Fornvännen är en tidskrift för svensk antikvarisk forskning (ISSN 0015-7813) utgiven av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (Vitterhetsakademien) i samarbete med Statens historiska museer. Den har utgivits sedan 1906 och utkommer med fyra nummer per årgång. Fornvännen är geografiskt väl spridd och finns på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften välkomnar teoretiska och metodologiska diskussioner, föremåls- och arkivstudier, laborativa analyser, landskapsstudier och resultat från nya arkeologiska utgrävningar. Målgrupperna är i första hand forskare, studenter och yrkesverksamma inom dessa fält, men även den intresserade allmänheten. Målsättningen är att uppmärksamma den viktiga kunskapstillväxt som sker genom forskning på förhistoriska och historiska miljöer, lämningar, byggnader, föremål, och arkivmaterial.
Fornvännen tar emot fyra typer av bidrag: Artiklar, Korta meddelanden, Debattinlägg samt Recensioner. Texter kan skrivas på svenska, norska, danska, eller på engelska. Artiklar granskas enligt modellen dubbel blind peer review.
Fornvännen publicerar fyra nummer per år och bidrag tas emot löpande.
Manuskript skickas i färdigt skick, inklusive illustrationer, via tidskriftens manuskripthanteringssystem. Om det rör sig om mycket stora format, kontakta redaktionen för alternativa leveransmetoder (se också Forskningsdata nedan). Fornvännen tillämpar manuskö för inkomna bidrag. Tiden från manus-inlämning till publicering brukar understiga 12 månader för längre artiklar och 8 månader för kortare texter och recensioner.
Författaren garanterar att insänt material till redaktionen inte har publicerats tidigare på annat håll, vare sig i sin helhet eller i betydande delar, på svenska eller annat språk. Insänt material får inte erbjudas för publicering på annat håll innan redaktionen fattat definitivt beslut om publicering. Detta gäller oavsett bidragstyp.
Artikelformatet lämpar sig för längre och mer fördjupade presentationer av nya forskningsresultat. Det kan även röra sig om översikter som sammanställer, analyserar och tolkar tidigare publicerade forskningsresultat, eller teoretiska infallsvinklar som diskuterar och utvecklar ämnet. Artiklarna ska i första hand rikta sig till en akademisk målgrupp och de ska uppvisa hög vetenskaplig kvalitet.
Artikelmanus levereras i formaten Word, RTF eller ODT. Filnamnet bör använda sig av inledningen på titeln med tillägget MANUS, ex. »Bronsåldersgravar i nytt ljus MANUS». Textbidragen ska vara kompletta (se nedan) och noggrant korrekturlästa. Texter på engelska ska vara språkgranskade.
Textbidragen ska vara kompletta (se punkterna 1–11 nedan) och noggrant korrekturlästa. Texter på engelska ska vara språkgranskade.
I artikelmanuset ingår följande delar: 1) titel, 2) abstract, 3) keywords, 4) textmanus (utan illustrationer), 5) ev. hänvisningar till figurer och tabeller, 6) ev. hänvisningar till referenser, 7) ev. acknowledgements/tack till, 8) Summary på engelska om texten är skriven på skandinaviskt språk, 9) referenser, 10) ev. figurtexter, 11) ev. tabelltexter.
Kontaktuppgifter
Författares namn, kontaktuppgifter (institutions- eller hemadress) samt e-post anges i ett separat dokument, inte i textmanus. Författare rekommenderas att ange sitt ORCiD-nummer i sina uppgifter, men det är inte obligatoriskt.
1) Titel
Titel och högst en undertitel som på ett intresseväckande sätt tydliggör artikelns innehåll.
2) Abstract
Abstract, som kortfattat sammanfattar artikelns innehåll och resultat, skrivs på engelska, max 1 500 tecken inklusive blanksteg. Om artikeltexten är på svenska, danska eller norska ska abstractet även ha en engelsk översättning av titeln.
3) Keywords
4–5 keywords på engelska som översiktligt rubricerar artikelns ämne, innehåll och resultat.
4) Textmanus
Artikeltexter får omfatta maximalt 45 000 tecken inklusive blanksteg (inklusive ev. engelsk summary), men exklusive abstract, referenser och figur- och tabelltexter. Om många illustrationer ingår kan texten dock behöva kortas ned något.
Se mer under Illustrationer, Tabeller respektive Övriga skrivregler nedan.
5) Hänvisningar till figurer och tabeller
Hänvisningar till figurer och tabeller görs inom parentes och infogas i textdokumentet på lämplig plats, ex. (fig. 1), (fig. 3–5) eller (tab. 1).
