Forging History: Spade-Shaped Currency Bars, History and Identity in Central Norrland
DOI:
https://doi.org/10.37718/CSA.2010.13Keywords:
socketed axe, mythical historyAbstract
In central Norrland a large number of spade-shaped currency bars have been recovered. Currency bars have been produced since the introduction of iron technology in the late pre-Roman Iron Age, which roughly coincides with the introduction of agriculture. It is suggested that the shape of the bars is referential to the socketed axe, due to the importance of the latter during this period of change. The currency bars were therefore associated with a mythical history and local identity. The youngest 14C-date shows that the bars became part of narratives that remained relevant throughout much of the Iron Age, up until the Viking Age.
Downloads
References
Arrhenius, B. 1979. Ein Goldschmiedegrab von Hovgårdsberg, Vendel, Uppland, Schweden. Frühmittelalterliche Studien. Bd 13. Pp. 393–414. Münster.
Barndon, R. 2001. Masters of metallurgy – Masters of metaphors. Iron working among the Fipa and the Pangwa of SW-Tanzania. Department of Archaeology. Bergen: University of Bergen.
Barley, N. 1994. Smashing Pots. Feats of Clay from Africa. London: British Mu- seum Press.
Baudou, E. 1997. Om uppkomsten av järnålders jordbruksbygd i Mellannorrland och boplatsen vid Tuna kyrka. Arkeologi i Mittnorden. Ett symposium kring nya arkeologiska forskningsrön. Acta Antiqua Ostrobotniensia. No. 4. Pp. 11– 43.Vasa.
Bisson, M. S. 2000. Precolonial copper metallurgy: Socio-political context. In: Vogel, J.O. (Ed.). Ancient African metallurgy: the sociocultural context. Pp. 83–145. Walnut Creek: AltaMira Press.
Broadbent, N. 1985. New Knowledge of Early Iron Age Settlement in Northern Sweden. Cooperation between the University of Umeå and the Västernorrland County Museum. In: Honorem Evert Baudou. Archaeology and Environment. No. 4. Pp. 387–393. Umeå.
Budd, P & Taylor, T. 1995. The faerie smith meets the bronze industry: magic versus science in the interpretation of prehistoric metal-making. World Archaeology. Vol. 27. No. 1. Pp. 133–143.
Dupre, G.1995. The History and Adventures of a Monetary Object of the Kwélé of the Congo: Mezong, Mondjos and Mandjong. In: Guyer, J. I. (Ed.). Money Matters. Instability, Values and Social Payments in the Modern History of West African Communities. Pp. 77–97. Portsmouth: Heinemann.
Engelmark, R. 1978. The Comparative Vegetational History of Inland and Coastal Sites in Medelpad, N Sweden, during the Iron Age. Early Norrland 11. Pp. 25–62. Stockholm.
Engelmark, R. 1997. Övergången bronsålder/järnålder i Mellannorrland. Arkeologi i Mittnorden. Ett Symposium kring nya arkeologiska forskningsrön. Acta Anti- qua Ostrobotniensia. No 4. Pp. 45–52. Vasa.
Englund, L-E. 2002. Blästbruk. Myrjärnshanteringens förändringar i ett långtidspers- pektiv. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 40. Stockholm: Jernkontoret.
Englund, L-E, Grandin, L & Hjärthner-Holdar, E. 2001. Datering av spadformat ämnesjärn och smälta. Kråknäset, Fors 27:3, Torsåker socken, Gästrikland. Geo- arkeologiskt Laboratorium. Analysrapport nr 13-2001. Stockholm: RAÄ UV GAL.
Enqvist, A. 1943. Ett förhistoriskt depåfynd i Sundsvall. Årsbok för Sundsvalls gille. Pp. 65–74. Sundsvall.
Eriksson, K, Persson, M & Ulfhielm, B. 2008. Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län 2007. Rapport 2008:05. Gävle: Länsmuseet Gävleborg.
Gansum, T. 2004. Jernets fødsel og dødens stål. Rituell bruk av bein. In: Berggren, Å, Arvidsson, S & Hållans. (Eds.). Minne och myt. Konsten att skapa det förflutna. Vägar till Midgård 5. Pp. 121–155. Lund: Nordic Academic Press.
