Den neolitiska keramiken i Dalarna
Ett hantverks uppkomst och försvinnande
DOI:
https://doi.org/10.66449/fornvn.v121i1.63994Nyckelord:
Ceramic analysis, Pitted Ware Culture, Middle Neolithic, DalarnaAbstract
Why a tradition of craftsmanship ends is hardly ever studied. But why things disappear can often be as interesting as why they arise. This is especially true when it comes to a practical and common craft such as pottery making. In the central parts of inland Boreal Scandinavia, the oldest known pottery is limited to a handful of sites belonging to the Pitted Ware Culture (PWC). After a period of a few centuries, the pottery disappeared from the area, while the craft continued both south and north of it. Not until 2000 years later does pottery appear again, and then only on a small scale. This paper aims to arrive at an answer to why the manufacture of ceramics ceased in Dalarna at the end of the Neolithic. To do this, we have studied the existing PWC pottery, from two previously excavated sites, using P-ED-XRF, petrographic microscopy and lipid analyses. The results show that the ceramic craft in Dalarna was a fully integrated part of the PWC pottery making in Central Sweden and entirely integrated in living networks. There is no indication of craft deficiencies or degeneration during this time. In other words, it is a state-of-the-art craft that ends relatively abruptly. Compilations of 14C-dates show that people continued to live in the area, but the pottery disappeared. There seems to have been a radical change in the societies of the time and in their external contact network, which created a new structure in which the need for ceramics seems to have disappeared.
Referenser
Andersson, S. L., 2019a. Ethnographic and archaeological perspectives on the use-life of Northwest Alaskan pottery. Jordan, P. & Gibbs, K. (eds.). Ceramics in circumpolar prehistory: Technology, lifeways and cuisine. Cambridge.
Andersson, F., 2019b. Gropkeramik i Kränglanområdet: Arkeologiska undersökningar av mellanneolitiska lämningar utanför Örebro. Arkeologisk undersökning, förundersökning och kompletterande utredning. SAU rapport 2019:27.
Artursson, M. (red.), 1996. Bollbacken, en sen gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder. RAÄ 258, Tortuna sn, Västmanland. Arkeologikonsult, rapport nr 16.
Bagge, A., 1951. Fagervik: Ein Rückgrat für die Periodeneinteilung der ostschwedishen Wohnplatz- und Bootaxtkulturen aus dem Mittrelneolitikum. Eine vorläufige Mittelung. Acta Archaeologica 22:57–118.
Bennström, G. & Lannerbro, M., 2016. Älgar och krukor: Arkeologi i Dalarna. Falun.
Björck, N., 1998. Fräkenrönningen: en "by" för 5000 år sedan : en gropkeramisk boplats : arkeologisk undersökning, E4:an, RAÄ 399, Valbo socken, Gästrikland. Gävle: Länsmuseet Gävleborg. Gävle.
Björck, M, Persson, M. & Ulfhielm, B., 2004. Södra Mårtsbo: En neolitisk kustboplats. Ark. undersökning RAÄ 397, Valbo socken, Gästrikland 1993. Länsmuseet Gävleborg, rapport 2004:14. Gävle.
Björck, N. & Larsson, F., 2005. Snåret: Aspekter på sten, brons- och järnålder i Vendel. Väg E4, sträckan Uppsala-Mehedeby. UV GAL, rapport 2005:14. Stockholm.
Bronk Ramsey, C., 2009. Bayesian analysis of radiocarbon dates. Radiocarbon, 51(1):337–360.
Brorsson, T., 2006. Studie av råmaterialet till den neolitiska keramiken från Bjästamon, RAÄ 307, 318 och 321, Nätra sn. Ångermanland. Keramiska forskningslaboratoriet, rapport 06/0311. Lund.
Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N., 2007. Stil, gods och kärlanvändning: Neolitisk keramik från E4:an undersökningarna i norra Uppland. Stenbäck, N. (red.). Stenåldern i Uppland: Uppdragsarkeologi och eftertanke. Uppsala.
Burman, M., 1996. Från Gästrikekusten till Siljan: En jämförande studie mellan två gropkeramiska boplatser: Södra Mårtsbo, RAÄ 397, Valsbo sn i Gästrikland och Orsand, RAÄ 31, Leksands sn i Dalarna. CD-uppsats, Umeå universitet. Umeå.
Costin, C. L., 2000. The Use of Ethnoarchaeology for the Archaeological Study of Ceramic Production. Journal of Archaeological Method and Theory 7(4):377–403.