Se mer under Illustrationer respektive Tabeller nedan.
6) Hänvisningar till referenser
Hänvisningar till referenser görs enligt Harvardsystemet och infogas i textdokumentet. Ange författarnamn, tryckår och sida/sidor inom parentes i texten, ex. (Jönsson & Persson 2008, s. 83, 86f, 90ff) eller (Andrews 2009, pp. 34–44). Då hänvisning görs till flera verk inom samma parentes anges dessa i kronologisk ordning och avgränsas av semikolon, ex. (Smith & Jones1992; Niemi 2018, p. 46). Flera författare än två anges med et al. efter första namnet, ex. (Andersson et al. 2014, p. 23).
7) Acknowledgements/Tack
Kortfattad angivelse av personer, institutioner eller bidragsgivare som på ett avgörande sätt bidragit till textens innehåll och kvalitet.
8) Summary
Om artikeln skrivs på svenska, danska eller norska ska den kompletteras med en engelsk sammanfattning, en summary, av artikelns innehåll och resultat, omfattande maximalt 4 500 tecken inklusive blanksteg. Ingen summary till artiklar skrivna på engelska.
9) Referenser
Utformas enligt Harvardsystemet och anges i bokstavsordning. Samtliga författares och redaktörers efternamn anges fullständigt, dock endast förnamnens initialer. Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Sidnummer anges enbart för artikel i tidskrifter, inte kapitel i antologier. Förlag/utgivare anges inte. Se exempel nedan:
Monografi
Larsson, L., 1988. Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan: Boplatser och gravar i Skateholm. Lund.
Antologi
Larsson, L., Ekengren, F., Helgesson, B. & Söderberg, B. (eds.), 2015. Small things wide horizons: Studies in honour of Birgitta Hårdh. Oxford.
Artikel i antologi
Larsson, L., 1991. An island settlement in south Scania: Local and regional aspects of a site dating from the Late Viking/Early Medieval period. Jennbert, K., Larsson, L., Petré, R. & Werbart, B. (eds.). Regions and reflections: in honour of Märta Strömberg. Stockholm.
Artikel i tidskrift
Gron, K. J., Gröcke, D. R., Larsson, M., Sørensen, L., Larsson, L., Rowley-Conwy, P. & Church, M. J., 2017. Nitrogen isotope evidence for manuring of early Neolithic Funnel Beaker Culture cereals from Stensborg, Sweden. Journal of Archaeological Science: Reports 14:575–579.
Larsson, L., 2001. A building for ritual use at Uppåkra, southernmost Sweden. Antiquity 75 (289):679–680.
Larsson, L. & Larsson, M., 1984. Flintyxor, skoskav och massor av stolphål. Ystadiana 1984:9–95.
Internetkällor
Hänvisningar till renodlade internetkällor görs med precisering av dokumentets karaktär samt full webbadress inom klamrar, < … > (större än/mindre än-tecken). Datum då uppgiften hämtats anges inom parentes. Hyperlänkar och understrykningar används inte.
Otryckt material
I hänvisningar till otryckt källmaterial ska inga kursiveringar förekomma. Hänvisningen anges i stigande ordning från det specifika till det allmänna, ex. dokument, arkiv, arkivbildare, arkivinstitution. Sist kommer eventuell precisering med folionummer, bilaga och dylikt. Arkivinstitutioner skrivs ut vid första omnämnandet och med senare använd förkortning inom parentes, ex. Riksarkivet (RA) eller Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA).
10) Figurtexter
Figurtexter inleds med Fig. och individuell numrering, ex. Fig. 1. Figurtexterna skrivs på samma språk som artikeltexten, men om det rör sig om svenska, danska eller norska ska figurtexten även ha en engelsk översättning.
Upphovsperson och eventuell källa för figuren ska anges, t.ex. ”Foto: Ola Myrin, Statens historiska museer”. Även om verket är i Public Domain, t.ex. ”Illustration: Olof Hermelin, Uppsala universitetsbibliotek”. Ange om mer restriktivt licens än CC BY gäller i vanliga fall, t.ex ©.
11) Tabelltexter
Tabelltexter inleds med Tab. och individuell numrering, ex. Tab. 1. Tabelltexterna skrivs på samma språk som artikeltexten, och om det rör sig om svenska, danska eller norska ska den kompletteras med en engelsk översättning.