Gosden, C & Lock, G. 1998. Prehistoric histories. World Archaeology. Vol. 30. No. 1. Pp. 2–12.
Guyer, J. I. 1986. Indigenous Currencies and the History of Marriage Payments. Ca- hiers d’Etudes africaines. Vol. 26. No.104. Pp. 577–610.
Haaland, R. 2004. Technology, Transformation and Symbolism: Ethnographic Per- spectives on European Iron Working. Norwegian Archaeological Review. Vol. 37. No. 1. Pp. 1–19.
Haaland, G, Haaland, R & Rijal, S. 2002. The Social Life of Iron. A Cross-Cultural Study of Technological, Symbolic, and Social Aspects of Iron Making. Anthro- pos. Vol. 97. No. 1. Pp. 35–54.
Hallinder, P. 1978. Spade-shaped currency bars. In: Lamm, K & Lundström, A. (Eds.). Excavations at Helgö V:I. Pp. 30–37. Stockholm: KVHAA.
Hallinder, P & Haglund, K. 1978. Iron currency bars in Sweden. In: Lamm, K & Lundström, A. (Eds.). Excavations at Helgö V:I. P. 30. Stockholm: KVHAA.
Hallström, G. 1929. Kan lapparnas invandringstid fixeras? En arkeologisk studie. Norrlands försvar. Pp. 39–92.
Hallström, G. 1934. Segersta och Hanebo socknars förhistoria. Två Hälsingesock- nar. Pp. 21–94. Landafors.
Herbert, E. W. 1984. Red Gold of Africa. Copper in Precolonial History and Cul- ture. Madison: University of Wisconsin Press.
Herbert, E. 1993. Iron, Gender and Power. Rituals of Transformation in African So- cieties. Bloomington: Indiana University Press.
Hingley, R. 1990. The Iron Age ‘Currency Bars’: The Archaeological and Social Con- text. The Archaeological Journal. Vol. 147. Pp. 91–117.
Hingley, R. 2005. Iron Age ’currency bars’ in Britain: items of exchange in liminal contexts? In: Haselgrove, C & Wigg-Wolf, D. (Eds.). Iron Age Coinage and Ritual Practices. Studien zu Fundmünzen der Antike (SFMA). Band 20. Pp. 183–205.
Hvarfner, H. 1952. Yxor av järn. Unpubl. Diss (Lic). Nordiska museets arkiv. Jones, A. 2007. Memory and Material Culture. Cambridge: Cambridge University Press.
Källén, A. 2004. And through flows the river. Archaeology and the pasts of Lao Pako. Studies in Global Archaeology 6. Uppsala: Uppsala University.
Liedgren, L. 1988. Synpunkter på den sedentära bebyggelsens etablering i Norrland. Bebyggelsehistorisk tidskrift. Vol. 14, 1987. Pp. 83–104.
Liedgren, L. 1992. Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr.f.–600 e.Kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 2. Umeå: Umeå University.
Lindeberg, M. 2009. Järn i jorden. Spadformiga ämnesjärn i Mellannorrlands järnålder. Stockholm Studies in Archaeology 49. Stockholm: Stockholm Uni- versity.
Lindström, M & Olsson, R. 1986. Förundersökning vid Bällsta, Matfors, Tuna sn, Västernorrlands län. Rapport Länsmuseet Murberget. Härnösand: Länsmu- seet Murberget.
Lyngstrøm, H. 2008. Dansk Jern. En kulturhistorisk analyse af fremstilling, fordel- ning og forbrug. Det kongelige nordiske oldskriftselskab. Köpenhamn: Lynge & Søn.
Magnusson, G. 1986. Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets bergs- historiska Skriftserie 22. Stockholm: Jernkontoret.
Magnusson, G & Segerström, U. 2009. Leva i skogsbygd. När blev människan bo- fast i södra Norrland? Bebyggelsehistorisk tidskrift. No 57. Pp. 7–25.
Martens, I. 1977. De norske jerndepoterne fra folkevandringstid–middelalder. Bergs- historiska utskottets höstmöte 1976. Jernkontorets forskning H 13. Bilaga 4. Pp. 1–5. Stockholm: Jernkontoret.
