Arkiv

• 

  Vol 121 Nr 1 (2026)

  I Fornvännen 121:1 presenteras en tvärvetenskaplig studie av keramik från Dalarna som visar att hantverket dyker upp under neolitikum, men sedan försvinner från regionen under 2000 år. Fynd gjorda vid "kung Øysteins hamn" i Agdenes, Norge, ger ledtrådar till platsens betydelse under vikingatid. Johanna Mestorfs journaler avslöjar utmaningarna för kvinnliga akademiker på 1800-talet, och hur hon införde treperiodsystemet i museet i Kiel i opposition mot ledningen. I korta meddelanden ges en osteologisk analys av mesolitiska skelett med spår av våld, en märklig doppsko till ett vikingatida svärd hittad på Gotland, den östgötska fornborgen i Landsjö har rekonstruerats med hjälp av 3D-teknik, och AI har använts för att skapa en prediktiv modell över troliga platser för hällristningar i Mälardalen. Recensioner av "Nonnebakken: Odenses vikingeborg" och "Fra vikingetid til Valdemarstid: Danmark 950–1200".

• 

  Vol 121 Nr 2 (2026)

  I Fornvännen 121:2 presenteras något så ovanligt som resterna av en lädersko från äldre järnåldern, med paralleller från romarriket. En hel del mer av intresse kom fram i förnyad analys av fynden i en gravhög från Roslagen. En förnyad tolkning har även gjorts av runorna på Sparlösastenen, med möjliga paralleller till Rökstenen. Med hjälp av georadar har forskarna undersökt en terrass på Birka och hittat spår av okända gravhögar och andra lämningar. Närmare studie av 103 vikingatida silvermynt upphittade i Sigtuna sprider ljus över de kontexter de påträffades i, där en del verkar vara rester från silversmide. Var neolitiska jägare-samlare på Gotland plattfotade? Och vad kan det avslöja om både livsstil och släktskap? Det går att läsa om i ett kort meddelande, och i ett annat presenteras ett medeltida pilgrimsmärke påträffat i Finland som visar på religiösa kopplingar med Livland i dagens Baltikum. Recensioner av ”Händelser ur Sveriges ohistoria”, ”Reconsidering Raseborg” och ”Documenting Activism, Creating Change: Archaeology and the Legacy of #MeToo”.