Korta meddelanden är ett artikelformat som lämpar sig för kortfattade presentationer av t.ex. ett nytt fynd, en nyligen genomförd analys eller nya undersökningsresultat som bedöms ha ett forskningsmässigt nyhetsvärde. De granskas vanligen enbart av redaktionen, externa granskare involveras endast om det anses nödvändigt.
Korta meddelanden får omfatta maximalt 13 500 tecken inklusive blanksteg och utformas enligt nedan angivna skrivregler. Korta meddelanden kan kompletteras med några illustrationer och en kortfattad lista över referenser.
Korta meddelanden består av följande delar: Kontaktuppgifter, 1) titel, 4) textmanus, 5) ev. hänvisningar till figurer och tabeller, 6) ev. hänvisningar till referenser, 9) referenser, 10) ev. figurtexter, 11) ev. tabelltexter. Se förklaringar under rubriken Artiklar.
För utformning, se förklaring under rubriken Artiklar.
Debattinlägg är en artikelform som lämpar sig för kortare diskuterande och argumenterande texter där författaren tydligt tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga läsarna om sin ståndpunkt. En debatt mellan två eller flera författare avslutas efter att det inledande debattinlägget följts av ett svar samt ett genmäle i efterföljande häfte. Debattinlägg får omfatta maximalt 20 000 tecken inklusive blanksteg och utformas enligt nedan angivna skrivregler. Debattinlägg kan kompletteras med några illustrationer och en kortfattad lista över referenser.
Debattinlägg består av följande delar: Kontaktuppgifter, 1) titel, 4) textmanus, 5) ev. hänvisningar till figurer och tabeller, 6) ev. hänvisningar till referenser, 9) referenser, 10) ev. figurtexter, 11) ev. tabelltexter. Se förklaringar under rubriken Artiklar.
Fornvännen publicerar recensioner av både skandinaviska och internationella publikationer som bedöms vara av intresse för tidskriftens ämnesområden: nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med angränsande ämnen. Recensionens tonvikt ska ligga på att ge en sammantagen utvärdering av publikationens vetenskapliga värde och en bedömning om författaren lyckats i sin ansats. Den ska inte vara ett referat av hela bokens innehåll.
Recensioner får omfatta maximalt 9 000 tecken inklusive blanksteg och utformas enligt nedan angivna skrivregler. Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista, enstaka kortfattade referenser kan läggas inom parentes i texten. Recensionen inleds med en sammanfattande information om den recenserade boken: författare, titel, redaktör, förlagsort, utgivningsår, ev. serie/serienummer, ev. totalt antal sidor, ev. totalt antal figurer/illustrationer samt ISBN-nummer. Exempel:
Martin Rundkvist, At Home at the Castle: Lifestyles at the Medieval Strongholds of Östergötland, AD 1200–1530. Linköping 2019. ISBN 978-91-7488-477-7.
Gustaf Trotzig, Arkeologins fotografier: Några milstolpar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Handlingar, Antikvariska Serien 56. Stockholm 2018. 330 s. ISBN 978-91-7402-462-3.
Lange linjer i landskabet: Hulbælter fra jern-alderen. Red. Palle Eriksen & Per Ole Rindel. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 104. Højbjerg 2018. 463 s. ISBN 978-87-93423-26-8.
Underrubriker används för att avdela längre textavsnitt. Endast två nivåer av underrubriker är tillåtna (vanligen räcker det med en nivå).
Fotnoter tillåts inte i Fornvännen.
Fetstil och understrykningar tillåts inte i Fornvännen.
Kursivering används för namn på publikationer (ej på artiklar) samt för utländska ord och fraser, ex. raison d’être eller per se. Kursivering för emfas bör dock användas sparsamt.
Förkortningar ska i möjligaste mån undvikas i texten, med vissa undantag: 1) cirka (c.) får förkortas intill siffror, 2) nummer (nr) får förkortas intill siffror, 3) Sankt (S:t) eller Sankta (S:ta), 4) måttenheter ska förkortas intill siffror, ex. mm, cm, m, km, m2 eller kg, 5) förkortningar som utgör egna ord/namn, ex. USA, DNA. Övriga förkortningar skrivs i enlighet med SAOB:s förkortningslista.
Siffror – tal från noll till tolv skrivs med bokstäver, dock ej måttangivelser eller sidhänvisningar. Tal från 13 och uppåt skrivs med siffror.
Datumangivelser skrivs ut i texten, ex. 21 maj 1085.
Årtal ska inte förkortas, ex. 1970-talet (inte 70-talet) eller 1510–1527 (inte 1510–27).
Dubbla citattecken (” ”) används kring kortare citat som infogats i löptexten.