Coutinho, A., Günther, T., Munters, A. R., Svensson, E. M., Götherström, A., Storå, J., Malmström, H., & Jakobsson, M., 2020. The Neolithic Pitted Ware culture foragers were culturally but not genetically influenced by the Battle Axe culture herders. American journal of physical anthropology 172(4):638–649.
Edenmo, R., Larsson, M., Nordqvist, B. & Olsson, E., 1997. Gropkeramikerna – fanns de? Materiell kultur och ideologisk förändring. Larsson, M. & Olsson, E. (red.). Regionalt och interregionalt: Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Stockholm.
Ericson, P., 1980. Korsnäset: En gropkeramisk inlandsboplats i Dalarna. Trebetygsuppsats i arkeologi, Stockholms universitet. Stockholm.
Eriksson, T., 2009. Kärl och social gestik: Keramik i Mälardalen 1500 BC–400 AD. Stockholm.
Hallgren, F., 2008. Identitet i praktik: Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Uppsala.
Graner, L. & Larsson, Å. 2004. Tredje gruppen och andra blandformer: Keramiska traditioner och strategier vid slutet av mellanneolitikum. Holm, J. (red.). Neolitiska nedslag: Arkeologiska uppslag: Arkeologiska undersökningar. Stockholm.
Hallström, G., 1938. Stenåldersboplatsen vid Återvall på Ingarön. Skrifter utgivna av Värmdö Skeppslags fornminnesförening. Stockholm.
Hatlestad, K., Wehlin, J. & Lindholm, K., 2021. Coping with Risk: A Deep-Time Perspective on Societal Responses to Ecological Uncertainty in the River Dalälven Catchment Area, Sweden. Land 10(8):883.
Heimann, C., 2005. Förflutna rum: Landskapets neolitisering i sydvästra Värmland. Göteborg.
Helfert, M., 2013. Die portable energiedispersive Röntgenfluoreszenzanalyse (P-ED-RFA) – Studie zu methodischen und analytischen Grundlagen ihrer Anwendung in der archäologischen Keramik-forschung. Ramminger, B., Stilborg, O. & Helfert, M. (eds.). Anwendungsbereiche, Auswertungs-möglichkeiten. Bonn.
Hinders, N., 2017. Middle Neolithic Pottery decoration tools from Alvastra pile dwelling. Fornvännen 112:122–124.
Hinders, N., 2021. Tibble I: Gropkeramisk lokal med figurin: Arkeologisk förundersökning. Siftelsen Kulturmiljövård, rapport 2021:14.
Holm, L., 2006. Stenålderskust i norr: Bosättning, försörjning och kontakter i södra Norrland. Umeå.
Hulthén, B., 1991. On ceramic ware in Northern Scandinavia during the Neolithic, Bronze and Early Iron Age. Umeå.
Hulthén, B., 1996. Stenålderskeramiken från Bollbacken: En teknologisk studie. Artursson, M. (red.). Bollbacken, en sen gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder. RAÄ 258, Tortuna sn, Västmanland. Arkeologikonsult, rapport nr 16.
Isaksson, E., 2024. Keramik och kärlanvändning på Bjästamon: Studie av neolitiska praxisgemenskaper och cuisine genom analys av lipidrester och keramikens grundämnessammansättning. Masteruppsats i laborativ arkeologi, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Stockholm.
Isaksson, S., 2025. Molekylär- och ämnesspecifik isotopanalys av organiska lämningar i keramik från Orsandbaden och Korsnäset i Dalarna. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, uppdragsrapport nr 437.
Jonsson, A. B., 1958. Stenåldersboplatsen vid Mårtsbo. Tor IV:26–41.
Kaelas, L., 1957. De dubbeleggade yxorna i Sverige. Äyräpää, A. (ed.). Studia neolithica in honorem Aarne Äyräpää. Helsinki.
Lannerbro, R., 1984. Leksands sockenbeskrivning: D. 8, Stenålder och bronsålder i Leksand. Leksand.
Larsson, F. 2023. Tunsta – gårdar från bronsålder och yngre järnålder längs Österdalälven: Arkeologisk undersökning Dalarnas län, Dalarna, Leksands kommun. Arkeologerna, Statens historiska museer, rapport 2022:73.
Larsson, Å. M., 2009. Breaking and making bodies and pots: Material and ritual practices in Sweden in the Third Millennium BC. Uppsala.
Lindholm, P., Olsson, E. & Runeson, H., 2007. Grop, snöre och kam. Gustavsson, P. & Spång, L.-G. (red.). Stenålderns stationer: Arkeologi i Bottniabanans spår. Stockholm.
Löfstrand, L., 1974. Yngre stenålderns kustboplatser: Undersökningarna vid Äs och studier i den gropkeramiska kulturens kronologi och ekologi. Uppsala.
