidskrift för Sverige XI:3. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets- akademien.
Tegnér, G. 1980. Ljudredskap. Lyra. Musik. Vendeltid. Pp. 323, 326. Stockholm: Statens Historiska Museum.
Wahlberg, M. (Ed). 2003. Svenskt ortnamnslexikon (SOL), Utarbetat inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala uni- versitet. Uppsala: Språk-och folkminnesinstitutet.
Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarland- skapen. In: Andersson, Th. (Ed.) Studier till en svensk ortnamnsatlas 17. Acta Academiæ Regiæ Gustavi Adolphi LXXVII. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.
Wessén, E. 1958. Runstenen vid Röks kyrka. KVHAA Handlingar. Filologisk- filosofiska serien 5. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Aka- demien.
Widmark, G. 1993. Varför ristade Varin runor? Tankar kring Rökstenens inskrift. Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok: annales Academiae Regiae Gustavi Adolphi 1992. Pp. 25–44. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs aka- demien.
– 1997. Tolkningen som social konstruktion. Rökstenens inskrift. In: Nyström, S. (Ed.). Runor och ABC. Elva föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 1995. Pp. 165–175. Sällskapet Runica et Medævalia. Opuscula 4. Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia.
Winkler, A.-C. 2008. Silver för nattvard eller blot? – ett depåfynd från tiden mellan asatro och kristendom i Gamla Uppsala. Uppsala Universitet: Seminar Paper.
Östergötlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate. Andra häftet 1916. Stockholm: Stockholm:Almqvist & Wiksell international.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