Enkla citattecken (’ ’) används för att markera citat i citat och vid behov för att förklara innebörden av ett ord.
Längre citat – då två meningar eller mer citeras ska dessa markeras med indragna marginaler. Citattecken används då inte.
Kort bindestreck (-) används vid en del sammansatta ord, i flerordiga uttryck och vid utelämnade orddelar, ex. brons- och järnålder eller 1100-talet.
Långt tankestreck (–) används vid uppräkningar, inskjutna bisatser samt för att uttrycka från–till relationer, ex. 1020–1050.
Artiklar, korta meddelanden och debattinlägg kan med fördel kompletteras med illustrationer av olika slag, företrädesvis i färg.
Om illustrationen är upphovsrättsskyddad ska Författaren inhämta tillstånd för att publicera den open access i Fornvännen. Ange i figurtext om annan licens än CC BY gäller, t.ex ©.
Illustrationerna levereras som separata bildfiler i något av de digitala formaten TIFF, JPEG eller PNG, minst 300 dpi bildupplösning och cirka 20 cm i bredd.
Artiklar, korta meddelanden och debattinlägg kan kompletteras med tabeller som tydligt presenterar komplex data som är viktig för förståelsen av textens innehåll och tolkningar.
Tabellerna levereras som separata filer i något av de digitala formaten Excel eller ODS.
För omfattande tabeller, se Forskningsdata nedan.
Tabeller, dataset och andra typer av forskningsdata som är nödvändigt underlag för de analyser, synteser och slutsatser som presenteras, men som är för omfattande för tryck, kan hänvisas till som bilagor. Dessa behöver vara tillgängliggjorda som forskningsdata på en passande digital plattform, med beständig identifierare. Ange om det finns etiska eller juridiska restriktioner för tillgång.
Fornvännens redaktion kan ge råd om relevanta plattformar och repositorier vid behov. En sådan är till exempel Zenodo.
I textmanus anges den beständiga identifieraren (DOI eller motsvarande) som referens till de data som åberopas. Datat kan vara under embargo fram till publicering, men ska kunna tillhandahållas granskare under den redaktionella processen.
Fornvännens redaktion gör först en inledande bedömning av om bidraget ämnesmässigt passar för tidskriften och om det håller tillräckligt hög kvalitet. Artikelmanus genomgår alltid så kalla dubbel blind peer review, vilket innebär att både författaren och granskaren förblir okända för varandra. Granskarens kommentarer och rekommendationer delges huvudförfattaren i anonymiserad form. Om bidraget godkänns för publicering under förutsättning att revideringar görs så ges författaren chans att genomföra dessa och att besvara eventuell kritik från granskaren. Korta meddelanden och debattinlägg granskas vanligen enbart av redaktionen, men extern granskningshjälp anlitas om så anses nödvändigt.
Redaktionens besked till författaren, som anger om den insända texten godkänns för publicering eller ej, meddelas via mail. När redaktionen godkänt texten för publicering genomförs en språklig textredigering. Texten återsänds därefter till författaren för granskning, eventuell justering och slutligt godkännande. Författaren ansvarar för att engelsk språkgranskning av texten genomförs. Den språkliga kvaliteten i artiklar på engelska ska vara hög. Redaktionen språkgranskar den engelska texten i abstract, summary samt figur- och tabelltexter då artikeln är skriven på svenska, danska eller norska. Därefter vidtar den grafiska formgivningen. Författaren erhåller ett layoutat korrektur (PDF) för slutgiltigt godkännande. Enbart felaktigheter får ändras i detta skede.
Inför publiceringen av texten upprättas ett upphovsrättsligt avtal i vilket författaren ger Fornvännen rätten att trycka texten samt webbpublicera den. Fornvännen övertar dock inga rättigheter till innehållet.
Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket texten blivit införd samt ett digitalt särtryck.
Fornvännens innehåll tillgängliggörs digitalt på plattformen Publicera. Bidragen blir Open Access direkt vid publicering.
Äldre utgåvor av Fornvännen finns tillgängliga Open Access i biblioteksdatabasen DiVA.
Om tidskriften
Fornvännen utges sedan 1906 av Kungliga Vitterhetsakademien i samarbete med Statens historiska museer. Innehållet består av vetenskapliga artiklar om nordisk arkeologi, medeltid, konstvetenskap, runologi, laborativ arkeologi, konserveringsvetenskap, osteologi, och vetenskapshistoria.
Fornvännen | ISSN (Online) 1404-9430 | ISSN (Print) 0015-7813
Utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien | Open Access enligt Creative Commons CC BY 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