Quinn, P. S., 2013. Ceramic Petrography: The Interpretation of Archaeological Pottery & Related Artefacts in Thin Section. Oxford.
Reimer, P., Austin, W., Bard, E., Bayliss, A., Blackwell, P., Bronk Ramsey, C., Butzin, M., Cheng, H., Edwards, R., Friedrich, M., Grootes, P., Guilderson, T., Hajdas, I., Heaton, T., Hogg, A., Hughen, K., Kromer, B., Manning, S., Muscheler, R., Palmer, J., Pearson, C., van der Plicht, J., Reimer, R., Richards, D., Scott, E., Southon, J., Turney, C., Wacker, L., Adolphi, F., Büntgen, U., Capano, M., Fahrni, S., Fogtmann-Schulz, A., Friedrich, R., Köhler, P., Kudsk, S., Miyake, F., Olsen, J., Reinig, F., Sakamoto, M., Sookdeo, A., & Talamo, S., 2020. The IntCal20 Northern Hemisphere radiocarbon age calibration curve (0–55 cal kBP). Radiocarbon 62:725–757.
Runeson, H. & Kihlstedt, B., 2023. Tibble I: En gropkeramisk boplats med historia: Arkeologisk undersökning. Stiftelsen Kulturmiljövård, rapport 2023:78.
Schierman, C., 2005. Från gropkeramiker till rösebyggare: Studier i Leksandstraktens sten- och bronsålder. Magisteruppsats, Stockholms universitet. Stockholm.
Segerberg, A., 1999. Bälinge mossar: Kustbor i Uppland under yngre stenålder. Uppsala.
Serning, I., 1973. Gropkeramikboplatsen vid Korsnäset, Grangärde sn. Dalarna. Dalarnas museums arkiv, opubl. rapportmanus, DMA 16150.
Skoglund, P., Malmström, H., Omrak, A., Raghavan, M., Valdiosera, C., Günther, T., Hall, P., Tambets, K., Parik, J., Sjögren, K-G., Apel, J., Willerslev, E., Storå, J., Götherström, A. & Jakobsson, M., 2014. Genomic Diversity and Admixture Differs for Stone-Age Scandinavian Foragers and Farmers. Science 344:747–750.
Stilborg, O., 2023. Magringsskifte och kontinuitet hos Tibble’s krukmakare. Runeson, H. & Kihlstedt, B. (red.). Tibble I: En gropkeramisk boplats med historia: Arkeologisk undersökning. Stiftelsen Kulturmiljövård, rapport 2023:78.
Stilborg, O., 2025. Västra Länken. Granholm, N., Johansson, E., Färjare, A., Hellsten, T. & Lindqvist, A. K. Boplatser, stolphus, smidesområde och en och annan härd: Arkeologiska undersökningar inom Västra Länken, Umeå kommun, åren 2013–19. Västerbottens museum/Uppdragsverksamheten, arkeologisk rapport.
Stilborg, O. & Wehlin, J., 2025. En avbruten episod av keramikframställning? Studie av stenålderskeramik i Dalarna: Rapport över registrering och analyser av keramik från GRK-boplatser vid Korsnäset och Orsandbaden. SKEA rapport.
Stilborg, O. & Wehlin, J., 2022. 2000 år utan keramik?: Mot en förståelse av keramiktraditionens försvinnande i Dalarna under mellanneolitikum. Fornvännen 117:1–15.
Wehlin, J., 2014., Arkeologisk förundersökning vid Orsandbaden av den mesolitiska boplatsen RAÄ 2001 i Leksands socken och kommun, Dalarna. Dalarnas museum, arkeologisk rapport 2014:17.
Wehlin, J., 2015., Arkeologisk undersökning vid Orsandbaden av en mesolitisk slagplats inom stenåldersboplatsen Leksand 2001, Noret 62:64, Leksands kommun, Dalarna. Dalarnas museum, arkeologisk rapport 2015:12.
Wehlin, J. & Lannerbro Norell, M., 2016. Gravrösen och den första metallen. Arkeologi i Dalarna. Falun.
Wehlin, J. & Lindblad, T., 2023. Moving Arrows, Moving People: Towards an understanding of Early Metal Age Settlement Zones in the Boreal Woodlands of Dalarna, Sweden. Journal of Archaeology and Ancient History 33:1–31.
Wehlin, J., Ljunge, M. O., Larsson, P. I., Dögg Eddudóttir, S., Ekblom, A. & Eriksson, J. A., 2023. Hunter-gatherer farming during the first millennium bce in inland, boreal landscapes: new pollen analytical and archaeological evidence from Dalarna, central Sweden. Vegetation History and Archaeobotany 32:615–633.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