Martens, I. 1979. Jerndepoterne – noen aktuelle problemstillinger. In: Løken, T. (Ed.). Jern og jernvinne som kulturhistorisk faktor i jernalder og middelalder i Norge. AmS-Varia 4. Pp. 59–64. Stavanger: Arkeologisk museum.
Martens, I. 1981. Noen synspunkter på produksjon og distribusjon av jern i Norge i yngre jernalder. Universitetets Oldsaksamling Årbok 1980/1981. Pp. 97–102.
Myrdal, J. 1982. Jordbruksredskap av järn före år 1000. Fornvännen. Pp. 81–104.
Nihlén, J. 1939. Äldre järntillverkning i Sydsverige. Studier rörande den primitiva järnhanteringen i Halland och Skåne. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 9. Stockholm: Nordisk bokh.
Ong, W. J. 2003 [1982]. Muntlig och skriftlig kultur. Teknologisering av ordet. Göte- borg: Anthropos.
Petersen, J. 1918. Jernbarrer. Oldtiden. Bind VII. Pp. 171–186.
Possnert, G & Wetterholm, A. 1995. Radiocarbon Dating of Iron. Norwegian Ar- chaeological Review. Vol. 28. No. 1. Pp. 19–30.
Påhlsson, I. 1989. Ändsjön, en nyckel till forntiden. Arkeologi i fjäll, skog och bygd.
No. 1. Pp. 135–143. Östersund: Heimbygdas förlag.
Resi, H. G. 1995. The Norwegian iron bar deposits: have they most to tell about production, distribution or consumption? In: Resi, H. G. (Ed.). Produksjon og samfunn. Beretning fra 2. Nordiske jernaldersymposium på Granavolden 7.–10. mai 1992. Varia 30. Universitetets oldsaksamling. Pp. 131–146. Oslo.
Sandqvist, E. 2004. Identiteter i Hälsingland under den yngre järnåldern – när järn- framställning, runstenar och gravar talar olika språk. Föredrag vid seminarium Vikingar från alla håll på Historiska museet i Stockholm tisdagen den 3 decem- ber 2002. Pp. 20–23.
Selinge, K-G. 1977. Järnålderns bondekultur i Västernorrland. In: Baudou, E & Selinge, K-G. Västernorrlands förhistoria. Härnösand: Akademilitteratur.
Serning, I. 1966. Dalarnas järnålder. KVHAA Monografier. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Smith, R. 1905. The ancient British iron currency. Proceedings of the Society of An- tiquaries. Vol. 20. Pp. 179–195.
von Stedingk, H & Baudou, E. 2006. Capitalism in Central Norrland, Sweden, durng the Iron Age. Current Swedish Archaeology. Vol. 14. Pp. 177–198.
Svane, H. 1991. Rhombic iron axes and axiform currency bars from Norway. Materiały Archeologiczne. Vol. XXVI. Pp. 31–33.
Tholander, E. 1971. En teknikers funderingar om Norrlandsjärn och Tröndelagssalt i förhistoriskt handelsutbyte. Fornvännen. Pp.1–17.
Thålin, L. 1967. Svenskt förhistoriskt järn – ett forskningsprojekt. Jernkontorets Annaler. Vol. 151. Pp. 305–324.
Wallin, J-E & Oskarsson, B. 2002. Odlingslandskapets framväxt i Storsjöbygden. En miljöhistorisk studie i järnåldersbygd, baserad på pollenanalyser och GIS- baserade kartanalyser. Kulturhistorisk utredning 50. Östersund: Jämtlands läns museum.
Webb, J. L. A, Jr. 1999. On Currency and Credit in the Western Sahel, 1700–1850. In: Stiansen, E & Guyer, J. I. (Eds.). Credit, Currencies and Culture. African Fi- nancial Institutions in Historical Perspective. Pp. 38–55. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet.
Welinder, S, Pedersen, E. A, Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f.Kr.–1000 e.Kr. Det svenska jordbrukets historia. Stockholm: Natur och kultur.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors contributing to Current Swedish Archaeology retain copyright of their work, with first publication rights granted to the Swedish Archaeological Society. Read the journal's full Copyright- and Licensing Policy.
